Så blir 2020 i södra Sverige

Det här är EFN:s studio i Malmö, och här ska vi prata framtid.

Vi ska försöka lägga pussel för 2020 och se vilken bild vi får av näringslivet här.

Till det har jag tre gäster. Det är Niclas Lindstrand, chefredaktör på Rapidus.

Det är vår samarbetspartner på EFN. Hjärtligt välkommen.

Vi har Mia Rolf, vd på Ideon Science Park i Lund. Välkommen, du också.

Sen har vi Sebastian Merlöv, vd på konsultbolaget Absfront.

Du är också ordförande i Lomma Arbetarekommun. Välkommen.

Vi ska fokusera på Skåne och södra Sverige, men innan vi dyker ner där–

–tänkte jag fråga: Vilka omvärldsfaktorer tror ni blir mest betydelsefulla nästa år?

Jag tror att det är Kina och klimatet och en kombination av det.

Kina kommer att öppnas upp–

–av att deras företag inte får konkurrera utifrån ett säkerhetsperspektiv.

Där finns det möjligheter. Sen slår det nog tillbaka med klimatet.

Man vill inte ha produktion i andra länder, så produktionen kommer närmare.

–Mia, vad säger du? –Jag håller med. Kina är ofta hos oss.

De letar innovationer.

Deras investeringsvilja kommer nog att vara nåt att hantera.

Och ingen kan nog undvika Greta-effekten–

–och "global agenda"-fokuset. Det kommer att krävas–

–av både publika inköpare och privata inköpare–

–att man kan förklara hur man stärker klimatet, och inte tvärtom.

–Niclas Lindstrand? –Vi vet att vi kommer att få en brexit.

Det blir förhoppningsvis en ordnad brexit.

Vi kan också räkna in en räntehöjning. Vi kommer väl att prata mycket konjunktur.

Men det är en faktor att räntan går upp för första gången på många år.

Det pratas om en konjunkturavmattning och i vissa branscher känner man av den mer.

Niclas, du har koll på tillväxtbranscherna i den här regionen. Vad ser du?

Tillväxtbranscherna känner inte av det–

–för många av de företagen har aldrig upplevt en lågkonjunktur.

De jobbar inte med lågkonjunkturer.

Många företag är så unga att de inte hunnit med nån lågkonjunktur.

Det finns fortfarande gott om riskkapital, för räntorna är så låga.

Pengarna ska ta vägen nånstans.

Det är bättre att ha dem i madrassen än i räntebärande.

Däremot ser vi att de företag som ligger tidigt i konjunkturcykeln–

–som reklambyråer och byggbranschen, där märks det nu.

Enligt vissa rapporter är högkonjunkturen över, men lågkonjunkturen har inte börjat.

Det är lite "fesljummet", som vi säger i Skaraborg.

Jag besökte nyligen SSAB. Där hade man nu också känt av en avmattning.

Men vi kan titta på en graf här. Det är en konfidensindikator för södra Sverige.

Det är en sammanvägning av statistik, hårda fakta och förväntningar–

–på vad som komma skall från en rad branscher.

Under året har det dykt ner under normalläget–

–som är i mitten.

Då är frågan... Vad säger du, Mia?

Känner du igen den här bilden från din vardag?

Jag jobbar också med innovatörer. De kanske inte har kommit ut på marknaden än.

De jobbar med riskkapital för en framtid.

Men jag kan känna att vissa av de branscher som vi har på Ideon–

–som "automotive", eller bilbranschen, behöver göra en stor omställning.

På tio år måste de byta energiförbrukning och gå till självstyrande mekanismer.

Där ser vi att alla bolag runt omkring dem–

–som levererar till dem, eller innoverar till dem, bromsar också in.

Men i övrigt måste jag säga att jag inte känner av den här konjunkturavmattningen.

–Inte på vår park. –Sebastian, hur går affärerna?

Jag tror att om man bara har Skåne som sin hemmamarknad–

–kan man nog få det lite tuffare, särskilt om man importerar–

–och då blir drabbad av den svenska kronan.

Om man däremot jobbar mycket mot omvärlden, så berörs man nog inte.

Vi jobbar mycket med digitalisering ute i tillverkande företag.

Jag ser ingen avmattning. Tvärtom vill man anamma den nya teknologin.

Det är ofta företag som får avsättning för sina produkter och tjänster utanför Skåne.

