Så slår Brexit mot Sverige

Storbritanniens utträde ur EU-

-är mindre än ett år bort.

Konsekvenserna för Sveriges ekonomi-

-och Stockholmsregionen kan bli allvarliga.

Välkomna, James Nixon-

-och Andreas Hatzigeorgiou-

-från Stockholms handelskammare-

-och Oxford Economics.

Ni har räknat på den potentiella skadan-

-för Sverige och Stockholmsregionen.

Handlar det om hård Brexit eller-

-den mjuka lösningen som vissa hoppas på?

Det ser väldigt osäkert ut.

Vi är ett år in i artikel 50-förhandlingen.

Vi har sett hur det är troligt att avtalet blir.

Inklusive utkastet till utträdesavtalet.

I realiteten, och det underströk Donald Tusk-

-är att det hänger på att komma överens-

-kring problemet med Irlands gräns.

Om vi inte hittar en lösning på det-

-är hela avtalet borta.

Och då störtar vi ut ur EU om tolv månader.

Vad tråkigt att höra.

Vad blir konsekvenserna för Stockholm?

Ni publicerar en rapport där det står -

-att 8 200 jobb kan försvinna i Sverige.

Och 2 100 jobb bara i Stockholm.

Hur kom ni fram till den slutsatsen?

I vår rapport har vi sett på olika scenarier.

Som James säger-

-en hård Brexit går inte att utesluta.

Risken för hård Brexit är fortfarande ansenlig.

Vi skulle förstås föredra en mjuk Brexit-

-och en ny ekonomisk relation-

-mellan Sverige och Storbritannien-

-och EU och Storbritannien.

När vi skrev rapporten och analyserade-

-eftersom risken för hård Brexit är ansenlig-

-såg vi på hur handeln kommer att påverkas-

-om Storbritannien lämnar-

-utan ett bra avtal med EU.

Sen såg vi på hur mycket handeln-

-skulle minska och hur det-

-påverkar jobb, tillväxt och BNP.

Vi kom fram till siffran 8 200 jobb.

Vi tror att det är en realistisk uppskattning.

Är det i värsta fall?

Ja, under den här tidsperioden.

Det kan ackumuleras med tiden och öka.

Men det är ett väsentligt antal jobb-

-och skulle drabba Sverige rätt hårt.

James, kan du berätta-

-vilka faktorer som eventuellt hotar jobben?

Vi har tagit fram en modell-

-som visar påverkan på handelsrelationer.

Jag har två observationer.

Det första är att de senaste tio åren-

-har Storbritannien och hela Europa-

-blivit tätt integrerat-

-med komplexa distributionskedjor.

Brexit kommer utan tvekan att skapa friktion-

-i handelsrelationerna.

Det beror delvis på ökade tullar.

Men utanför jordbruket är de redan låga.

Det stora problemet är andra barriärer än tull.

Exempelvis lagar om ursprungsmärkning.

När det gäller reglering har vi pratat om-

-säkerhetsstandard för kemikalier och medicin-

-bekämpningsmedel på skördar och sånt.

Det kommer att skapa en administrativ börda-

-som måste följas vid gränserna.

Det är den nya kostnaden för företag-

-som minskar handeln till nivåer-

-som vi har identifierat i den här modellen.

Men Norge verkar lyckas. De är inte med i EU-

-och vi har ett bra flöde av varor och tjänster.

Är det inspiration för Storbritannien?

Jag måste påpeka två saker om Norge.

Norge är med i EES-

-och därmed inre marknaden.

Handelsfriktionen minskar mycket-

-genom medlemskap i inre marknaden.

Man måste förstå brittiska regeringens linje.

De föreslår att lämna den inre marknaden-

-och tullunionen.

Det enda alternativet som kvarstår-

-är att skriva på nån form av frihandelsavtal.

Och ett frihandelsavtal är underlägset-

-medlemskap i inre marknaden.

I tillägg-

-är Norge en viktig handelspartner till Sverige.

Men de kunde vara en större exportmarknad-

-för Sverige om de var med i EU.

Om Storbritannien lämnar EU-

-och sluter avtal om den norska modellen-

-så vore det inte bra för Sverige.

Tullarna som Norges regering sätter-

-på svensk ost ligger på runt 400 %.

Att vara utanför EU-

-orsakar en minskning av handeln-

-och det blir svårare och dyrare än idag.

Ni har ett intressant diagram i er studie.

Det visar exporten från Stockholmsregionen-

-till Storbritannien.

