Ryssland rustar för finanskris

Den ryska centralbanken har lett en kampanj–

–mot misskötta banker sen 2013–

–och har infört hårdare reglering och strängare påföljder–

–för bankerna. – Christopher Sundman...

Efter att ha rensat upp bland de mindre bankerna–

–har centralbanken riktat in sig på de större.

Om man backar tio år–

–så fanns det 1 400 banker i Ryssland.

I stort sett alla oligarker, affärsmän och affärskvinnor–

–hade sin egen bank.

Man tog in inlåning från privatpersoner–

–och finansierade sin egen verksamhet.

I stort sett lånade man bara ut till närstående företag.

Det gillades inte av ledningen i Ryssland.

Nu har man börjat rensa upp–

–och arbetat sig ner till de större bankerna.

Då blir det tuffare med likviditet.

De är systemviktiga för det ryska banksystemet.

Vi ska se vad som har hänt med antalet långivare sen 2013–

–när Elvira Nabiullina tillträdde som centralbankschef.

Vad har man tagit krafttag emot?

Man har infört Acra, motsvarigheten till S&P Moody's.

Ett ryskt ratinginstitut som är mycket striktare–

–och mer bekvämt med rysk standard.

Man ställer hårdare krav och tittar på–

–att det inte finns utlåning till närstående.

När man infört kraven har man också varit tvungen–

–att dra tillbaka banklicenser.

Man har infört en begränsning av insättningsgarantin.

Det gör att fler och fler banker kan fallera.

Man kan ta banklicenser utan att det drabbar småsparare–

–som är viktiga för ekonomin och det politiska systemet.

Senast räddades den fjärde största ryska banken Otkritie.

Krafttagen kryper allt närmre systemviktiga banker.

Centralbanken ska dock inte sätta räddningarna i system.

Det är bara nån månad sen man räddade en annan bank.

Vad ska vi tro om utvecklingen framöver?

Man kommer nog att gå på flera banker.

I maj satte man upp en konsolideringsfond–

–för att kunna ta över bankerna. Då sa man–

–att man ska stötta bankerna fullt ut–

–och ta över ägarskapet med minst 75 %.

Det är ett sätt att trygga systemet.

När Otkritie Bank redan i början av juli–

–inte klarade av sina åtaganden–

–blev de nedratade av Acra, det ryska ratinginstitutet.

Då får varken pensionsfonder eller Finansministeriet–

–ha inlåning hos banken.

Det blev början på en likviditetskris.

Ryktet började gå och privatpersoner tog ut sina pengar.

Det blev utflöden på uppåt en fjärdedel av inlåningen.

I och med att det är den fjärde största–

–så påverkade det kraftigt. Centralbanken fick gå in–

–och stötta likviditetsmässigt.

I veckan var man tvungen att ta över ledningen–

–och huvudägarskapet.

Vi vet inte hur stort underskottet är–

–men det man kan bedöma utifrån tidigare–

–så kan det röra sig om 10-12 miljarder dollar.

Det är ganska kraftiga underskott.

Det måste man mäta på olika sätt.

Garantin finns där. Det har lugnat marknaden.

I somras såg vi rubriker om risk för–

–den största bankkollapsen på flera år.

Vad är sannolikheten för det?

Det är bra med likviditet i banksystemet–

–men företag och privatpersoner flyr de mindre bankerna–

–även om det finns insättningsgaranti–

–till de större bankerna som Sperbank och VTB.

Det har ökat pressen på de här bankerna.

Nu är man inne på de topp 10-banker som har problem.

Centralbanken säger att man är redo att stötta detta–

–och ta över de systemviktiga bankerna.

Finns det politiska intressen bakom utvecklingen?

För Otkritie specifikt finns kopplingar–

–till ett flertal oligarker som står nära Putin.

Men i och med att det gått så pass långt.

Man har finansierat det största försäkringsbolaget–

–som har kraftiga förluster.

Från Otkritie har man garanterat–

–en tredjedel av det egna kapitalet.

När man går så här långt har man inget val.

Även om det är närstående personer, måste man stoppa.

Finns det koppling till nästa års val?

Ja. Det är presidentval i mars nästa år.

Därför är det viktigt att garantera inlåningen–

–för privatpersoner, så att Putin får stöd.

Senast hade Putin stöd med 80 % från befolkningen.

Skulle småsparare förlora sina pengar–

–så är risken stor att han tappar stödet.

Det är därför man börjar rensa upp.

Man är snabb med att gå ut och vara tydlig.

Hur väl rustat är Ryssland för en ny finanskris?

De tre största bankerna står för–

–70 % av in- och utlåningen.

De är stabila och starka.

Bland övriga banker är det ganska stora skillnader.

