Så ser investeringsläget ut i USA och Norden

Välkommen, Jim Cirenza.

Du följer både amerikanska och nordiska marknader.

Det har varit turbulent i New York och här på Nasdaq.

Men USA:s marknader går bättre än de i Norden.

Vad beror det på?

Amerikanska företag har haft fyra år med god likviditet.

Även om USA:s centralbank har legat lågt-

-så har avkastningen från amerikanska företag varit...

Vinsten i år kommer att bli runt 2 biljoner dollar-

-och en halv biljon dollar i utdelningar.

De har nog fått över 800 miljarder dollar i återköp.

Sen är det företagsförvärven.

Om du ser på vad som har hänt de senaste 4,5 åren-

-så har företagsförvärven omsatt över 1 biljon dollar.

USA har varit den största andelen där.

Antalet företagsförvärv, i motsats till 2006-2008-

-är otroligt många.

Aktieägarna får tillbaka väldigt mycket via förvärven.

S&P 500-indexets företag är värda runt 24 biljoner dollar.

Avkastningen blir runt 2 biljoner dollar här.

Om vi tar Norden-

-så har det varit ganska lite företagsförvärv och återköp.

Min bank är ett undantag.

Den direkta avkastningen har varit 3-4 procent.

Det har varit väldigt god avkastning och likviditet.

Dessutom har vinsterna ökat avsevärt.

Det bör gå att tjäna lätta pengar i Skandinavien med.

Varför får inte aktieägare i Norden lika god utdelning?

Det börjar med vinsten.

Förra året ökade vinsten med dubbla siffror i USA.

Det var tvåsiffriga ökningar inom tre sektorer:

Energi, material och teknik.

I år blir det troligen en vinstökning på 20 %.

Om Apple och Amazon inte uppfyller förväntningarna-

-så blir det en ökning på 18 eller 19 %.

I Norden är det bara Norge-

-som har en tvåsiffrig ökning av vinsten.

Där handlar det mestadels om energi och fisk.

Vi tar det lite senare.

Jag vill stanna kvar vid utdelningen till aktieägarna.

Varför sysslar inte Nordens företag med återköp av aktier?

Vi föredrar utdelning.

Vi har varit lite självdestruktiva här.

Jag har tittat närmare på Berkshire Hathaway i helgen.

Det förvånar mig att till och med Warren Buffett-

-med sin förmögenhet på 100 miljarder... 111 miljarder.

Det är läskigt att han inte har nåt att investera i.

Man köper rabatterade aktier-

-till antingen bokfört eller reellt värde.

Men synen på återköp har förändrats i USA.

Om man ser det över tid-

-så har man gjort återköp för en halv miljard förra året.

Det blir återköp för över 800 miljarder i år!

Det här fenomenet växer.

Skattesänkningarna är en orsak. Men det växer.

Om man tittar på hur företag i USA hanterar vinsten...

Mer än två tredjedelar går till dessa tre områden.

En tredjedel går till forskning, utveckling och investeringar.

Borde de inte investera i tillväxt och nya produkter?

Jo, jag håller med.

Men du gillar pengarna som trillar in.

Det går snabbare på det här sättet.

Men ja - för framtidens och tillväxtens skull.

Det här har gett uppblåsta marknader.

Du nämnde värderingarna. Är det för dyrt nu?

Vill du snarare investera i det billigare Norden?

En sak måste vi prata om.

Jag litar inte på nyckeltalet "vinst per aktie".

Jag litar inte helt på ett sånt utvärderingssystem.

Efter att under tiotals år ha ökat antalet stamaktier-

-så har vi nu under åtta år minskat antalet stamaktier.

Det är 17 % färre aktier på S&P 500 nu än för åtta år sen.

Och det kommer att gå ännu fortare framöver.

När man tittar på värderingar...

Med få aktier blir det dyrare, men värderingen är ändå...

Ev/ebitda...

I januari, före korrektionen och de höga vinsterna-

-så låg ev/ebitda på 13 för S&P 500.

Det har legat högre. År 2000 låg det på 14.

Det var säljläge.

I januari handlades det till 2,3 .

År 2000 var det 1,9.

Om man tar oktobersiffrorna... Nu är det november.

Om man ser på oktobersiffrorna...

När det gäller de senaste 30 årens värderingar-

-så ligger vi i princip på den nittionde percentilen-

-när jag inte bara utgår från parametern vinst per aktie.

Det är den minst pålitliga parametern just nu.

Är det därför det har rått så hög volatilitet på sistone?

