”Polarisering är det sista USA behöver nu”

Mellanårsvalet i USA närmar sig. Med oss har vi–

–USA-kännaren och tidigare Texasbon–

–Roland Poirier Matsson. – Välkommen.

Martinsson, men tack ändå.

Du fick det svåra rätt och det lätta fel.

Är du intresserad av mellanårsvalet?

Du följer amerikansk politik, men mellanårsval...?

Det är väldigt intressant och viktigt.

Det är ett val på nationell nivå–

–som avgör kongressens sammansättning.

Presidenten är relativt svag inrikespolitiskt i USA.

Så i viktiga avseenden är det här lika viktigt–

–som ett presidentval.

Många tror att kongressen blir delad. Representanthuset–

–till Demokraterna, men Republikanerna behåller senaten.

Hur beter sig Trump efter ett sånt utfall?

Då blir han ju ännu svagare inhemskt.

Jag kallar mig själv konservativ och hoppas nästan–

–på det utfallet. Det låser kongressen och Trump.

Inget skulle ske på två år.

Ingen risk för ogenomtänkta Trump-reformer–

–som en hel republikansk kongress av internpolitiska skäl–

–inte vågar stoppa. Och heller ingen risk–

–för demokratisk politik som, enligt mig–

–skulle vidta åtgärder som är dåliga för USA.

Att låsa politiken ett par år–

–och hoppas på en ny president.

Din tilltro till USA:s politiker verkar vara låg.

USA mår bäst om politikerna bråkar med varann–

–men inte ändrar några lagar.

Det beror på sammansättningen. Vi har en president–

–som inger lågt förtroende.

Ett republikanskt parti som är djupt splittrat.

Ena halvan står bakom Trump–

–som företrädare för en rätt vulgär populism.

Samma utveckling syns i det demokratiska partiet.

De pumpar fram allt fler kandidater–

–som bara kan beskrivas som vänsterpopulister.

USA:s politiska landskap är djupt deprimerande.

Har man dåliga politiker och oroas över vad de ska göra–

–är det bra om de inte kan göra så mycket.

I USA förfaller vägnätet, flygplatserna är slitna–

–politiken behövs.

Bilden av USA som en dysfunktionell jätte–

–som hankar sig fram mot alla odds...

Kan man se nån tidsbegränsning?

Är USA strukturellt nedåtgående?

Dysfunktionell är ett starkt ord.

Enligt hårda, ekonomiska siffror går USA väldigt bra.

Arbetslösheten är lägre än på 90-talet–

–det talas om en tillväxt på 3 % i år–

–reallönerna stiger med 2–3 %, mycket länge sen sist...

Vi får gå tillbaka till 90-talet för det också.

Så i den meningen är USA inte dysfunktionellt.

Mer politiskt än ekonomiskt.

Infrastrukturen är eftersatt.

Historiskt är det vanligt att infrastrukturen stärks–

–genom federala program. Trump drev det i valrörelsen.

"Nu ska vi laga broar och bygga vägnät."

Inte mycket har hänt.

Möjligen är det nåt som ett splittrat system–

–splittrat i kongressen och mellan kongressen och Trump–

–kan komma överens om hur valet än går.

Att investera i infrastruktur. För som sagt: det behövs.

Ett skäl för optimism. Ekonomin beskrev du träffande.

Enormt stark. Gynnar det Trump?

Är den parametern viktig i valet?

Ja. Valets utgång handlar mycket om–

–hur partierna kan locka sina väljare att rösta.

Traditionellt är mellanårsvalen mindre uppmärksammade–

–även i USA. De entusiasmerar mindre än presidentvalet–

–även där. Så vilka röstar? Såna som jag.

Vita medelålders män.

Och i den gruppen är Republikanerna starkare–

–än i den yngre generationen–

–eller i andra generationens invandrare.

En stark ekonomi gynnar Republikanerna när de har makten–

–det är självklart. Nu har Trump...

Jag vet inte hur det här kommer att "spela ut"...

Precis före valet har Trump kommit med hårda förslag–

–negativa för immigration. Ett är helt orealistiskt.

Att ta bort det automatiska medborgarskapet–

–för den som föds i USA.

Det har länge talats om "anchor babies".

Personer tar sig in i USA illegalt–

–och föder barn som blir amerikanska medborgare.

Det kommer inte att ändras.

Men det låter bra i Trumps väljarkretsar.

Han föreslog även en skattelättnad–

–som ingen hade hört talas om.

För medelklassen. En "phantom tax relief"–

–som den kallas på vissa håll i USA.

Valfläsk. Han talar om att bygga stora tältstäder–

–längs den södra gränsen...

...och härbärgera immigranter där.

Även det en jättekonstig idé.

Just nu sänder han hundratusentals militärer till gränsen–

–för att möta illegala immigranter–

–som är hundra mil från gränsen.

