Så blir elpriset 2017

Ifjol ökade elpriset med 35 %, oväntat mycket.

I år blir kostnaderna för elen ännu högre.

Elpriset förändras troligen inte–

–men elskatten höjs två gånger i år.

Jens. Höjs eller sänks elpriserna 2017?

Den sammanvägda marknadstron–

–är att nivån blir densamma som ifjol.

Fortsatt hög?

Ja, relativt. Det har gått från rekordlåga–

–till normalare prisnivåer.

28 öre per kilowatt.

Men hur påverkas konsumenternas totala elkostnad i år?

Det sker en skattehöjning i två omgångar.

Energiskatten höjs. Hushållskunderna betalar–

–för avskaffandet av effektskatten på kärnkraft–

–och sänkningen av fastighetsskatten på vattenkraften–

–enligt Energikommissionens överenskommelse.

Det innebär en kostnadshöjning för hushållen.

Det stod klart igår när energiminister Ibrahim Baylan–

–presenterade överenskommelsens tolv förslag.

På kort sikt, hur påverkar överenskommelsen kostnaden?

Energiskatten höjs för att täcka–

–avskaffandet av effektskatten på kärnkraften–

–och sänkningen av fastighetsskatten på vattenkraft.

Vad blir det för en vanlig villaägare?

Ungefär 825 kronor i ökad elkostnad.

Elpriset är krångligt.

Vad är det som påverkar det?

Vädret, tillgången på råvaror, kärnkraftverkens skick–

–om de är igång... Lista de viktigaste faktorerna.

Vädret är viktigast för elprisutvecklingen i Sverige.

Det påverkar både utbud och efterfrågan.

När nederbörden är liten blir utbudet mindre–

–för det finns mindre vatten i magasinen.

Och är det kallare ökar efterfrågan hos konsumenterna–

–som behöver mer el för uppvärmning.

Vädret är en viktig faktor.

Och kärnkraftens tillgänglighet är fortfarande viktig.

Påfrestningen på vattenkraften ökar–

–vid de årliga revisionerna, exempelvis.

Utöver det har vi råvarupriserna.

Kolpriset dubblerades nästan ifjol.

Oljepriset. Generellt konjunkturens utveckling.

I vissa lägen är vi beroende av elimport–

–från angränsande länder.

Elmarknaden är i ökande grad en marknad–

–där vi är sammankopplade med hela Europas system.

Så när Frankrike har säkerhetsproblem–

–de har beslutat sig för att stänga kärnkraftverk–

–måste landet köpa mer el från Tyskland.

Tyskland behöver också energi–

–och det leder till en högre svensk elkostnad.

Ifjol hade vi också lite nederbörd.

En bidragande orsak till fjolårets stigande elpris.

Tillsammans med stigande råvarupriser.

Bristen på nederbörd har gett ett underskott–

–i den hydrologiska balansen–

–som genererar vattenkraftsel.

I det läget blir man mer påverkad av priserna i Tyskland.

Mot den bakgrunden blir det lättare att förstå–

–svårigheten med att förutse elpriset, även för experter.

Ifjol förväntades en höjning, men inte så stor.

Det förväntade priset var 20 öre per kilowatt–

–men det blev 28. Vad ligger bakom–

–den senaste ökningen? Varför avvek den från prognosen?

Väderutvecklingen kan inte förutspås på längre sikt.

Man vet inte när man ska ta sportlov med skidåkning–

–vädret kommer när det kommer.

Vädret har stor inverkan på elpriset.

Fjolåret var nederbördsfattigt.

Snön föll inte, regnet fyllde inte vattenmagasinen–

–så vattenkraftsproduktionens resurser minskade.

Vädret är ett bidragande skäl.

Vädret är den viktigaste faktorn.

Vilka drabbas hårdast av ökade elpriser?

Elskatten drabbar ju alla lika.

Vilka påverkas om elpriset höjs?

Den som har rörligt elpris drabbas hårdast.

Ungefär hälften av Sveriges kunder.

De följer uppgångarna, men även nedgångarna.

De drabbas mest.

Ifjol ökade villaägarens elkostnader–

–med cirka 2 000 kronor.

