”Europa måste förlåta skulderna”

Den största risken i den globala ekonomin–

–är irrationella beslut från USA.

Pinsamt att behöva säga det.

Men efter det är Kina mest sårbart.

Han är professor på Harvard–

–och tidigare chefsekonom på IMF.

Kenneth Rogoff, en av världens ledande experter–

–på globala finanskriser.

Vi är i Paris för att träffa honom och höra var han tror–

–att nästa finanskris kan skapas.

Och varför ser han Sverige som ett föredöme–

–vad det gäller kontanter.

Professor Kenneth Rogoff, tack för att du kom.

Sverige var, som ni skriver i er bok–

–det första europeiska landet med pappersvaluta–

–stödd av regeringen. Och nu kanske vi blir–

–det första kontantlösa samhället–

–åtminstone rör vi oss snabbt i den riktningen.

Och ni tycker att ett samhälle utan–

–eller med mindre kontanter är bra. Varför det?

För att vara tydlig: mindre kontanter.

Jag tror inte att ni använder kontanter mer sällan.

Alla följer efter.

Jag tror att Sverige ligger högst fem år före USA.

Om man tittar på statistiken över transaktionernas värde–

–är allt på väg i samma riktning.

Så... Ja, jag tycker att det är bra.

I många länder används kontanter, särskilt högre valörer–

–för skattefusk och illegala aktiviteter.

Vanliga personer använder ibland sedlar av höga valörer.

Men när jag frågar vänner som säger att de gör det–

–vad de använder dem till–

–är det ofta för att betala folk–

–som uppenbarligen inte betalar skatt.

Byggbranschen använder massor av hundradollarsedlar.

Jag tror att kontanter, sedlar med höga valörer–

–hindrar skatteindrivning från illegala aktiviteter.

Och kontanter har också stått i vägen för–

–effektiva åtgärder vid finanskriser.

Centralbankerna undviker att använda aggressiva metoder–

–som negativ ränta för att folk har kontanter. Så...ja.

Min bok ser även på kontanternas framtid. Centralbanken–

–digitala valutor, bitcoin...

Och ni tror inte på bitcoin.

Nej, tyvärr inte. Blockkedjor, bra. En mycket bra idé.

Jag vet inte om det är framtiden, men det är möjligt.

Anonym, digital valuta: nej.

Jag tror att regeringar kommer att reglera dem.

De kan ta till sig teknologin.

Min bok handlar om kontanternas dåtid, nutid och framtid–

–den privata sektorn uppfinner allt.

Och slutligen blir allt reglerat av regeringarna–

–som sen också tar till sig det.

Samma sak kommer att hända här.

Så ni och Carmen Reinhart har skrivit–

–den stora boken om finanskriser:

"This Time Is Different". Imponerande data från 800 år–

–med det centrala temat att omåttlig skuldackumulering–

–hos regeringar, företag eller banker–

–nästan alltid innebär en systemrisk–

–och vi underskattar alltid den risken.

Om man ser på världen i dag: Var kommer nästa finanskris?

Å ena sidan är skuldnivåerna väldigt höga–

–på många marknader, både privata och offentliga.

Å andra sidan är räntorna väldigt låga.

Det finns verkligen en sårbarhet för stigande räntor.

Kommer de att stiga? Jag vet inte.

Nåt som kan få räntorna att stiga är ökad tillväxt.

Jag tror att sekulär stagnation är överskattad.

Ingen mer tillväxt, vi har uppfunnit allt...

Produktiviteten är låg.

Det blir en rekyl de närmaste tio åren.

Före finanskrisen föll produktiviteten–

–och krisen förvärrade fallet.

Folk var rädda för att göra affärer, låna–

–det var svårt att få lån–

–särskilt för små och medelstora bolag–

–som står för mycket av den genuina kreativiteten.

Men det går över i USA, Europa och på andra ställen.

Och då återkommer investeringar, tillväxt–

–så att räntorna stiger. Det är bra.

Men vissa länder lånar mycket utan att skapa tillväxt.

Jag ser ingen tillväxt i Italien.

Japan har långsiktiga problem–

–liksom många tillväxtmarknader.

Troligen kommer skuldproblem kopplas till det.

Precis som tidigare. Den starka tillväxten–

–gör att kärnekonomierna höjer räntan–

–och det orsakar problem. Jag vet inte–

–om vi får en skuldkris i kärnländerna.

Det kan hända, men det är nåt som tenderar att ske–

–med 75 års mellanrum.

Så ni är pessimistisk om Italien–

–men inte lika pessimistisk som många andra?