Valfläsk för att piska upp entusiasmen bland hans väljare.

Men hur reagerar de–

–som Demokraterna vill ha till valbåset?

Immigranter med rösträtt.

Dels kan det slå tillbaka–

–dels är det ännu en polariserande strategi.

Polarisering är det sista USA behöver nu.

Polariseringen gäller kongressen.

Med en låst och polariserad kongress–

–kan Trump ge exekutiva order–

–och bli mer aktiv i handelsfrågor–

–där han kan agera utan kongressens stöd.

Ska man oroas över världshandeln? Värre retorik mot Kina?

Han är ju oförutsägbar.

Han klagade med rätta på president Obamas sätt–

–att använda exekutiva order.

Obama överanvände det och det var en stark punkt–

–i Trumps kritik mot honom.

Men Trump gör det i ännu högre grad–

–när han väl sitter vid makten. Han försöker säkert det.

Men han vet inte hur det fungerar.

Han har talat om att ta bort "birthright citizenship"–

–genom en exekutiv order.

Det strider mot... Det är omöjligt.

Handelskrig...

Troligen mycket skrik för lite ull.

Får man hoppas...

Trumps tydliga strategi är att gå ut hårt–

–och förolämpande, högt tonläge–

–för att sen backa jättemycket.

Då får han credit för att han lugnar ner sig–

–i en förhandlingssituation.

Så man kan vara så säker som det är möjligt–

–på att det han säger om en potentiell handelskonflikt–

–eller ett handelskrig mot Kina och EU–

–att det han faktiskt gör blir mildare.

Ett nytt förslag han "råkat" kasta fram precis före valet–

–handlar om hur mycket amerikanerna–

–betalar för mediciner.

Med viss rätt säger Trump–

–att omvärlden tjänar på att USA lägger miljarder dollar–

–på att privata bolag tar fram mediciner.

Sen betalar resten av världen för medicinerna–

–men inte för innovationen. Det vill Trump förändra–

–genom att skapa en organiskt starkare position–

–för de privata pharmabolagen i USA–

–vid internationella förhandlingar.

Och möjligen även med regleringssystem och tullar.

Han kan säkert åtminstone hota med det.

Tillbaka till Kina. Det finns de som inte tror–

–att det bara är retorik. Han har hökaktiga rådgivare–

–som har en fientlig syn på Kina.

Det får bara finnas en "världshärskare".

Tror du på den spaningen eller vill Trump–

–ändå ha en snabb "win" i slutänden?

Det är ett par saker som man ska komma ihåg.

Det ena är: vi vill bara ha en världshärskare.

Det är problematiskt att USA är, och har varit, så starkt–

–så att det är en världspolis.

Men om USA inte är den världspolisen–

–så kommer nån annan att vara det.

Vilken världsmakt vill vi helst ska dominera?

Kina eller USA?

För det andra: Kina har under många år–

–betett sig på ett sätt som bör stävjas.

Framförallt valutamanipulation.

Också när det gäller...vad heter det...

"Intellectual property rights"...

Upphovsrätt.

Så det är klart att USA måste attackera det här.

Sen går Donald Trump mycket längre–

–men kanske gör han det för att vinna det som är viktigt.

Du gillar inte Trump–

–men kan han ha rätt i den här frågan?

Går hans hårda retorik faktiskt hem hos president Xi?

Ja, alltså... Kina och USA är ju beroende av varandra.

Ett handelskrig med Kina kommer att betyda–

–att amerikanska konsumenter betalar högre priser–

–för mängder av varor som produceras i Kina.

Inte minst amerikanska företag.

Men Kina tjänar ju jättemycket pengar–

–på det här ekonomiska interagerandet med USA.

Det är inte så att Kina kan bortse från amerikanska hot.

Vad Kina har som USA inte har är en diktatur.

Det gör det lättare att förhandla.

Man slipper ta hänsyn till folkets åsikter.

Demokrati är problematiskt, särskilt i USA.

Det är val i kongressen, men även många guvernörsval–

–och många lokala val. Kan man säga nåt om–

–hur det här lägger grunden för nästa presidentval?

Ja, den viktigaste saken här är delstatskongresserna.

Varje delstat har en kongress–

–som ser likadan ut som den nationella.

En senat, ett representanthus.

Det är här som man bestämmer hur valdistrikten–

–ska ritas. Det har varit en stor fråga i decennier–

–men har bara blivit större.

Man försöker rita distrikten så att det egna partiet–

–inte kan förlora distrikt.

De delstatskongresser som har makten–

–kommer att rita distrikt som har stor betydelse–

–för val om två år.

Det är det som heter "gerrymandering".

Under Obamas åtta år så förlorade Demokraterna makten–

–i mängder av delstatskongresser.