Den var rätt låg år 2016-

-när britterna röstade om Brexit.

Även förra året var den låg på grund av det.

Är det en Brexit-effekt som vi redan ser?

Det kan vara det delvis-

-fast Storbritannien inte har lämnat EU än.

Men vi ser Brexit-störnings-effekten.

Före folkomröstningen om Brexit-

-var Storbritannien-

-Stockholms viktigaste exportmarknad.

Men det är det inte längre.

Det finns förstås olika faktorer-

-som kan förklara det.

Pundets försvagning är en förklaring.

Det kan förklaras indirekt-

-av folkomröstningen om Brexit.

Jag tror, som vår studie visar-

-att handeln påverkas negativt.

-när Brexit händer.

Jag antar att rädslan för Brexit har fått-

-den brittiska ekonomin att sakta ner.

Absolut. Om inget annat skapas osäkerhet.

Vi har sett att många företag-

-har lagt investeringsplanerna på is.

Och minskningen av pundets värde-

-efter folkomröstningen höjde inflationen-

-i ett läge då löneutvecklingen varit rätt platt.

Det har påverkat konsumenternas köpkraft.

Som Andreas sa, på två år har Storbritannien-

-som hade G7:s snabbast växande ekonomi-

-fått långsammast tillväxt i G7.

Utmaningen som rapporten understryker-

-är att om Brexit genomförs-

-så fortsätter trenden.

Det tog IMF upp i sin senaste globala prognos.

Har ni några råd åt svenska företag-

-som är oroliga? Kan vi förbereda oss?

Ur ett svenskt perspektiv-

-tycker vi att fler företag måste-

-ta reda på detaljerna om Brexit.

De borde kunna hoppas på det bästa-

-men de bör planera för det värsta.

Och med Brexit har vi fortfarande ett scenario-

-att det är möjligt med en hård Brexit.

Det betyder att Storbritannien-

-faller tillbaka på mest gynnade nations-nivån-

-som bestäms av världshandelsorganisationen.

Det kan leda till ökade tullar-

-och även icke-tariffära hinder.

Svenska företag som exporterar varor-

-högt upp i värdekedjan-

-eller exporterar tjänster-

-borde verkligen bekanta sig med regelverket-

-för att förbereda sig på det värsta.

Några tankar att avsluta med, James?

En del av anledningen till rapporten är att visa-

-att all osäkerhet och alla svåra handelsfrågor-

-kommer att avgöras efter utträdet-

-under övergångsperioden på 21 månader.

För Sveriges företag och regering-

-finns det fortfarande detaljer i förhandlingarna-

-att lobba för och argumentera om.

Vi försöker visa att mycket står på spel-

-och att det är viktigt för svenska företag-

-att engagera sig i vissa av frågorna.

Så förhandlingarna börjar inte förrän om ett år-

-och då kan vi få svar.

Den tredje delen av artikel 50-förhandlingen-

-är att diskutera förhandlingsdirektiv.

Men det är bara att uttala sin avsikt.

Det är inte juridiskt bindande.

Dokumentet är för att visa-

-vad vi kan vänta oss.

De faktiska förhandlingarna-

-om handelsavtalen-

-som avgör Storbritanniens relation med EU-

-lämnas till övergångsperioden efter utträdet.

Hoppas det inte blir lika illa-

-som med den norska osten.

Tack, båda två.

Tack.

Storbritanniens utträde ur EU närmar sig och med bara ett drygt år kvar presenteras en rapport som visar att över 8 000 svenska jobb hotas. Rapporten är ett samarbete från Oxford Economics och Stockholms Handelskammare.

”Det kan slå hårt mot Sverige”, säger Andreas Hatzigeorgiou, chefsekonom på Stockholms Handelskammare.

James Nixon, prognoschef på Oxford Economics, menar att tillväxten i Storbritannien saktat ned och att den trenden kommer att fortsätta som en konsekvens av Brexit.

Få mer av EFN

Missa inga nyheter, prenumerera på våra nyhetsbrev. Markera samtliga nyhetsbrev du vill prenumerera på.

Eller hitta oss i sociala medier

Börsindex

OMX Stockholm 30 -0.5%
NASDAQ-100 0.6%
NASDAQ Composite 0.5%

Vinnare & förlorare

THQ Nordic 2.4%
ÅF 2.1%
NetEnt 1.5%
Boliden -2.1%
Swedish Orphan Biovi… -2.3%
JM -3.9%
Uppdaterad tis 11:56
Fördröjning 15 min