Vad ska man göra nu?

Man ska se till att man har ett elavtal–

–och inget anvisningspris.

Som är fallet för 600 000 svenskar.

Om man flyttar och inte tecknar nytt avtal blir det så.

Det snabbaste sättet.

Med ett sånt avtal betalar man mycket i onödan.

Att se till att teckna ett avtal. Att vara aktiv.

Eller att konkurrensutsätta sitt befintliga avtal.

Det finns alltid nåt att spara.

Kan man "wheel and deal" med elbolag?

Absolut. Det finns jämförelsetjänster på nätet–

–för "grundresearch". Man kan också teckna där.

Många gånger får man bättre pris än nån annanstans.

Man kan tala med sitt befintliga elbolag–

–och se om man kan slippa fasta avgifter, exempelvis.

Hur mycket påverkar släckta lampor–

–och nån grads sänkning av värmen?

Att släcka lampan påverkar inte så mycket–

–men värmesänkning med nån grad får stor effekt.

Att energieffektivisera, en del i energiöverenskommelsen–

–innebär att hushålla med el.

Det påverkar kostnaden, både för el och elnät.

Effekten blir dubbel från en sparad kilowattimme.

Ska man välja rörligt eller fast elpris?

Det beror på de egna preferenserna och förutsättningarna.

Finns utrymme i budgeten kan ett rörligt elavtal löna sig.

Man får räkna med svängningar i priset.

Om ekonomin är stramare passar ett fast elpris bättre.

Då vet man vilket elpris man betalar under bindningstiden.

Man får utgå från sig själv.

Är man orolig för eventuellt stigande elpriser–

–bidrar ett fast elpris till bättre nattsömn.

Man kan gissa mer eller mindre kvalificerat.

Som sagt, elpriset är svårt att förutse.

Men tror du att elpriset går upp–

–inom en överskådlig framtid?

Det är svår att svara på. Som sagt–

–det beror på årets väder och mycket annat.

Elmarknaden är komplex.

Vi är anslutna till många olika länder–

–många faktorer påverkar elpriset.

Det är svårt att sia om, så jag vågar inte säga–

–om det stiger mycket mer.

Men bäst är att titta på marknadens förväntningar.

Det är ett elpris i linje med fjolårets.

Binder många elavtalen idag? Hur ser trenden ut?

Just nu väger det jämnt mellan fast och rörligt pris.

Men i vissa lågprisperioder–

–finns ett större intresse för rörligt pris.

Vi som oroar oss för elräkningen får hoppas på regn.

Tack så mycket, Jens.

Förra året ökade elpriset med 35 procent och i år kommer vi att få ännu högre kostnader för vår hushållsel. Själva elpriset ser inte ut att förändras – i stället är det elskatten som höjs, och det två gånger i år.

Linda Vikström intervjuar Jens Regnström, vice vd Elskling.

  • EU och Kanada knyter band1:20

    EU och Kanada knyter band

    Efter en rad motgångar på frihandelsområdet träder CETA, frihandelsavtalet mellan EU och Kanada, i kraft. Avtalet innebär att 98 procent av tullarna mellan EU och Kanada försvinner.

  • Per Lindvall: Fortum mest sugna på Unipers svenska delar4:11

    Per Lindvall: Fortum mest sugna på Unipers svenska delar

    Finländska Fortum förhandlar om att bli storägare i tyska Uniper, som ägs till 47 procent av energijätten Eon. Fortum är berett att betala uppemot 77 miljarder kronor för bolaget. Per Lindvall kommenterar den tilltänkta storaffären.

  • Därför stiger elpriset5:33

    Därför stiger elpriset

    Elnätspriserna skjuter i höjden och energiskatten höjs. Och snart kommer vintern. Vart är elpriserna på väg? Kaj Forsberg, analytiker på Energimarknadsinspektionen, intervjuas av Stina Ollila.

  • 6:17

    "Merkel gynnar Sverige mest"

    Tyskland, Sveriges viktigaste handelspartner och den europeiska ekonomins motor, går till val. Andreas Hatzigeorgiou om hur det kan påverka svensk ekonomi.