Jag skulle säga att volatiliteten är dubbel.

Rörelsen på kreditmarknaderna gav volatilitet.

Men återköpsprogrammen försvinner inte när det är lugnt.

Men i oktober, och varje kvartals första månad-

-går volymen i återköpsprogrammen ner.

Flera företag avbryter då sina återköpsprogram.

Men även de som inte gör det sänker sina volymer.

Nu när börjar återköpsprogrammen komma tillbaka-

-kommer vi i november och december att få volymer-

-som kan bli dubbelt så hög som den volym vi hade i oktober.

Programmen guidas utifrån de senaste veckornas snittvolym.

De senaste fyra veckornas volym har varit ganska hög.

Det har den.

Du nämnde företagsförvärven.

Vi sysslar inte så mycket med företagsförvärv i Norden.

Har du nån aning om vad det beror på?

Till viss del beror det på vilka sektorer som dominerar.

Det har varit många företagsförvärv i energi- och tekniksektorn.

Så Norge har varit med där, men inte Sverige.

Man kan titta på sjukvården i Norden och Sverige.

En del av de danska företagen är ju skyddade.

Men om man ser på hur svensk sjukvård utvecklats historiskt-

-så har Sverige krattat manegen för läkemedelsföretag-

-som Astra Zeneca, Pharmacia, Instrumentarium...

Men det sistnämnda är ju ett finskt företag.

Börsvärdet är relativt lågt nu-

-eftersom det påverkas av storleken på marknaden.

Det handlar mer om restriktioner kring företagsförvärv-

-än om vilka sektorer som dominerar.

Du nämnde fiskeri- och rederinäringen.

De sektorerna är ju stora i Norge.

Låt oss börja med energisektorn. Har vi en uppgång där nu?

Oljepriset har inte varit så lågt sen 2015.

Men det föll från en ganska hög nivå.

Men investerarnas position-

-har inte varit så liten på över ett år.

Det innebär att de bara kan göra på ett sätt nu.

De måste komma in igen.

Tekniken i oljesektorn ser bra ut nu, tycker jag.

I grunden ser förutsättningarna för olja goda ut.

Så oljesektorn går upp?

Ja. Energiaktierna har bjudit på överraskningar.

Analytikerna vill inte ta med oljepriserna i sina modeller.

Vinsterna har ökat markant inom energisektorn.

Undantaget kanske är servicesektorn.

Och det har skett viktiga förbättringar.

Man kan se på vad som sker i Norge i år.

Norge är den enda marknad...

De slår Sverige.

Och Finland. Danmark slår de med hästlängder.

Danmark har haft problem, bland annat med Danske Bank.

De har även Maersk. Vi tar rederisektorn nu.

Den är intressant. Handelskrig är nåt som skrämmer många.

Och så är det energin. Prata lite om skillnaden.

Handelskrigen har främst drabbat lastfartygen.

Maersk är den största aktören i den branschen.

Rädslan för handelskrig verkar ha påverkat bulkfartygssektorn.

Järn och kol skeppas till Kina, den största kunden.

De andra sektorerna har påverkats i mindre grad.

Ta LNG...

Det är alltså flytande naturgas.

Dagskurserna i den sektorn är långt över 10 000 dollar.

Om man tittar på tankrarna för råvaran.

Där är dagskursen 50 000 dollar för det segmentet.

Det finns alltså segment som inte påverkas av handelskrig.

Men nånstans måste oljan ta vägen.

Man kan inte bara fokusera på vilka som inte får frakta.

Det är en fortsatt hög efterfrågan på olja.

Det ser alltså ljust ut för rederisektorn.

Ja, för de segmenten ser det väldigt ljust ut.

Men inte för det som är handelsrelaterat?

De som har Kina som största kund påverkas mer.

Nu går vi över till fiskerinäringen. Du gillar fisk.

Den sektorn har gått jättebra. Norden...

Norge lockar numera internationella fiskeriföretag.

Våra tittare älskar att höra om de aktierna. Så varsågod.

Marine Harvest har ett börsvärde på 12 miljarder dollar.

Om man betänker hur viktig fisken har blivit-

-och hur stor efterfrågan det är på fisk och skaldjur...

Det finns företag från Sydamerika listade i Norge i år.

Norge har blivit-

-både när det gäller rederier och oljeborrning till havs-

-det land som man helst flyttar verksamheten till.

Det är bra. Hur är det med värderingarna?

En del befarar att fiskaktien är för högt prissatt nu.