Jag vet inte hur pessimistiska andra är...

De säger att eurozonen kommer att explodera.

Jag tror att de flesta inte är pessimistiska.

De flesta beslutsfattare tänker–

–att Europa ger upp en del, Italien mycket–

–och på nåt sätt löser det sig.

Är inte Italien för stort för att rädda?

Det är för stort för att räddas?

De kommer med reformer–

–som skulle öka skulden med 150 miljarder euro.

Det kan inte tillåtas.

Till slut får de igenom 10-15 procent av det.

EU-kommissionen tittar åt ett annat håll–

–och marknaden är nöjd.

Så länge realräntan förblir så här låg–

–så kostar det nästan ingenting att låna.

Det är svårt att få skuldproblem–

–när det nästan inte kostar nånting att låna.

Problemet uppstår om och när räntan höjs.

Men ingen kan hindra Italien–

–från att skjuta sig i foten.

Du har tidigare sagt, tror jag–

–att Kina kommer att stå i centrum för nästa finanskris.

Hur då?

Det är lätt att föreställa sig–

–att ett land som ingen förväntar sig ska få problem–

–blir det land som får problem.

Ekonomin har växt väldigt snabbt länge.

De har gjort ett imponerande jobb.

Fantastisk vision och fantastiskt ledarskap.

Men det är inte lätt att växa minst 6-7 procent varje år.

De har hög skuldsättning.

Det faktum att de har centraliserat den politiska makten–

–är motsatsen till–

–att decentralisera den ekonomiska makten.

Xi Jinpings sätt att roffa åt sig makten...

Ja, för att ha tillväxt.

Den största risken i den globala ekonomin–

–är irrationella beslut från USA.

Pinsamt att behöva säga det.

Men efter det är Kina mest sårbart.

Länge har det varit pelaren i den globala ekonomin.

Men man kan inte ha 6-7 procents tillväxt år efter år.

Även Kina har cykler.

Kan vi lära oss av de senaste 100 årens finanskriser–

–om hur politiska risker skapar finansiella problem?

Marknaderna förändras, världen och tekniken utvecklas...

Den finansiella kreativiteten är enastående.

Men mänskligt beteende förändras inte.

Beteendet hos investerare, politiker–

–och myndigheter.

Under perioder när allting är riktigt bra–

–tystas myndigheter som minns den förra krisen ner.

–År efter år säger de–

–att vi måsta vara hårda och försiktiga.

Och politikerna säger:

"Allt är ju toppen. De tjänar en massa pengar."

Men till slut är det en risk.

Ett framgångsrikt samhälle är disciplinerat nog–

–för att inte vara för försiktigt–

–utan att vara lite försiktigt–

–och inte vara procykliskt i sitt reformarbete.

Det är lättare sagt än gjort.

Hur ser du på åtstramningspolitik?

Du skrev en artikel tillsammans med Carmen Reinhart–

–som lästes runt om i Europa. "Growth in a Time of Debt".

Många politiker hade den som ett argument för åtstramning.

Det var mycket dispyter kring artikeln.

Kan du förklara din syn på åtstramning–

–och kopplingen mellan tillväxt och skuld?

Vi skrev aldrig om åtstramning.

Det står inget i boken eller i artikeln.

Men det tolkades så, politiskt.

Vissa använde artikeln som grund för att säga–

–att finanskriser är långvariga och ekonomin måste stärkas.

Och vi, i den utsträckningen nu folk lyssnade till oss–

–argumenterade för massiva infrastruktursatsningar.

Den korrekta tolkningen av vår artikel–

–var att Europa måste skriva av en del av skulderna–

–i Grekland, Italien och Spanien.

En annan Harvardekonom, Alberto Alesina–

–har skrivit en artikel om åtstramning.

Han är en skicklig forskare.

Men konceptet finns inte med i vår artikel.

Vi tog inte parti politiskt för någon sida.

Det stora misstaget var att inte skriva av skulden.

Uppfattningen att öka skulden–

–för att lösa skuldkrisen i Grekland och Italien...

De behövde skuldavskrivning.

Det borde de ha fått. Det är vad vår artikel handlar om.

I det stadiet i cykeln som vi befinner oss nu–

–ska vi oro oss för skuldsättningen i utvecklade ekonomier?

Det är ett problem–

–men räntorna är väldigt låga.

Så det förnuftigaste är–

–att skjuta fram förfallotiden på lånen.

Då har man ett visst skydd när räntorna går upp.

