”Stor klyfta inom det republikanska partiet”

Diskussionerna kring president Trumps skattereform–

–har intensifierats. I går kom senaten med sitt förslag–

–som i vissa delar skiljer sig från representanthusets.

Med oss för att tala om det är Roland Poirier Martinsson–

–USA-kännare. – Välkommen tillbaka.

Först lite beröm. I februari 2016, som en av få–

–trodde du att Trump skulle vinna presidentvalet.

Men jag trodde inte att han skulle vinna primärvalen–

–och bli kandidat.

Väl där, trodde jag att han skulle vinna.

Fick de som röstade på Trump det de önskade?

Ja, de tittar inte på politiska förslag–

–utan på om Trump fortsätter–

–att håna det politiska etablissemanget. Och det gör han.

Så de är nöjda.

Senaten kom med sitt förslag till skattereform i går.

Ett antal punkter skiljer sig från representanthusets.

Vilka är de stora skillnaderna?

Senatens förlag–

–tar större hänsyn till medelklass, låginkomsttagare–

–gamla, studenter...

Jag ska inte överdriva och säga att den liknar–

–en europeisk välfärdsstatsbudget, men...

Den andra stora skillnaden–

–är att senaten vill vänta ett år–

–med den utlovade sänkningen av bolagsskatten.

Det vill senaten för att klara ett krav–

–på att sänkningen inte får kosta mer än runt 1,5 biljon–

–på tio år i minskade skatteintäkter.

Att vänta ett år med sänkningen–

–är ett sätt att hålla sig under det taket.

Hur ser processen ut de närmaste veckorna?

Representanthuset har röstat på sin plan–

–och nu kommer senaten att försöka rösta på sin.

Om det lyckas–

–och planen får välsignelse från den exekutiva grenen–

–kommer representanthuset och senaten att förhandla–

–för att få fram en gemensam plan som kan träda i kraft–

–och Trump skriver under den som lag.

Vilka möjligheter finns–

–att få igenom en rejäl skattereform i det här läget?

Oron låg i luften–

–när senatens förslag läckte i går.

Börsen var ner drygt 1 % och stängde väl 0,5 % ner?

Det viktigaste bakslaget är nog–

–att nu har representanter i representanthuset–

–och senaten visat hur stor klyftan är–

–inom det republikanska partiet.

Striden inom partiet visas.

Striden tyder på att vägen till ett signerat förslag–

–är lång. De negativa reaktionerna kom nog–

–för att chansen att få igenom ett förslag har minskat.

Skattereformen är viktig för Trump.

Han lyckades inte förändra Obamacare...

Hur viktig är skattereformen för Trump?

Den är viktigare i Washington DC–

–och i hans relation till kongressen och partieliten–

–än i relationen till gräsrötterna.

Om den inte går igenom–

–kan det stärka relationen till gräsrötterna.

Han kan stärka bilden av kongressen som en fiende.

Och väljarnas uppskattning av kongressen sjunker.

Och Trumps popularitet hos gräsrötterna kan faktiskt öka.

Att behålla den entusiasmen är Trumps viktigaste vapen.

Däremot, i "spelet" mellan den verkställande grenen–

–och kongressen, blir det ett misslyckande–

–som troligen skapar en större konfliktgrund–

–mellan Trump och kongressen.

Vi har ett mellanårsval i kongressen 2018.

Nästan exakt ett år dit. Otroligt viktigt, givetvis.

Hur spelar det ut, utifrån vad du ser nu?

En observation här:

Kongressen är konstruerad så–

–att representanthuset ska kunna fatta beslut–

–som reagerar snabbt på opinionen.

De väljs om vartannat år, alla i representanthuset.

Senaten är konstruerad för att fatta–

–långsiktiga, mindre populära beslut.

En tredjedel väljs om vart sjätte år.

Nästa år ska alltså ungefär en sjättedel–

–av de republikanska senatorerna väljas om.

Det är betydligt mindre än alla–

–av de republikanska representanterna.

För den här sjättedelen är det så klart viktigt–

–men ett mellanårsval är ändå inte lika omstörtande–

–för senaten som för representanthuset.

Det är nog därför de har kunnat skissa fram ett förslag–

–som är mindre populärt–

–hos republikanska "hardliners", eller skattehökar.

Men även om man skulle anta–

–att det blir förändringar i Kongressen 2018–

–och demokraterna skulle få makten i senaten–

–så skulle det inte försvaga Trumps position–

–gentemot hans väljare?