  • E-handel främjar glesbygden2:52

    E-handel främjar glesbygden

    Idag jobbar ungefär en tiondel av svenskarna inom handel, men hur kommer framtiden att se ut? Johan Davidson, chefsekonom på Svensk Handel, ger sin syn på saken.

  • Nu inleds QT0:49

    Nu inleds QT

    Den amerikanska centralbanken Federal Reserve meddelade som väntat att styrräntan lämnas oförändrad i intervallet 1 till 1,25 procent. Det stora beskedet var i stället att Fed nu inleder en minskning av den enorma balansräkningen genom det som kallas QT (Quantitative Tightening).

Få mer av EFN

Missa inga nyheter, prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Eller hitta oss i sociala medier

Börsindex

OMX Stockholm 30 0.7%
NASDAQ-100 -0.5%
NASDAQ Composite -0.4%

Vinnare & förlorare

Oriflame 2.7%
Saab 2.2%
Nordea 2.1%
Boliden -1.7%
Fingerprint Cards -2.8%
Com Hem -3%
Uppdaterad tor 17:35
Fördröjning 15 min
  • Så vill regeringen fördela miljarderna1:50

    Så vill regeringen fördela miljarderna

    Sex miljarder kronor till skolan. Fem miljarder till miljö och klimat. 4,4 miljarder till sänkt pensionärsskatt. Det är de största satsningarna i regeringens höstbudget. Men i budgeten ingår även skattehöjningar. Bland annat i form av flygskatt och höjd skatt på investeringssparkontot.

  • Stor optimism bland tyska företag3:34

    Stor optimism bland tyska företag

    Det tyska parlamentsvalet äger rum på söndag, och det mesta tyder på att Angela Merkel får fortsatt förtroende. Valet är viktigt för Sverige eftersom Tyskland är vår främsta handelspartner. Petra Bergman intervjuar Per Andersson, förvaltare Europa Tema, som är på plats i Tyskland. 

  • EFN Råvaror: Koppar och zink talar för Boliden9:49

    EFN Råvaror: Koppar och zink talar för Boliden

    Dagens program bjuder framför allt på en ingående analys av koppar och kopparpriset. Johannes Grunselius, råvaruanalytiker på Handelsbanken, kommenterar även utvecklingen för zink och nickel.

  • Silberstein: En riktigt fet valbudget5:37

    Silberstein: En riktigt fet valbudget

    Fokus denna veckan ligger på höstbudgeten, vars innehåll regeringen kommer att gå till val på. Var ligger satsningarna och vad är mest kontroversiellt? Margit Silberstein kommenterar.

  • Katalanskt kaos kan komma1:20

    Katalanskt kaos kan komma

    1 oktober ska Katalonien gå till val för att rösta om självständighet från Spanien är det tänkt. En mycket kontroversiell folkomröstning som Spanien menar är olaglig.

  • Vem tar över efter Ingves?1:34

    Vem tar över efter Ingves?

    Riksbankschef Stefan Ingves mandatperiod går ut den 31 december i år. Riksbanksfullmäktige håller sitt nästa möte 29 september, och det bör då komma ett besked om vem som kommer att leda Riksbanken under kommande sex år. 

  • Kommer guldet bli till sand?1:47

    Kommer guldet bli till sand?

    Av allt guld som är upptaget ur jorden används nästan hälften till smycken. Totalt 187 200 ton guld finns ovan mark. Men kända tillgångar under mark börjar det bli ont om. Så frågan är: hur länge räcker guldet?

  • Avesta - bruksorten som vägrade ge upp20:25

    Avesta - bruksorten som vägrade ge upp

    Sverige på gång har kommit till Avesta, en klassisk bruksort i södra Dalarna. Området har kallats bland annat "Sveriges bad lands" och "rostbältet", två epitet som kommunalråd Lars Isacsson inte alls håller med om.

  • Bilbranschens 7 utmaningar1:51

    Bilbranschens 7 utmaningar

    Dieselgate, elbilar och självkörande bilar. Det är bara några av de avgörande utmaningar som bilindustrin står inför.