Riksbanken investerar miljöfarligt

Nej, vi tycker inte att man bör investera i Australien–

–och därmed hjälpa till att exploatera kolgruvor.

Vad har ni för hållbarhetsdirektiv?

När det gäller investeringen i valutareserven–

–har vi inga uttalade, skriftliga hållbarhetsdirektiv.

Men det håller vi på och ser över.

Nära 480 miljarder kronor...

Så mycket är Riksbankens guld- och valutareserv värd.

Det är statens backup av guld- och värdepapper–

–i utländska valutor, att ha vid en finansiell kris.

Senast valutareserven användes var under finanskrisen.

Då lånade Riksbanken ut dollar till svenska banker.

För att kunna göra det tog vi hjälp av valutareserven

De här tillgångarna måste kunna användas med kort varsel.

I princip kan en finansiell kris drabba oss på tre dagar.

Då ska vi kunna omvandla våra värdepapper–

–till reda pengar för att kunna bistå.

I första hand ska valutareserven garantera–

–att Riksbanken kan hålla inflationen låg och stabil–

–men också se till att Sverige är finansiellt säkert.

Eftersom Riksbanken alltid måste vara beredd–

–att realisera sina tillgångar–

–begränsas den i vad den kan investera i.

Valutareserven består mest av statsobligationer–

–i andra stater främst amerikanska–

–och europeiska statsobligationer.

Det är för att det är säkra värdepapper–

–utgivna av stater med hög kreditvärdighet–

–och lätta att omsätta till reda pengar.

Det är ett av syftena med valutareserven–

–att kunna använda den i ett krisläge.

Riksbanksdirektionen fattar de övergripande besluten–

–om guld- och valutareserven. Hur stor den ska vara–

–vilken grad av säkerhet och vad den ska investeras i.

Valutareserven består till största delen av värdepapper–

–utgivna i amerikanska dollar–

–men också närmare 5 % i australiensiska dollar.

En investering som Ulf Erlandsson–

–på den hållbara fonden Glacier Impact, är kritisk till.

Man är väldigt proaktiv med att utveckla de här reserverna.

Det är väl understött av den australiensiska staten.

Genom att finansiera den australiensiska staten–

–vilket man gör när man köper deras obligationer–

–ger man sitt bifall till den här typen av exploatering–

–av nånting som helt enkelt inte får ske.

I Paris i december 2015 enades världens länder–

–om ett nytt mål för världens klimat.

Kärnan i avtalet är att minska utsläppet av växthusgaser–

–för att begränsa den globala temperaturökningen–

–till under två grader. Den svenska regeringens ambition–

–är att hålla den på max en och en halv grad.

Australien är världens största kolexportör.

Den här kartan finns på Australiens geologiska myndighet.

De runda prickarna visar kolfyndigheter–

–där det ännu inte byggts gruvor.

När jag tittade på ert tårtdiagram på er hemsida–

–så ligger ni med ett par miljarder i australiensiska dollar–

–som man kan tänka används till kolgruveexploatering.

Hur tänker ni kring det?

Australien är ett råvaruland.

Vi tittar inte på enskilda investeringar–

–när vi köper en statsobligation.

De staterna kan ju investera i en mängd olika saker.

Där finns säkerligen investeringar–

–som inte är helt önskvärda ur ett miljöperspektiv.

Australien är väl inte värst i klassen.

Vi har främst amerikanska och europeiska statsobligationer.

Vi har inte alltid möjlighet att göra den analysen–

–eller investera så riktat som vi skulle önska–

–utifrån det uppdrag vi har.

Ett land som oftast pekas ut som ett av de värre–

–när det gäller kolproduktion är USA.

Trots att president Trump lovat att få kolindustrin–

–på fötter igen, visar USA endast en marginell ökning–

–av kolproduktionen sen han tillträdde.

Australien däremot har en produktionstrend som går uppåt.

Australien med sina kolreserver skulle på egen hand–

–kunna fälla hela Parisavtalet.

Om man planerar att ta ut det här kolet och släppa ut–

–från kolet 230 miljarder ton koldioxidekvivalenter–

–så är man mer än hälften–

–över Parisavtalets koldioxidbudget.

Effektivt sätt är det omöjligt att nå–

–det man enades om i Paris–

–om antingen 1,5- eller 2-gradersmålet–

–och samtidigt exploatera alla de här kolgruvorna.

Den australiska staten investerar inte bara i kolgruvor.

Eftersom vi köper en statsobligation–

–som kan användas till vad som helst–

–som staterna finansierar.

Där är alternativen begränsade.

Men självklart ser vi över och följer det.

Riksbanken ska vara självständig.

Det är viktigt när det gäller centralbanker generellt.

Dock måste vi se i den här frågan–

–som är så definierande för vår generation–

–för våra barns framtid–

–att vi är lite smarta kring hur vi attackerar klimatfrågan.

Det är man inte genom att passivt och genom okunskap–

–hantera finansiering utav kolutvinning på det här sättet.

Den svenska Riksbankens investeringar kan bidra till att stjälpa Parisavtalet. Banken saknar hållbarhetsdirektiv.

Den svenska valutareserven består till största delen av statsobligationer utgivna av stater med hög kreditvärdighet. Störst är USA, men närmare fem procent utgörs av obligationer utgivna i australiensiska dollar.

Detta är något som ogillas av Ulf Erlandsson, som är investeringschef på den hållbara fonden Glacier Impact.

”Vi tycker inte att man borde investera i Australien och därmed hjälpa till med att finansiera kolgruvor”, säger Ulf Erlandsson.

Australien har stora kolreserver och Erlandsson är kritisk till hur landet utnyttjar dessa. Den svenska centralbankens köp av obligationer blir ett indirekt stöd till exploateringen av kolreserverna.

På den svenska Riksbanken är man oförstående inför kritiken.

”Vi går inte in och tittar på enskilda investeringar när vi köper en statsobligation”, säger Heidi Elmér, chef för avdelningen för marknader på Riksbanken.

Riksbanken har i dag inga skriftliga hållbarhetsdirektiv när det gäller investeringarna i valutareserven.

 

English subtitles here.

Få mer av EFN

Missa inga nyheter, prenumerera på våra nyhetsbrev. Markera samtliga nyhetsbrev du vill prenumerera på.

Eller hitta oss i sociala medier

Börsindex

OMX Stockholm 30 -0.5%
NASDAQ-100 0.6%
NASDAQ Composite 0.5%

Vinnare & förlorare

THQ Nordic 2.4%
ÅF 2.1%
NetEnt 1.5%
Boliden -2.1%
Swedish Orphan Biovi… -2.3%
JM -3.9%
Uppdaterad tis 11:56
Fördröjning 15 min