Hur blir det nu? Har man förlorat makten–

–under de senaste 4-8 åren är det inte så långt–

–till att vinna tillbaka den.

Det är kanske den viktigaste "under radarn"-observationen–

–i det här mellanårsvalet.

Hur delstatskongresserna kommer att fördelas.

Det här kan ses som ett referendum i en omröstning–

–för hur Trump har lyckats.

Tror du att han ställer upp i nästa presidentval?

Om man ställer den frågan när det gäller en president–

–som har en mandatperiod kvar–

–så svarar man alltid: "Ja, självklart."

Lyndon B. Johnson är väl den senaste som inte gjorde det.

Han var sjuk och trött.

Med Trump så vet man inte vad man ska svara.

Det säger rätt mycket.

Det finns också en annan tradition i USA.

Det är att man inte utmanar en sittande president–

–från det egna partiet.

Senast det hände var Reagan på 70-talet, tror jag.

Men det finns en stark Never Trump-rörelse.

Det skulle kunna hända–

–att en Republikan utmanar Donald Trump i primärvalet.

Jag tror inte det händer.

Men det är en av mycket få gånger då vi inte–

–kan vifta bort den tanken.

Så framtiden är precis som president Donald Trump–

–mycket oförutsägbar.

Intressant. Tack.

Tack själv.

Valet till den amerikanska kongressen närmar sig och USA-kännaren Roland Poirier Martinsson anser att det bästa utfallet är en kongress utan majoritet. Det skulle innebära två år av stillastående politik eftersom få förslag kan röstas igenom från endera parti.

”Det här är lika viktigt som ett presidentvalsår”, säger han och menar att valets resultat hänger mycket på i hur stor utsträckning partierna kan locka sina väljare att gå och rösta.

Vidare diskuteras bland annat handelskriget mot Kina och det kommande presidentvalet.

Programledare: Gabriel Mellqvist

  • Brexit: slutet på en lång och trasslig historia9:44

    Brexit: slutet på en lång och trasslig historia

    Storbritanniens premiärminister Winston Churchill var först med att nämna en europeisk union, men när föregångaren till EU bildades på 50-talet var Storbritannien inte med. 1973 tilläts de ansluta och det har varit en trasslig historia sedan dess. Brexit markerar slutet på en era, men vägen dit är långt ifrån utstakad. 

  • ”Utmaningen finns i handelssegmentet”3:35

    ”Utmaningen finns i handelssegmentet”

    Bostadsmarknaden i Norrköping präglas av optimism, men ett inriktningsskifte är i antågande. Det menar regionchefen Christian Claesson på fastighetsförvaltaren Lundbergs.

  • 7:27

    "Göteborg har stora behov av positiva förändringar"

    Den politiska situationen i Göteborg är komplicerad. En röd-grön-rosa överenskommelse står mot Allianspartierna medan Socialdemokraterna, Sverigedemokraterna och Demokraterna hålls utanför makten. Det menar ledarskribenten Adam Cwejman från Göteborgsposten när han kommenterar turerna.

  • Storbritanniens Brexitminister avgår7:13

    Storbritanniens Brexitminister avgår

    Den brittiska Brexitministern Dominic Raab avgår med omedelbar verkan. Han ställer inte upp på EU:s krav i avtalet som i går godkändes av Storbritanniens regering. Luke Bartholomew, ekonom hos Aberdeen Standard Investment, om marknadens reaktioner och vad Brexitavtalet innebär.

Få mer av EFN

Missa inga nyheter, prenumerera på våra nyhetsbrev. Markera samtliga nyhetsbrev du vill prenumerera på.

Genom att prenumerera godkänner du att din e-postadress sparas för att vi ska kunna skicka nyhetsbrev till dig. Läs mer här.

Eller hitta oss i sociala medier

Börsindex

OMX Stockholm 30 0.6%
NASDAQ-100 -0.3%
NASDAQ Composite -0.2%

Vinnare & förlorare

Nibe Industrier 5.7%
Paradox Interactive 5.1%
Resurs Holding 3.5%
D. Carnegie & Co -0.9%
Swedish Match -0.9%
Dometic Group -1.7%
Uppdaterad fre 17:35
Fördröjning 15 min
  • Sveriges första övergångsbudget1:32

    Sveriges första övergångsbudget

    Det har gått över två månader sedan valet och Sverige har fortfarande ingen ny regering. Därför presenterades på torsdagen en budget av den sittande övergångsregeringen utan några större förändringar.

  • Bostadsbrist trots byggboom12:28

    Bostadsbrist trots byggboom

    Uppsala växer med motsvarande två busslaster i veckan. Men trots att byggandet pågår för fullt, och behovet är stort, så riskerar bostäderna att förbli tomma. De är för dyra för de nya invånarna.