Så blir elpriset 2017

Ifjol ökade elpriset med 35 %, oväntat mycket.

I år blir kostnaderna för elen ännu högre.

Elpriset förändras troligen inte–

–men elskatten höjs två gånger i år.

Jens. Höjs eller sänks elpriserna 2017?

Den sammanvägda marknadstron–

–är att nivån blir densamma som ifjol.

Fortsatt hög?

Ja, relativt. Det har gått från rekordlåga–

–till normalare prisnivåer.

28 öre per kilowatt.

Men hur påverkas konsumenternas totala elkostnad i år?

Det sker en skattehöjning i två omgångar.

Energiskatten höjs. Hushållskunderna betalar–

–för avskaffandet av effektskatten på kärnkraft–

–och sänkningen av fastighetsskatten på vattenkraften–

–enligt Energikommissionens överenskommelse.

Det innebär en kostnadshöjning för hushållen.

Det stod klart igår när energiminister Ibrahim Baylan–

–presenterade överenskommelsens tolv förslag.

På kort sikt, hur påverkar överenskommelsen kostnaden?

Energiskatten höjs för att täcka–

–avskaffandet av effektskatten på kärnkraften–

–och sänkningen av fastighetsskatten på vattenkraft.

Vad blir det för en vanlig villaägare?

Ungefär 825 kronor i ökad elkostnad.

Elpriset är krångligt.

Vad är det som påverkar det?

Vädret, tillgången på råvaror, kärnkraftverkens skick–

–om de är igång... Lista de viktigaste faktorerna.

Vädret är viktigast för elprisutvecklingen i Sverige.

Det påverkar både utbud och efterfrågan.

När nederbörden är liten blir utbudet mindre–

–för det finns mindre vatten i magasinen.

Och är det kallare ökar efterfrågan hos konsumenterna–

–som behöver mer el för uppvärmning.

Vädret är en viktig faktor.

Och kärnkraftens tillgänglighet är fortfarande viktig.

Påfrestningen på vattenkraften ökar–

–vid de årliga revisionerna, exempelvis.

Utöver det har vi råvarupriserna.

Kolpriset dubblerades nästan ifjol.

Oljepriset. Generellt konjunkturens utveckling.

I vissa lägen är vi beroende av elimport–

–från angränsande länder.

Elmarknaden är i ökande grad en marknad–

–där vi är sammankopplade med hela Europas system.

Så när Frankrike har säkerhetsproblem–

–de har beslutat sig för att stänga kärnkraftverk–

–måste landet köpa mer el från Tyskland.

Tyskland behöver också energi–

–och det leder till en högre svensk elkostnad.

Ifjol hade vi också lite nederbörd.

En bidragande orsak till fjolårets stigande elpris.

Tillsammans med stigande råvarupriser.

Bristen på nederbörd har gett ett underskott–

–i den hydrologiska balansen–

–som genererar vattenkraftsel.

I det läget blir man mer påverkad av priserna i Tyskland.

Mot den bakgrunden blir det lättare att förstå–

–svårigheten med att förutse elpriset, även för experter.

Ifjol förväntades en höjning, men inte så stor.

Det förväntade priset var 20 öre per kilowatt–

–men det blev 28. Vad ligger bakom–

–den senaste ökningen? Varför avvek den från prognosen?

Väderutvecklingen kan inte förutspås på längre sikt.

Man vet inte när man ska ta sportlov med skidåkning–

–vädret kommer när det kommer.

Vädret har stor inverkan på elpriset.

Fjolåret var nederbördsfattigt.

Snön föll inte, regnet fyllde inte vattenmagasinen–

–så vattenkraftsproduktionens resurser minskade.

Vädret är ett bidragande skäl.

Vädret är den viktigaste faktorn.

Vilka drabbas hårdast av ökade elpriser?

Elskatten drabbar ju alla lika.

Vilka påverkas om elpriset höjs?

Den som har rörligt elpris drabbas hårdast.

Ungefär hälften av Sveriges kunder.

De följer uppgångarna, men även nedgångarna.

De drabbas mest.

Ifjol ökade villaägarens elkostnader–

–med cirka 2 000 kronor.

Vad ska man göra nu?

Man ska se till att man har ett elavtal–

–och inget anvisningspris.

Som är fallet för 600 000 svenskar.

