Romer bakar tillväxt med nya recept

Katrine Marçal förklarar Ekonomipristagarna

Paul Romer är professor vid Stanford–

–och en av mottagarna av årets Nobelpris i ekonomi–

–eller Sveriges riksbanks pris i ekonomisk vetenskap–

–till Alfred Nobels minne, som det egentligen heter.

Varför får just Paul Romer vara med och dela priset i år?

Per Krusell, ledamot i kommittén som delar ut priset–

–förklarar det så här:

Romer har tänkt till om teknologisk utveckling–

–och vad som driver den.

Den ligger bakom varför världens länder växer.

Vad betyder då detta?

Varför blir vissa länder rika väldigt snabbt?

Varför tar det mycket längre tid för andra?

Det är själva grundfrågan.

Varför tog Kinas tillväxt fart efter 1980 och framåt?

Varför gick det inte lika bra för Indien?

Det är en relevant ekonomisk fråga för alla–

–som funderat kring hur länder kan lyfta sig själva–

–ur fattigdom.

Vad är det som får en ekonomi att växa?

Låt oss jämföra det hela med bakning?

Om jag ska baka en kaka tar jag ägg, mjöl...

…socker, smör och blandar ihop det i en skål.

Var för sig är det ganska billiga ingredienser.

Men om jag blandar dem korrekt blir de till nåt annat...

En sockerkaka.

Den här kakan kan jag sälja för mer än–

–vad jag köpte ingredienserna för.

Jag har alltså skapat...värde.

Men hur kan jag skapa ännu mer värde?

Jag kan förstås baka fem såna kakor.

Eller ta hjälp av andra och baka 50 sockerkakor.

Men håller jag på så i all oändlighet–

–tar alla ägg och allt mjöl slut i Sverige.

Nu kommer vi tillbaka till Paul Romer.

Han hävdar att värde inte bara skapas av–

–att vi gör samma sak fler gånger–

–eller mer effektivt, utan av att vi hittar på nya recept.

Jag kan baka allt från finska pinnar–

–till kanelbullar och vaniljbiskvier–

–med i princip samma ingredienser.

Det är det som är Paul Romers stora poäng.

Ekonomisk tillväxt uppstår inte bara–

–för att vi bakar mer, eller mer effektivt–

–utan för att vi kommer på nya och bättre recept–

–att baka utifrån.

Den här insikten spelar förstås enorm roll–

–för vad politiker kan göra för att uppmuntra tillväxten.

I Sovjet försökte man öka tillväxten–

–genom att bygga en massa broar och vägar.

Det fungerade men bara upp till en viss nivå.

Man kan förstås investera i kapital istället.

Ett företag kan köpa in dubbelt så många datorer.

Men bara för att de anställda har två datorer var–

–betyder det inte att de producerar mer eller bättre.

Man kan också göra som Kina försökte göra–

–mellan 1979 och 2015–

–och försöka minska sin befolkning med politiska medel.

Kina bestämde–

–att varje familj bara fick skaffa ett barn.

Tanken var att om man blev färre i landet–

–som delade på välståndet–

–så skulle var och en bli rikare.

Det fungerade inte. Kinas välståndsökning–

–antas i dag ha uppkommit trots enbarnspolitiken–

–inte på grund av den.

Pau Romers förklaring till detta skulle vara–

–att teknologisk utveckling är en central faktor–

–för tillväxt. Det har andra ekonomer sagt tidigare.

Men Paul Romer fokuserade på–

–hur teknologisk utveckling uppkommer.

Där låg hans fokus på idéer. Alltså nya recept.

Ur det perspektivet blir det oerhört tydligt varför Kina–

–enbarnspolitik inte fungerade.

Med en mindre befolkning finns det färre personer–

–som kan komma på nya idéer.

När Paul Romer pratar om innovation–

–pratar han inte bara om de riktigt stora grejerna.

Ångmotorn, antibiotikan eller kylskåpet.

Han lyfter även fram de små idéernas betydelse i ekonomin.

Istället för att ha olika storlekar av lock–

–som passar olika storlekar på kaffemuggar–

–har de flesta kaféer bara en typ av lock–

–som passar alla muggar oavsett storlek.

Det kan tyckas vara en liten, simpel innovation–

–men den har stor betydelse för effektiviteten–

–och vinsten för kaféet. En liten grej–

–med stor ekonomisk betydelse.

När Paul Romer fick frågan om vad hans forskning betyder–

–svarade han så här:

Den visar–

–att vi har kontroll över det som händer med teknologin.

Om vi riktar in oss på att förbättra teknologin i sig–

–så kan vi det.

Det finns med andra ord saker man kan göra–

–för att uppmuntra utvecklingen av ny teknik–

–och därmed tillväxten.

