Chefekonom varnar för svensk tvärnit

Robert Bergqvist, du varnar–

–för en överstimulerad svensk ekonomi. Varför?

I dag kör både Riksbanken och regeringen för fullt.

Vi har minusränta, sedelpressar i gång–

–och vi har en regering som överraskade med–

–att säga att man ska spendera 40 miljarder nästa år–

–ungefär 1 % av BNP.

Vi har redan en svensk ekonomi som är i högtryck.

Och så fyller man på med extra bränsle.

Det är lite oroväckande.

Magdalena Andersson kör på för fullt–

–och förutspår en arbetslöshet på 5,9 %–

–vilket är lägre än vad de själva trodde.

Var ligger felet?

Jag har viss förståelse för att vi går in i ett valår–

–och att regeringen spenderar mycket–

–men hur mycket behöver man spendera?

Riskerna är att vi kör på för fullt–

–och invaggas i nån typ av trygghet–

–att det går bra med tillväxten och jobben.

Bostadspriserna stiger och skuldsättningen ökar.

Nån gång måste vi börja lätta på gasen–

–och kanske trycka på bromsen.

Men har vi beredskapen för att hantera det?

Det finns risk för en tvärnit.

Hur fortsätter konjunkturen då?

Vi har fortfarande kraft i ekonomin och vi har tillväxt–

–men vi måste vara uppmärksamma på flaskhalsar–

–som dyker upp både här och där.

Det jag hoppas om jag tittar ett år framåt–

–när vi ligger bortom valet 2018–

–är att Riksbanken har börjat höja räntan–

–så att nån börjar lätta på gaspedalen–

–och att vi efter valet får ett bättre politiskt läge.

Det är ju tveksamt, men ett läge–

–där man håller hårdare i statsfinanserna.

Ni tror att Riksbanken höjer räntan.

Vad förutspår ni och vad får det för effekter?

Vi tror att Riksbanken under senhösten förbereder Sverige–

–på att vi kommer att se räntehöjningar.

Vi pratar inte om penningpolitisk åtstramning–

–utan om att Riksbanken börjar lätta på–

–den enorma gas som vi har in i ekonomin.

Vi tror på en första höjning i april 2018–

–och en andra under hösten. Sen har vi tre höjningar 2019.

I slutet av prognosperioden ligger styrräntan på +0,75 %.

Det är fortfarande en låg ränta.

Effekterna är framför allt två.

Det kommer att kyla av bostadsmarknaden.

Vi tror inte på prisnedgångar–

–men att prisuppgångarna ska avstanna.

Men hur reagerar hushållen?

Om man ser på bostadslånen–

–är ungefär 65 % av alla bostadslån till rörlig ränta.

Så när Riksbanken höjer, dras köpkraft undan från hushåll.

Då bromsar tillväxten in. Det är penningpolitikens syfte.

Svenska hushåll är extremt räntekänsliga.

Hur står hushållen rustade–

–om det skulle smälla till nånstans?

Där har vi en osäkerhet.

När jag som ekonom ser på hushållssektorn–

–ser det balansräkningsmässigt bra ut.

Hushållen har höga skulder–

–men också stora tillgångar–

–i form av bostäder, aktier och pensionsfonder.

Resultaträkningsmässigt ser det också bra ut–

–då vi lär få en lönetillväxt framöver på upp mot 3,5 %.

Inflationen når inte de nivåerna, så vi får real köpkraft.

Hushållen är nog rustade, men det är på marginalen.

Många hushåll har också kommit in sent på marknaden–

–och tagit mycket rörliga lån.

Hur hanterar de den situationen?

Här finns en osäkerhet om–

–hur förberedda hushållen är på högre räntor.

En osäkerhet, säger du. Du är ju pessimist av rang.

Är du riktigt oroad?

Magkänslan finns där, och har alltid funnits.

Men jag måste erkänna–

–att när jag tittar på omvärlden och Sverige–

–så går det ju bra. Vi är på väg åt rätt håll.

Det mest positiva är den starkare arbetsmarknaden.

Fler kommer in på arbetsmarknaden.

Och ju snabbare nyanlända kommer in, desto bättre.

Det som mest oroar mig nu är att vi har–

–ett tunnelseende vad gäller den ekonomiska politiken.

Riksbanken är extremt fokuserad på att få upp inflationen.

Och regeringen är bara fokuserad på att vinna valet.

Om vi inte ser en förändring av politiken–

–om ungefär ett år–

–då är risken stor att vi gasar oss in i framtiden.

Vi trycker för hårt på gasen–

–och förr eller senare kan det bli en tvärnit.

Om vi ser på övriga världen, säger du–

–att vi går mot bättre ekonomiska tider.

Vad har du för befogenheter här?

Det viktiga i många länder är–

–att arbetsmarknaden förbättras. Arbetslösheten minskar–

–och folk känner trygghet. Det är den viktigaste faktorn.

Sen är resursläget mer ansträngt–

–vilket gör att fler företag tvingas att börja investera.

När vi sen ser på våra världshandelsindikatorer...