Man låser den låga räntan. Om räntan börjar stiga–

–måste man inte omedelbart lägga om lånen.

Men det beror på vad man har investerat i.

Infrastrukturinvesteringar behövs runt om i världen.

Det generar tillväxt och betalar sig.

Men om man sänkt skatterna för rika–

–är det förmodligen rätt så kontraproduktivt.

Vad håller dig vaken om nätterna?

När det handlar om risker i den globala ekonomin.

Den största risken i den globala ekonomin–

–är att globala realräntor–

–som fallit av skäl som vi inte helt förstår, stiger.

Tack så mycket, professor Rogoff.

Räntehöjningar hotar en högt belånad värld och eurozonen kämpar med skuldkriser i Italien och Grekland. Båda har potential att bli nästa stora finanskris, men hur ska man veta? Kanske blir det rentav Kina eller USA som står i centrum när krisen är ett faktum.

Harvardprofessorn Kenneth Rogoff har tidigare varit chefsekonom på IMF och har speciellt intresse för globala finanskriser. Katrine Marçal möter honom i Paris för att diskutera kriser, men också bitcoin, kontantlösa samhällen och mänskligt beteende.

 

  • Finansministern positiv till framtiden0:50

    Finansministern positiv till framtiden

    Regeringen befinner sig på Harpsund för att diskutera budgeten, bara en knapp månad innan valet. Finansminister Magdalena Andersson berättade under torsdagseftermiddagen om det ekonomiska läget och budgetplanerna för 2019.

  • Madonna fyller jämnt1:05

    Madonna fyller jämnt

    I dag fyller världsstjärnan Madonna 60 år. Sedan genombrottet på 80-talet har hon skrapat ihop en förmögenhet på 590 miljoner dollar. I födelsedagspresent har hon önskat sig pengar, som ska gå till föräldralösa barn via organisationen Raising Malawi. 

  • 22:05

    "Globalisering bygger på att nationellt möter lokalt"

    Katrine Marçal sitter ned med chefekonomen Catherine Mann för att prata om globaliseringens inbromsning, där internationell handel med tjänster får stort fokus. Relationen mellan Kina och USA i form av handelskrig, ekonomiskt medberoende och risker diskuteras.

  • Så har sommaren påverkat elpriset6:30

    Så har sommaren påverkat elpriset

    Elpriset har under den varma sommaren hamnat på ungefär det dubbla jämfört med förra sommaren, och fyra gånger så högt som sommaren 2005. Anledningen? Regnmängden. Energimarknadskonsulten Christian Holtz på Sweco kommenterar.

  • Kött- och mjölkbrist hotar Sverige5:21

    Kött- och mjölkbrist hotar Sverige

    Den torra sommaren kommer att få långtgående effekter för både jordbruket och konsumenterna. Thomas Bertilsson, näringspolitisk chef på LRF, Tomas Olsson, lammuppfödare på Norrby gård...

Få mer av EFN

Missa inga nyheter, prenumerera på våra nyhetsbrev. Markera samtliga nyhetsbrev du vill prenumerera på.

Genom att prenumerera godkänner du att din e-postadress sparas för att vi ska kunna skicka nyhetsbrev till dig. Läs mer här.

Eller hitta oss i sociala medier

Börsindex

OMX Stockholm 30 0.1%
NASDAQ-100 0.3%
NASDAQ Composite 0.4%

Vinnare & förlorare

Peab 8.7%
THQ Nordic 4%
Evolution Gaming Group 1.3%
JM -1%
SSAB -1.1%
Bonava -1.1%
Uppdaterad fre 09:50
Fördröjning 15 min
  • Spelutvecklare missar viktigt mål2:30

    Spelutvecklare missar viktigt mål

    Spelbranschen växer så det knakar - och lockar nya målgrupper. Men trots att kvinnor och äldre lockas till dataspel, hänger inte utvecklarna med. Lisette Titre-Montgomery...

  • Fehmarn Bält kortar vägen till Tyskland4:00

    Fehmarn Bält kortar vägen till Tyskland

    2020 ska bygget av en tunnel mellan Rødby i Danmark och Puttgarden i Tyskland starta. När tunneln är klar – enligt planen 2029 – har landvägen till Sveriges viktigaste exportmarknad Tyskland kortats med 16 mil och restiden med tåg med flera timmar.

  • Pepsis vd lämnar0:33

    Pepsis vd lämnar

    Snacks- och dryckesgiganten Pepsico:s vd Indra Nooyi avgår efter 12 år. Hon kommer sitta kvar som styrelseordförande tills början av nästa år.