Det handlar om att uppmuntra nya idéer.

Det gör man genom att investera i utbildning–

–subventionera forskning–

–vara öppen för idéutbyte med andra länder–

–och se till att man har ett fungerande patentväsende osv.

Det här har inspirerat inte bara många regeringar–

–utan även Bill och Melinda Gates Foundation.

Paul Romer har fått väldigt många att tänka på tillväxt–

–på ett helt nytt sätt.

Det är därför han får Sveriges riksbanks pris–

–i ekonomisk vetenskap till Alfred Nobels minne.

Årets Ekonomipris till Alfred Nobels minne gick till Paul Romer och William Nordhaus. Båda har åstadkommit ett betydande avtryck på den ekonomiska forskningen, men vad har de egentligen gjort?

Akademin motiverade:  Priset går till Paul Romer ”för att ha integrerat teknisk utveckling i långsiktig makroekonomisk analys”.

Romers teori går ut på att teknologisk innovation driver tillväxten bättre än att effektivisera de invanda mönstren. För att förklara står Katrine Marçal vid bakbordet med ingredienserna till en sockerkaka. I stället för att baka 50 sockerkakor snabbare hittar hon på nya saker att förvandla ingredienserna till och på så sätt skapa större värde. Nyckelorden är nya recept.

  • Trump får stryk i ekonomislaget3:41

    Trump får stryk i ekonomislaget

    Hur har ekonomin i USA utvecklats under de presidenter som haft makten sedan 1976? Det har Bloomberg tittat på. Se hela rankeingen från Jimmy Carter till Donald Trump här.

  • Investerare missar gröna affärsmodeller4:27

    Investerare missar gröna affärsmodeller

    Nu i februari hölls den första kapitalmarknadsdagen för sustaintech-bolag i Sverige. Boel Swartling, som är affärsängel och grundare för Sweden Sustaintech Venture Day berättar att sustaintech är en bredare version av greentech.

  • Medborgarlön – vanvett eller vägen framåt?1:19

    Medborgarlön – vanvett eller vägen framåt?

    Basinkomst, även kallat medborgarlön, har hamnat på tapeten igen. Det går ut på att alla invånare har rätt till ekonomisk grundersättning utan något krav på motprestation. Ersättningen ska inte påverkas av andra inkomster utan ska fungera som en bas. På senare år har det gjorts försök i flera olika länder, och nyligen i grannlandet Finland. 

  • Nya järnvägen en överlevnadsfråga för Tranås3:56

    Nya järnvägen en överlevnadsfråga för Tranås

    Som minsta kommun ska Tranås få en station längs den nya järnvägen för höghastighetståg. Beslutet är viktigt för regionens näringsliv men innebär också stora åtaganden från kommunens sida.

  • Hårdgranskning av kryptohandel1:58

    Hårdgranskning av kryptohandel

    Skatteverket har beslutat att handeln med kryptovalutor ska granskas extra hårt i år. Granskningen inkluderar även tidigare års handel. Henrik Kisterud, kontrollsamordnare på Skatteverket, förklarar varför.

Få mer av EFN

Missa inga nyheter, prenumerera på våra nyhetsbrev. Markera samtliga nyhetsbrev du vill prenumerera på.

Genom att prenumerera godkänner du att din e-postadress sparas för att vi ska kunna skicka nyhetsbrev till dig. Läs mer här.

Eller hitta oss i sociala medier

Börsindex

OMX Stockholm 30 0%
NASDAQ-100 0.5%
NASDAQ Composite 0.6%

Vinnare & förlorare

Vitrolife 3.9%
Nibe Industrier 3.8%
Beijer Ref 3.8%
Saab -1.9%
Dometic Group -1.9%
Kindred Group -3.4%
Uppdaterad mån 17:35
Fördröjning 15 min
  • 5:29

    "Indien är en demografisk sweet spot"

    Indien har alla förutsättningar för att bli nästa ekonomiska framgångssaga. Det menar Abhinav Rathee, portföljförvaltare på Cworldwide, som berättar om landets möjligheter i Kinas fotspår.

  • 65 snart ett minne blott1:13

    65 snart ett minne blott

    Diskussionen om pensionssystemets utformning har blivit allt hetare. Nu har riksdagens pensionsgrupp tagit fram ett förslag för hur pensionsåldern ska höjas.

  • Starbreeze: Familjedrama och rock´n´roll13:30

    Starbreeze: Familjedrama och rock´n´roll

    Runt spelbolaget Starbreeze har ett börsdrama utspelats som bland annat gjort tiotusentals småsparare allt annat än glada. Journalisten Max Jedeur-Palmgren har skrivit ett reportage om bolaget.