En förutsättning för fortsatt tillväxt är att växande företag har folk att anställa.

Här har vi pratat om kompetensbristen och obalansen på arbetsmarknaden.

Det här är väl nånting som du ser varje dag, Mia?

Våra företag vill växa.

Då måste de hitta den kompetens de behöver.

I dag är det stor brist på programmerare, särskilt inom inbyggda system–

–som har att göra med "Internet of things"-tekniken.

Där har vi en stor kompetensbrist. De tar av varandra, nästan.

Om jag skulle gissa, så behöver vi 400-500 programmerare om året till de bolagen.

–Är det bara på Ideon? –Ja.

Sen ska vi lägga till att Massive Entertainment behöver 400 för sig.

–Och de finns inte i dag? –De finns inte.

Universiteten i dag, och högskolorna runt hela Skåne–

–släpper bara ut 150 ingenjörer med programmeringsutbildning varje år.

Det här är en jätteviktig fråga.

Om inte företagen kan rekrytera som de vill, så sticker de nån annanstans.

En sak till: Vår enda ljusning i detta är att det ser likadant ut över hela världen.

Om vi vill ligga i framkant här–

–så har vi möjlighet att kompetensutveckla på spets.

Än kokar vi i samma kompetensbristolja, men det kan bli bättre.

Här är ett par bilder som visar hur det ser ut. Arbetslösheten i södra Sverige...

Den är högst i landet. Det är den övre kurvan.

Småland, Öland och Gotland har ett helt annat läge.

Det ser mycket bättre ut. Nästa bild visar kompetensbristen–

–i en rad olika branscher.

Det bekräftar den bild som du ger, Mia.

Det här är ett brett problem över hela arbetsmarknaden, men i lite olika grad.

Det här visar på en ganska grav obalans på arbetsmarknaden.

Sebastian, som företagare, märker du av detta? Kan du rekrytera som du vill?

Nej, det är svårt.

Även om man hade kunnat producera 400 ingenjörer eller systemvetare per år–

–så hade det ändå varit svårt att koppla den akademiska utbildningen till jobb.

Om man är ett större företag, så har man säkert trainee-rutiner för det.

Där skulle jag vilja att man spanade lite på hur USA:s college fungerar.

De marknadsför sig genom att prata om hur snabbt man får jobb efter examen.

Då hade universiteten blivit mer benägna att samarbeta mer med företagen.

De här studenterna skulle, under sin studietid, kunna jobba lite mer löpande.

Klyftan minskar då mellan den akademiska världen och att göra nytta i företagen.

Vad tänker du om det, Mia?

Det är ett jättebra sätt att brygga och driva universiteten.

Men det är också så att antalet utexaminerade portioneras ut från staten.

Från nationellt håll måste man se att en viss kompetens saknas i en viss region.

Man bör portionera ut rätt till universiteten.

Men det är inte fel att driva.

Vi kan kolla hur det ser ut med tillväxten av nya företag i regionen.

Vi hade en topp tidigare under decenniet. Sen har det planat ut och sjunkit.

Utöver kompetens, så behövs det också kapital.

Du sa att det finns kapital, Niclas. Men börsnoteringarna härifrån har gått ner.

–Hur är läget där? –Börsnoteringarna ligger fortfarande lågt.

Men det är stor skillnad mellan branscher.

Om man tittar på "life science"-branschen, som behöver mycket kapital under lång tid–

–så börjar investerarna där bli försiktiga.

Men när Sebastian tänker börsnotera sig nästa vecka eller nåt–

–så kommer det säkert att gå alldeles utmärkt.

Företag som har sin cash flow fixad är väldigt attraktiva.

Det finns pengar där ute. Man letar rätt investering, men är lite mer försiktig.

En annan säker konjunkturmätare brukar byggbranschen vara.

Förväntningarna i byggbranschen... Vi har en graf som visar dem.

I södra Sverige ser man att det de senaste 4-5 åren har sjunkit ganska ordentligt.

Nu har det hattat fram och tillbaka på slutet, men trenden är att det sjunker.

Då kan vi jämföra med Stockholm.

Där har vi en helt annan bild.

Där ligger det nära ett normalläge.

Då undrar jag hur vi ska tolka detta.

Vad är det för skillnad mellan Öresundsregionen och resten av landet?