Det finns utländska banker med stöd från moderbankerna.

Det står stabilt.

Men det finns många banker som kommer att få problem–

–fram till årsskiftet. Där vill man rensa ut ganska snart.

Så att man slipper det när presidentvalet närmar sig.

Hur stor är spridningsrisken till andra länder?

Jag tror inte att det sprider sig till andra länder.

Där är sanktionerna mot Ryssland positiva.

De har gjort att amerikanska banker har lämnat helt–

–och en del europeiska.

Det är inte samma spridningsrisk eftersom man inte får–

–finansiera på samma sätt i och med sanktionerna.

Det gör att det mer blir en inhemsk kris–

–som är hanterbar på ett annat sätt.

Man har byggt upp konsolideringsfonden–

–och inför insättningsgarantier.

Insättningsgarantin höjer kostnaden för banksystemet.

Därför är man inte så beroende av utländska finansiärer.

Det kan hanteras inom landet.

Därför är spridningsriskerna utåt väldigt låga.

Sparare i Rysslandsfonder har haft ett kämpigt år–

–även om förra året vara väldigt bra.

Hur ska man tänka kring sina pengar i Ryssland?

Ryssland är alltid volatilt. Upp nästan 80 % förra året.

Nu är det ner 15-20 % i år beroende på valuta.

Mycket av utvecklingen hänger ihop med oljepriset.

Vår syn är att det kommer att ligga runt 50-52 dollar.

Då får vi inte stöd utav det.

Men konsumenten i Ryssland börjar vakna.

Man börjar få lite tillväxt och börjar konsumera.

Det syns på mat- och flygsidan–

–och på att bilförsäljningen ökar.

Det hänger samman med presidentvalet nästa år.

Man stödjer den ryska konsumenten–

–och framför allt de lägre klasserna–

–som ligger under medelinkomsten.

I vår Rysslandsfond fokuserar vi på konsumtionstemat–

–där konsumenterna kan dra nytta av det här–

–till exempel livsmedelsaktier.

Vi nämnde att kopplingar till det ryska valet–

–kan vara en orsak till upprensningen.

Men Putin har nominerat Nabiullina till en ny period.

Kan de här hårda tagen fortsätta även efter valet?

Ja. Hon kom in 2013 och då blev det krafttag.

Det var då man tog tag i banksystemet.

Hon har Putins öra och kan agera långsiktigt.

Innan hon blev centralbankschef–

–var hon ekonomisk rådgivare till Putin.

Hon kan arbeta vidare och intensifiera det här.

Efter valet lägger hon nog kraft på–

–att rensa upp det sista i banksystemet. Tack så mycket.

Den ryska centralbanken införde strängare regler under 2013 för att råda bot på de misskötta bankerna. Sedan dess har antalet långivare sjunkit och åtgärderna närmar sig de större aktörerna. Centralbanken har nu meddelat att man planerar att rädda en av landets största banker, systemviktiga Otkritie Bank.

Christopher Sundman, förvaltare av Handelsbankens Rysslandsfond, tror att spridningsrisken är låg. Hör honom kommentera läget i Rysslands banksystem.

  • Elbåt siktar mot börsen3:36

    Elbåt siktar mot börsen

    Svenska Candela Speed Boat börjar i höst tillverka en helt ny typ av eldriven båt. De har redan 130 förhandsbeställningar, vilket innebär att de snart kan bli Sveriges största båttillverkare.

  • Dyrt införande av GDPR0:38

    Dyrt införande av GDPR

    Den 25 maj träder GDPR i kraft - och det kan bli dyrt. Rapporter visar att införandet kommer att kosta 140 000 kronor per företag i Sverige. 

  • Sverige bland de sämsta på AI2:00

    Sverige bland de sämsta på AI

    Ishtar Touailat, innovationschef på Tieto, menar att Sverige ligger efter i utvecklingen av artificiell intelligens och att många inte har möjlighet att ta del av de framsteg som görs.

Få mer av EFN

Missa inga nyheter, prenumerera på våra nyhetsbrev. Markera samtliga nyhetsbrev du vill prenumerera på.

Genom att prenumerera godkänner du att din e-postadress sparas för att vi ska kunna skicka nyhetsbrev till dig. Läs mer här.

Eller hitta oss i sociala medier

Börsindex

OMX Stockholm 30 -0.4%
NASDAQ-100 0.2%
NASDAQ Composite 0.1%

Vinnare & förlorare

Balder 2.8%
Fabege 2.5%
Securitas 2.4%
Modern Times Group -2.7%
Lundin Petroleum -2.8%
Hennes & Mauritz -2.9%
Uppdaterad fre 17:35
Fördröjning 15 min