Inte mot väljarna, men politiskt.

Nu har ju demokraterna i senaten protesterat–

–mot att republikanerna har skissat fram förslaget–

–helt utan att samarbeta med demokraterna.

Man menar, rimligt, att det här borde vara–

–"across the isle", en bipartisansk överenskommelse–

–då den är långsiktig och viktig.

Man ska inte glömma att under åtta år skedde inget sånt–

–när president Obama satt vid makten.

Då var det också väldigt partisanskt.

Men att den konflikten nämndes redan samma dag–

–tyder ju på att demokraterna, om detta skulle gå igenom–

–kommer att riva upp eller förändra–

–om de skulle få makten efter mellanårsvalet.

Donald Trump valdes för ett år sen.

Han har inte suttit riktigt ett år än.

Hur betygsätter du honom utifrån...

Det har pratats mycket ekonomi. Börsen reagerade positivt.

Det var skattereform, mindre regleringar...

Hur betygsätter du hans första år ur ekonomiskt perspektiv?

Han har inte haft så stor betydelse–

–för den amerikanska ekonomin.

USA är inne i en högkonjunktur. Det tuffar på ganska bra.

Vi hade kunnat sätta Nalle Puh som president–

–vilket vi kanske har, och ekonomin hade växt ändå.

En kritik mot skatteförslaget är också–

–att det tar bort möjligheten att sänka skatter–

–när lågkonjunkturen kommer.

Att ekonomin går så bra är inte Trumps förtjänst.

Rent politiskt har han ju fått väldigt lite gjort.

Utrikespolitiskt är det väldigt oroligt.

Politiskt, på varje front, har han haft ett misslyckat år.

Däremot, återigen, i relationen till de väljare–

–som är viktigast för honom, har han varit framgångsrik.

För att han har fortsatt sin attityd mot etablissemanget–

–trots att han själv sitter på toppen av etablissemanget.

Utifrån det vi vet nu, blir han omvald 2020?

Det är oerhört svårt att säga. Ställer han upp till omval?

Många trodde att han inte ville bli president–

–och att det här var ett skådespel.

Och vilken kandidat möter han i så fall?

Han mötte en historiskt usel kandidat i Hillary Clinton.

Ur politiskt perspektiv var hon en mycket dålig kandidat.

Vem som helst annars hade besegrat honom.

Om han ställer upp till omval–

–så hänger det på vilken kandidat han möter.

Om han möter en sansad, normal demokrat–

–som ligger till höger i det partiet, förlorar han.

Men nu verkar demokraterna vara på väg in–

–i samma röra som Republikanska partiet har varit i.

Så vi kan ju se Donald Trump–

–mot Oprah Winfrey eller Michael Moore om tre år.

Vi vet inte. Eller en etablissemangskandidat.

Det hänger på det.

Det blir intressant att se. Jättekul att ha dig här.

Vi får prata mer när vi närmar oss Kongressvalet.

Det får vi göra. Tack.

Diskussionerna kring president Donald Trumps skattereform intensifieras. I går föll de amerikanska börserna på nyheten att senatens förslag skiljer sig från representanthusets. Skillnaden kan komma att försvåra processen. USA-kännaren Roland Poirier Martinsson kommenterar reformen, men också Donald Trumps första år som president.

”Vi hade kunnat sätta Nalle Puh som president”, säger Martinsson och menar att Trump inte har haft någon betydande påverkan på den amerikanska ekonomin, i och med den starka högkonjunkturen.

Få mer av EFN

Missa inga nyheter, prenumerera på våra nyhetsbrev. Markera samtliga nyhetsbrev du vill prenumerera på.

Eller hitta oss i sociala medier

Börsindex

OMX Stockholm 30 -1.1%
NASDAQ-100 0.1%
NASDAQ Composite 0%

Vinnare & förlorare

NCC 8.6%
Thule Group 4.8%
Lifco 4.8%
Atlas Copco -4.1%
Fagerhult -4.5%
Bonava -6.8%
Uppdaterad ons 17:35
Fördröjning 15 min
  • Svagare konjunktur väntas4:10

    Svagare konjunktur väntas

    Svensk konjunktur är stark, men i Handelsbankens senaste prognos ser den ut att mattas av under 2018. Chefsekonom Ann Öberg kommenterar bland annat räntehöjningar och bostadsbyggandet.