Vi påverkas mycket av den svaga kronan när det gäller närheten till Danmark.

Vad säger ni?

–Sebastian? –Här är det också så att...

I de här lite äldre branscherna som är lite trögare, så är man nog försiktigare.

Man kan inte växla ut sina tjänster på en annan marknad om det blir tufft här.

Det tror jag att det speglar. Men i min bransch räknar man med–

–att 20 % årligen ska vara en tillväxt på CRM-system.

CRM-system är inget nytt, som "Internet of things", utan det har funnits ett tag.

Det räknar man med de närmaste fem åren. Det är olika trender och digitalisering.

Byggindustrin kan inte dra så mycket nytta av digitalisering.

Men andra branscher ser nog större möjligheter–

–att med samma personalstyrka kunna göra mer saker.

–Fler tankar om det? –Man bygger där man tjänar mest pengar.

Det här var procentuell utveckling.

Det går inte för svensk byggindustri att öka mer efter senare års byggboom.

Inga byggare kan göra jobben.

–I den meningen är det en naturlig följd? –Ja, åtminstone att den ligger på noll.

Sen tar man de attraktivaste projekten.

De attraktivaste projekten för skånska byggfirmor är förmodligen i Köpenhamn.

Den svaga kronan, då? I många branscher, inte minst handeln–

–är det här lite som att kissa på sig. Det värmer väldigt fint än så länge.

Kommer det att fortsätta så? Eller blir det lite obehagligt snart?

Det är redan lite obehagligt.

Den svenska kronan, jämfört med den danska, har sjunkit otroligt mycket.

Skräpvaluteeffekten är nära.

Det har planat ut på senare tid, men man får betala 1,40 för en dansk krona.

Det är historiskt högt.

Men om man kan växla mellan att vi på denna sidan har låga kostnader–

–och att vi får avsättning för produkterna på danska sidan...

Det är två sidor. Det är problem för en del företag, men en möjlighet för andra.

Om man hittar samverkan och kunder på andra sidan sundet–

–så kan det här ge den där extra schvungen.

Vi har en fördel som ligger så nära en stark ekonomi.

Det är också en fördel för de företag som har hela världen som sin marknad.

Det kanske är därför vi inte känner av avmattningen.

En annan sak som tyvärr fått mycket uppmärksamhet är det grova våldet i Malmö.

Vi har haft tragiska våldsdåd under hösten som har uppmärksammats.

Nivån är hög, på det stora hela.

Vad får det här, förutom allt mänskligt lidande, för effekt på näringslivet?

Om vi tar det här med rekrytering och sånt... Är det nåt som skrämmer folk?

Jag har träffat på människor vars första intryck är negativt.

Det var innan de här skjutningarna. Malmö var Sveriges Chicago.

Men så fort man kommer hit och får uppleva det själv, så ändras det rätt kraftfullt.

Då blir det de som försvarar Malmö när deras släktingar frågar–

–om man kan flytta till Malmö och jobba där.

Men om det här fortsätter...

Enligt Rimfrost och liknande, så är det intensivt våld nu. Men det ska trappa av.

Det har redan trappat av.

De senaste 2-3 åren har det dödliga våldet och sprängningarna minskat.

Men det är fortfarande på en hög nivå.

Det märks direkt i media. Det är den bilden som man måste...

Det här har skärpt tonen inom politiken också. Där tänker jag...

Hur blir det nästa år i inrikespolitiken? Vad tror du, Sebastian?

Klarar regeringen Löfven ett år till?

Man brukar säga att socialdemokrater gör allt för makten.

Men som ny i politiken har jag sett att man är beredd att ta stryk i opinionen–

–för att skapa nån form av stabilitet.

Det är lite som man kan se i det senaste inspelet om Arbetsförmedlingen.

Det kan bli en öppning så att man kan hitta samarbete över gränserna.

Om M och KD förfäras över nåt annat som man inte tycker ska genomföras–

–behöver man nog inte köra en misstroende- förklaring för att få till en dialog.

Sen tror jag att alla partier ser fram emot nästa val–

–då man får samla krafterna och spetsa argumenten och politiken–

–så att man har tydliga block.

Man ska nog vara beredd på att en viktig fråga blir trygghet.

Då måste man också lyfta frågan om den digitala tryggheten.

Hur ska vi kunna göra innovationer som är självstyrande–

–och där data fraktas mellan olika spelare, och samtidigt skydda individen?