Om man flyttar och inte tecknar nytt avtal blir det så.

Det snabbaste sättet.

Med ett sånt avtal betalar man mycket i onödan.

Att se till att teckna ett avtal. Att vara aktiv.

Eller att konkurrensutsätta sitt befintliga avtal.

Det finns alltid nåt att spara.

Kan man "wheel and deal" med elbolag?

Absolut. Det finns jämförelsetjänster på nätet–

–för "grundresearch". Man kan också teckna där.

Många gånger får man bättre pris än nån annanstans.

Man kan tala med sitt befintliga elbolag–

–och se om man kan slippa fasta avgifter, exempelvis.

Hur mycket påverkar släckta lampor–

–och nån grads sänkning av värmen?

Att släcka lampan påverkar inte så mycket–

–men värmesänkning med nån grad får stor effekt.

Att energieffektivisera, en del i energiöverenskommelsen–

–innebär att hushålla med el.

Det påverkar kostnaden, både för el och elnät.

Effekten blir dubbel från en sparad kilowattimme.

Ska man välja rörligt eller fast elpris?

Det beror på de egna preferenserna och förutsättningarna.

Finns utrymme i budgeten kan ett rörligt elavtal löna sig.

Man får räkna med svängningar i priset.

Om ekonomin är stramare passar ett fast elpris bättre.

Då vet man vilket elpris man betalar under bindningstiden.

Man får utgå från sig själv.

Är man orolig för eventuellt stigande elpriser–

–bidrar ett fast elpris till bättre nattsömn.

Man kan gissa mer eller mindre kvalificerat.

Som sagt, elpriset är svårt att förutse.

Men tror du att elpriset går upp–

–inom en överskådlig framtid?

Det är svår att svara på. Som sagt–

–det beror på årets väder och mycket annat.

Elmarknaden är komplex.

Vi är anslutna till många olika länder–

–många faktorer påverkar elpriset.

Det är svårt att sia om, så jag vågar inte säga–

–om det stiger mycket mer.

Men bäst är att titta på marknadens förväntningar.

Det är ett elpris i linje med fjolårets.

Binder många elavtalen idag? Hur ser trenden ut?

Just nu väger det jämnt mellan fast och rörligt pris.

Men i vissa lågprisperioder–

–finns ett större intresse för rörligt pris.

Vi som oroar oss för elräkningen får hoppas på regn.

Tack så mycket, Jens.

Förra året ökade elpriset med 35 procent och i år kommer vi att få ännu högre kostnader för vår hushållsel. Själva elpriset ser inte ut att förändras – i stället är det elskatten som höjs, och det två gånger i år.

Linda Vikström intervjuar Jens Regnström, vice vd Elskling.

  • Grekisk överenskommelse dröjer0:54

    Grekisk överenskommelse dröjer

    Eurogruppens finansministrar kunde inte enas om skuldlättnader för Grekland efter ett maratonmöte på måndagen. Tanken är nu att ett avtal ska vara färdigförhandlat och klart till nästa möte 15 juni.

  • Håller Rysslands oljelöfte?1:33

    Håller Rysslands oljelöfte?

    Inför Opec-mötet nu i veckan, har Ryssland och Saudiarabien kommit överens om att förlänga det befintliga produktionstaket med ytterligare nio månader. Men denna gång står betydligt mer på spel för Ryssland.

  • ”Amazon växer som ogräs”6:46

    ”Amazon växer som ogräs”

    E-handeln möblerar om den globala transportsektorn helt och hållet. Bolaget som ligger som en våt filt över allt är Amazon. Petra Bergman intervjuar David G Ross, transportanalytiker på Stifel & Nicolaus, om vad som är på gång inom transportsektorn.

  • Veckans fokus0:34

    Veckans fokus

    Har du koll på vad som händer i veckan? EFN tar en titt i agendan.

  • Opecs historia kantas av kriser och konflikter2:48

    Opecs historia kantas av kriser och konflikter

    Innan Opec bildades 1960 bestämdes oljepriserna av ”Seven sisters”, världens sju största oljebolag varav fem amerikanska. När BP, British Petroleum, och Standard Oil sänkte priset 1960 fick Iran och Venezuela nog. De hade ett möte i Bagdad med Saudiarabien, Kuwait och Irak och bestämde sig för att starta en kartell, Opec. EFN berättar Opecs historia.