Jag tror att värderingen motsvarar vinsten än så länge.

Tillgången verkar inte vara obegränsad.

Om din kristallkula säger-

-att efterfrågan på fisk och skaldjur kommer att öka mer-

-så kommer segmentet att vara fortsatt lönsamt.

Det verkar finnas goda möjligheter på båda kontinenterna.

Anta att jag ger dig en miljon dollar nu.

Skulle du investera dem i USA eller Skandinavien?

På kort sikt lutar jag åt Wall Street-

-mest på grund av hur företagen här använder sina pengar.

Men mitt sätt att bedöma sånt här-

-har mer med mina favoritsektorer att göra-

-än med mina favoritländer.

Många företag har blivit internationella.

Det viktiga är deras verksamhet och lönsamhet.

Intressant. Tack för att du kom, Jim.

Norsk fisk, dansk transport, svensk medtech och Warren Buffet. Allt detta är ingredienser när DNB Markets internationella aktiechef Jim Cirenza diskuterar de nordiska och amerikanska marknaderna tillsammans med Gabriel Mellqvist.

”Jag bryr mig mer om vad bolagen gör än var de är noterade eller kommer ifrån”, svarar Cirenza på frågan om vilken marknad han helst skulle investera i framöver.

  • Matkoma: Med frosseri som affärsidé8:51

    Matkoma: Med frosseri som affärsidé

    Deras videoklipp när de äter mat, mycket mat, lockar storpublik på Youtube. Anton Lundell och Adam Åstrand ligger bakom kanalen Matkoma som har närmare 200 000 prenumeranter. I år hoppas de omsätta en miljon kronor.

  • Återvinningsapp bestrider förbud3:06

    Återvinningsapp bestrider förbud

    Appen Tiptapp förmedlar kontakten mellan de som vill ha hjälp med återvinningen och de som har en bil och en stund över. I oktober förbjöds appen av Stockholms stad och nu överklagas förbudet.

  • Brexit: slutet på en lång och trasslig historia9:44

    Brexit: slutet på en lång och trasslig historia

    Storbritanniens premiärminister Winston Churchill var först med att nämna en europeisk union, men när föregångaren till EU bildades på 50-talet var Storbritannien inte med. 1973 tilläts de ansluta och det har varit en trasslig historia sedan dess. Brexit markerar slutet på en era, men vägen dit är långt ifrån utstakad. 

  • ”Utmaningen finns i handelssegmentet”3:35

    ”Utmaningen finns i handelssegmentet”

    Bostadsmarknaden i Norrköping präglas av optimism, men ett inriktningsskifte är i antågande. Det menar regionchefen Christian Claesson på fastighetsförvaltaren Lundbergs.

Få mer av EFN

Missa inga nyheter, prenumerera på våra nyhetsbrev. Markera samtliga nyhetsbrev du vill prenumerera på.

Genom att prenumerera godkänner du att din e-postadress sparas för att vi ska kunna skicka nyhetsbrev till dig. Läs mer här.

Eller hitta oss i sociala medier

Börsindex

OMX Stockholm 30 -1.5%
NASDAQ-100 -3.3%
NASDAQ Composite -3%

Vinnare & förlorare

Hennes & Mauritz 0.4%
JM 0.4%
Saab 0.3%
Elekta -6.5%
Hemfosa Fastigheter -7.9%
Paradox Interactive -9.6%
Uppdaterad tis 14:38
Fördröjning 15 min
  • 7:27

    "Göteborg har stora behov av positiva förändringar"

    Den politiska situationen i Göteborg är komplicerad. En röd-grön-rosa överenskommelse står mot Allianspartierna medan Socialdemokraterna, Sverigedemokraterna och Demokraterna hålls utanför makten. Det menar ledarskribenten Adam Cwejman från Göteborgsposten när han kommenterar turerna.

  • Storbritanniens Brexitminister avgår7:13

    Storbritanniens Brexitminister avgår

    Den brittiska Brexitministern Dominic Raab avgår med omedelbar verkan. Han ställer inte upp på EU:s krav i avtalet som i går godkändes av Storbritanniens regering. Luke Bartholomew, ekonom hos Aberdeen Standard Investment, om marknadens reaktioner och vad Brexitavtalet innebär.

  • Sveriges första övergångsbudget1:32

    Sveriges första övergångsbudget

    Det har gått över två månader sedan valet och Sverige har fortfarande ingen ny regering. Därför presenterades på torsdagen en budget av den sittande övergångsregeringen utan några större förändringar.