Den frågan debatteras för lite. Här finns det mycket att diskutera för politikerna.

Man måste bestämma hur Sverige ska skydda sina medborgare i detta.

Vad säger Niclas? Klarar regeringen ett år till?

–Nej, jag tror inte det. –Vad kommer att hända?

Det kommer att fällas fler av de här 73 punkterna som egentligen ingen tycker om.

Sebastian, längtar du efter marknadshyror och tänker att det löser allting?

Nej, inte just den frågan.

Stefan Löfven grät nog inte för att han inte fick privatisera Arbetsförmedlingen.

Det kommer att bli fler såna nederlag. Man har en minoritet i riksdagen.

Vänsterpartiet och Moderaterna måste inte vara dörrmatta åt regeringen.

Jag tror framför allt att Centerns paradfrågor kommer att fällas en efter en.

M och KD blir mer och mer konservativa.

De är inte så förtjusta i privatiseringar som Reinfeldt-regeringen var.

–Det kommer att bli besvärligt. –Om nåt år får vi se hur det blir.

Innan vi avslutar tänker jag att...

Vi har pratat om några mörka moln här på slutet.

Vad pekar mest uppåt? Vilka är de mest positiva tecknen för regionen kommande år?

–Sebastian. –Det är det jag var inne på innan.

Eftersom det är obalans i valutor och i...

Vi har en stark region och vi är en rätt kostnadseffektiv del.

Samtidigt håller vi hög kvalitet i det vi gör.

Jag tror att det finns en hävstångseffekt som vi har dragit lite nytta av innan.

Men för att göra det på rätt sätt måste vi få med hela regionen.

Det är lätt att den del som är närmast Köpenhamn kantrar.

Vi måste få med de delar som är nära Småland och Östra Göinge också.

Det blir en utmaning att få med dem på det tåget.

–Mia. –Jag läste en artikel i veckan.

Silicon Valley tappar i intresse–

–och man tittar allt mer på Sverige som ledande land inom innovation.

Det är spännande och det ska vi dra nytta av.

Vi ser också att många av våra företag rustar–

–för en kommande högkonjunktur.

Man tar tag i digitaliseringar, hittar innovationer och formar nya partnerskap–

–för att vara starka sen. Det känner jag, så jag är hoppfull.

–Niclas, är du hoppfull? –Det beror på vad det gäller.

Allsvenskan, inget vidare...

Det säger en svartgul... En AIK:are.

–Precis så är det. –Vi skulle prata om trevliga saker.

Det mest positiva är att det finns mycket kapital.

Det finns många företag i regionen som går väldigt bra.

Det är inte så att vi är i ett krisläge.

Vi är rädda för att ett sånt kan uppstå. Den skillnaden får man inte glömma.

Sammanfattningsvis finns det mörka moln, men det är långt ifrån kolsvart.

Med det tackar jag för att ni kom till EFN:s studio i Malmö.

–Gott nytt år. –Gott nytt år!

Från EFN:s studio i Malmö görs en sammanfattning av det regionala näringslivet under året som gått och året som kommer.

Tillsammans med Sebastian Merlöv, vd på Absfront, Mia Rolf, vd på Ideon Science Park och Niclas Lindstrand, chefredaktör på Rapidus, diskuterar EFN:s Jonas Harrysson flera ämnen som kan komma att påverka 2020.

Det pratas bland annat om arbetsmarknaden och kompetensbristen som råder, den svaga svenska kronan, olika branscher och deras utsikter. Dessutom hur våldsdåden i regionen inverkar på näringslivet.

Redaktör: Jonas Harrysson

Få mer av EFN

Missa inga nyheter, prenumerera på våra nyhetsbrev. Markera samtliga nyhetsbrev du vill prenumerera på.

Genom att prenumerera godkänner du att din e-postadress sparas för att vi ska kunna skicka nyhetsbrev till dig. Läs mer här.

Eller hitta oss i sociala medier

Börsindex

OMX Stockholm 30 0%
NASDAQ-100 0.5%
NASDAQ Composite 0.3%

Vinnare & förlorare

Sweco 2.4%
FastPartner 2.2%
Lundin Petroleum 2.1%
Klövern -1.9%
Fenix Outdoor -2%
Sinch -2.6%
Uppdaterad mån 13:36
Fördröjning 15 min