Därför vill Riksbanken byta inflationsmått

Riksbanken har släppt en remiss om en ny målvariabel–

–för måttet på inflationen. De vill byta till KPIF–

–och ha ett toleransintervall på en procentenhet.

Vad får det för betydelse?

Det får nog ingen betydelse alls för penningpolitiken.

För att man i praktiken redan använder KPIF?

Precis. Det har ju varit den målvariabel–

–som Riksbanken har styrt penningpolitiken efter–

–den senaste tiden. Så det får ingen påverkan–

–på den förda penningpolitiken i närtid.

Varför gör man det här?

För att underlätta sin egen kommunikation.

Och det finns en påtaglig nackdel med att använda KPI.

Den påverkas i hög utsträckning–

–av Riksbankens egna ränteförändringar.

Det undviker man med KPIF, där räntan hålls konstant.

Man har det här toleransintervallet.

Det kan tolkas som om man vill göra det enklare för sig.

Riksbanken var tydlig med att det är ett toleransintervall–

–och inte ett målintervall. Det syftar till att visa–

–att man omöjligt kan styra inflationen på tiondelen när.

Det finns osäkerheter i inflation och ekonomins utveckling.

Man vill ha intervallet för att peka på–

–och underlätta sin egen kommunikation.

Helt kort då: KPI eller KPIF, som har fast ränta.

Det är alltså en varukorg man tittar på–

–som är viktad med olika produkter. Hur funkar det?

Det är helt enkelt en konsumtionskorg–

–som ska spegla hushållens kostnader för konsumtion.

Den innefattar också boende- och räntekomponenten.

Då pratar vi KPI, som man vill bort ifrån.

Man vill ha ett mått som inte påverkas av penningpolitiken.

Men det viktigaste med det som kom från Riksbanken är–

–att inflationsmålet kvarstår på 2 %.

Man vill inte förändra hur ekonomin fungerar.

Man vill ha det som ett nominellt ankare på 2 %.

Det är viktigt för lönebildningen.

Det här är för att underlätta Riksbankens kommunikation.

De är visa av erfarenhet från de senaste årens debacle–

–kring hur svårt det är att uppnå en inflation på 2 %.

Ja, och KPI, och även KPIF–

–kritiseras för att vara trubbigt, främst angående teknik–

–då höjd kvalitet tas med i själva måttet.

Priserna på mobiltelefoner har gått ner 90 %–

–fast de kostade lika mycket som för 20 år sen.

Hur ska man förstå det, och är det rimligt?

Och det finns samma tekniska svårigheter med KPIF–

–ur aspekten att fånga kvalitetsförbättringar i tekniken.

Det är ett metodproblem i all prisstatistik–

–oberoende av hur man mäter.

Det är relevant. Även om en mobiltelefon i dag–

–kostar lika mycket, så kan den mycket mer.

Det är en kvalitetsförbättring och det ska fångas upp.

Det finns också kritik om att finansmarknaderna–

–inte har förtroende för det här måttet.

Det tror jag faktiskt att de har.

Riksbanken har styrt efter KPIF under många år.

För finansmarknaden får dagens besked inga förändringar.

Varför går man inte över till–

–ett mått som kan jämföras länder emellan?

Länder kommunicerar sin inflation olika. Varför inte HIKP?

Det fanns en möjlighet, trodde vi–

–att man skulle använda det EU-harmoniserade måttet HIKP–

–vilket skulle underlätta internationella jämförelser.

Men Riksbanken vill nog inte förändra för mycket–

–och därmed förändra penningpolitiken i sig.

De höll sig till det som har varit styrande–

–för den svenska penningpolitiken, KPIF.

De gjorde avkall på den internationella jämförbarheten.

Det här var en remiss. Vad händer nu?

Nu får relevanta aktörer tycka till om det här.

Vi tror inte på några starka förevändningar.

Riksbanken lär gå fram med förslaget–

–och använda det i realiteten–

–vid det penningpolitiska mötet i september.

Tack så mycket, Andreas.

Riksbanken har skickat ut en remiss om en ny målvariabel för måttet på inflationen. De vill byta från KPI till KPIF, samt ha ett toleransintervall på en procentenhet.

Ellinor Beckett pratar med räntestrateg Andreas Skogelid om vad det innebär.

  • Sverige bland de sämsta på AI2:00

    Sverige bland de sämsta på AI

    Ishtar Touailat, innovationschef på Tieto, menar att Sverige ligger efter i utvecklingen av artificiell intelligens och att många inte har möjlighet att ta del av de framsteg som görs.

  • Nu är bensinen rekorddyr1:43

    Nu är bensinen rekorddyr

    Ledande bensinbolag höjer priset på bensin med 20 öre per liter. Det innebär att en liter 95-oktanig bensin nu för första gången kostar över 16 kronor.

  • Så mycket mer än ett varv1:44

    Så mycket mer än ett varv

    Göteborgsvarvet är världens största halvmaratontävling med omkring 60 000 anmälda löpare. Och loppet omsätter stora summor.

Få mer av EFN

Missa inga nyheter, prenumerera på våra nyhetsbrev. Markera samtliga nyhetsbrev du vill prenumerera på.

Eller hitta oss i sociala medier

Börsindex

OMX Stockholm 30 -1.4%
NASDAQ-100 0.9%
NASDAQ Composite 0.6%

Vinnare & förlorare

Saab 2.6%
Nolato 1.5%
THQ Nordic 1.4%
Hansa Medical -2.9%
Industrivärden -3%
Dometic Group -3%
Uppdaterad ons 17:35
Fördröjning 15 min