Det pratas mycket om Trump och protektionism–

–men världshandeln går faktiskt åt rätt håll.

Det är många faktorer som pekar åt rätt håll.

Och om man ser på de senaste tre till sex månaderna–

–har många ekonomer blivit överraskade av utvecklingen.

Vi har sett starkare tillväxt i Japan, Kina, Europa–

–våra baltiska grannländer och de nordiska länderna.

Den enda lilla besvikelsen är kanske USA–

–som inte har levererat.

Men de har en tillväxt på runt 2 %, vilket är ganska okej.

Den amerikanska ekonomin är en motor för världens hälsa.

Hur agerar Fed framöver och vad har de att ta hänsyn till?

Det är en komplex värld och USA:s centralbank–

–är lite i epicentrum för andra centralbanker.

Det påverkar hur Riksbanken och ECB ska förhålla sig.

Den stora utmaningen för Fed och andra centralbanker är–

–hur man ska förhålla sig till–

–att arbetslösheten är på väg ner rejält–

–men att lönerna inte riktigt upp på de nivåer–

–som man skulle önska som centralbank.

Det finns ett frågetecken i den så kallade Phillipskurvan.

Gäller sambandet ännu mellan–

–förändring i arbetslöshet, lönetillväxt och inflation?

Min bild är att centralbankerna tror på Phillipskurvan.

Det är grundpelaren i deras sätt att se på penningpolitik.

Så då tror vi att USA:s centralbank höjer räntan i år.

Sen höjer man tre gånger nästa år och en gång till 2019.

I slutet av 2019 ska styrräntan ligga på 2,5 % i USA.

Enligt Fed siktar man på 3 %, som är en normal nivå.

Så räntan går upp i USA–

–men vi kommer från extrema nivåer.

Nu gör man en annan sak också.

Man har en enorm obligationsportfölj.

Sen 2008 har man köpt mycket värdepapper.

För ungefär 4 200 miljarder dollar.

Nu ska man dra tillbaka det.

Aktiemarknaden är nervös för vad som händer–

–när man drar tillbaka de här pengarna.

Och det här är på marginalen.

I dag har centralbankerna skjutit ut–

–15 000 miljarder dollar extra i systemet.

Det motsvarar ungefär 20 % av det globala börsvärdet.

När jag blickar in i 2018–

–så blir beloppet 15 000 miljarder dollar–

–till 16 000 miljarder dollar under nästa år.

De som säger att penningpolitiken utgör ett hot–

–mot aktiemarknaden under 2018, är fel ute.

Det måste vara nåt annat, att företagen av andra skäl–

–börjar gå dåligt. Då kan vi få en korrigering på börserna.

Men penningpolitiken kommer inte att utlösa korrigeringen.

Tror du att börserna tickar fortsatt uppåt?

Jag har stor respekt för globala index.

Från bottennoteringarna i början av 2016–

–har det nästan varit spikrakt uppåt.

Den globala börsen har gått upp 38 %.

Nånstans känner man att vi behöver hämta andan–

–och konsolidera uppgången. Det gör mig lite stressad–

–men när jag ser på konjunkturen ger den stöd till börsen.

När jag ser på penningpolitiken ger den stöd till börsen.

När företagen säger att de kan börja höja priserna–

–väldigt långsamt men ändå, ger det stöd till börsen.

Många investerare är nervösa när det gäller börsen–

–men många av dem har redan stora kassor–

–och är lika nervösa över att inte få nån ränta.

De är stressade av hög likviditet utan avkastning–

–en börs som redan har gått upp–

–och var de ska placera pengarna.

Risken är att man ändå måste placera i börsen.

Tack ska du ha.

Storbanken SEB ser ljusare tider framöver i sin konjunkturprognos, där sencykliska tillväxtkrafter lyfter tillväxten. Bankens chefekonom Robert Bergqvist kommenterar rapporten.

Bergqvist varnar för en svensk överstimulerad ekonomi där det nu är dags att lätta på gasen eller till och med att trycka på bromsen. Annars kan det sluta illa med en riktigt tvärnit.

”Både Riksbanken och regeringen kör för fullt. Vi har minusränta, vi har sedelpressar igång. Och vi har en regering som faktiskt överraskade med att säga att man ska spendera 40 miljarder under nästa år”, säger Robert Bergqvist.

SEB räknar med att Riksbanken höjer räntan i april, under hösten nästa år samt tre gånger under 2019.

Generellt menar Bergqvist att de svenska hushållen är rustade för högre räntor, men det gäller inte alla hushåll.

Få mer av EFN

Missa inga nyheter, prenumerera på våra nyhetsbrev. Markera samtliga nyhetsbrev du vill prenumerera på.

Eller hitta oss i sociala medier

Börsindex

OMX Stockholm 30 0.2%
NASDAQ-100 -0.5%
NASDAQ Composite -0.4%

Vinnare & förlorare

Paradox Interactive 20.1%
Beijer Ref 2.1%
JM 2.1%
Hennes & Mauritz -1.4%
ICA Gruppen -1.4%
SSAB -1.6%
Uppdaterad fre 17:35
Fördröjning 15 min