Riksbanken blir grönare efter EFN:s avslöjande

Vi har framför allt zoomat in på klimatrisker–

–och tittat på vilket klimatavtryck Australien och Kanada lämnar.

Vi har valt att utesluta delstater och provinser i de här länderna–

–som har höga avtryck.

Förra veckan berättade Riksbanken att man säljer vissa investeringar–

–i australiensiska och kanadensiska obligationer av klimatskäl.

Riksbanken ska nu ta hänsyn till hållbarhetsaspekter–

–vid investeringar i valutareserven.

Det har de inte gjort tidigare, vilket EFN uppmärksammade för 1,5 år sen.

Nej. Vi tycker inte att man bör investera i Australien–

–och därmed hjälpa till med exploateringen av kolgruvor.

De utgivna stater vi köper kan ju investera i en mängd olika saker.

Där finns så klart en del investeringar–

–som inte är helt önskvärda ur ett miljöperspektiv.

Genom att finansiera australiensiska staten–

–vilket man de facto gör när man köper deras obligationer–

–ger man sitt bifall till den här typen av exploatering–

–av nånting som helt enkelt inte får ske.

Och det är just det, att Riksbanken inte tog hänsyn till att bankens investeringar–

–kunde vara negativa för klimatet och därmed innebära en finansiell risk–

–som har kritiserats från flera håll.

Bland annat av nobelpristagaren Joseph Stiglitz–

–tidigare ekonomisk rådgivare till Bill Clinton–

–och chefsekonom på Världsbanken.

Man är ansvariga för investeringar i länder som inte gör det rätta.

Så de borde undvika Australien?

Eller vara försiktiga med vad de investerar i.

Valutareserven består till största delen av värdepapper–

–utgivna i amerikanska dollar och euro–

–men fortfarande en hel del i australiensiska och kanadensiska dollar.

Trots att vi inte har varit helt övertygade om hur vi ska gå framåt–

–har vi valt att ta några steg i den här riktningen.

Gäller det allt innehav i Kanada och Australien?

Vi har tagit bort innehavet i de delstater som släpper ut väldigt mycket koldioxid.

Vi har kvar både australiensiska och kanadensiska statsobligationer–

–i vissa delstater som gör ett bättre jobb med lägre koldioxidutsläpp.

Vi talades vid för ett och halvt år sen. Borde det inte ha kommit lite tidigare?

Det kan man absolut ha synpunkter på att vi borde ha gjort nånting tidigare.

Vi har tittat på frågan under en längre tid–

–även om vi först nu i år konkret har gjort nånting.

Australien är världens största kolexportör–

–och tredje största exportör av fossila bränslen–

–efter Saudiarabien och Ryssland.

Nu har Riksbanken alltså sålt innehavet i vissa delstater med högt klimatavtryck–

–men fortfarande är 5 % av valutareserven investerad i Australien.

Hur kan det vara ett hot mot klimatet?

Man är med och pumpar in pengar i det som Australiens regering finansierar.

Om de finansierar kolgruvor eller oljeborrning–

–på ställen som är riskabla för naturen.

Man understödjer det genom att flöda in kapital som möjliggör det.

Att strypa kapital är förmodligen ett ganska effektivt sätt–

–för att göra det svårt och dyrt att fortsätta den här typen av verksamhet.

Pengar är kanske den starkaste kraften till påverkan i ett samhälle.

Riksbankens 480 miljarder är en väldigt stor källa till påverkan.

Det är klart att alla som tar hand om pengar–

–måste ta hand om dem så att det driver samhällen och värden i rätt riktning.

Kommer ni att gå igenom alla innehav eller har ni redan gjort det?

Vi har gått igenom vår portfölj, de stora innehaven.

Sen finns det en mängd olika dimensioner på hur det ska följas upp–

–och hur det ska tittas på klimatrisker.

Det finns en mängd olika saker att fortsätta grotta ner sig i.

Finansmarknaden har en viktig roll att spela i att uppnå Agenda 2030-målen–

–och uppnå Parisavtalsmålen osv.

Centralbanken är en viktig aktör i finansmarknaden.

Det är klart att även de har ett stort ansvar.

Så centralbanker har ett ansvar?

Vi har ett ansvar naturligtvis, även om vi inte har ett specifikt uppdrag–

–att bedriva miljöpolitik. Vi gör så gott vi kan.

Det är klart att vi ska bidra på nåt vis.

Efter EFN:s avslöjande har Sveriges riksbank sålt av stora delar av sina mest klimatfientliga investeringar.

Riksbanken har gått ut och berättat att de avyttrar investeringar i ett antal delstater och provinser i Australien och Kanada. Bakom beslutet ligger det faktum att dessa regioner lämnar ett högt klimatavtryck.

Riksbanken ska från och med nu ta hänsyn till hållbarhetsaspekter vid investeringar i valutareserven. Detta har centralbanken inte gjort tidigare, vilket EFN uppmärksammade redan i april 2018.

”Vi har tittat på frågan under en längre tid även om det är först nu i år som vi konkret gjort någonting”, säger Heidi Elmér, chef för avdelningen för marknader på Riksbanken.

Emma Sjöström, forskare inom hållbar finans på Handelshögskolan i Stockholm, Staffan Hansén, vd för SPP och Magnus Billing, vd för Alecta tycker alla att det är mycket viktigt att Riksbanken föregår med gott exempel när det gäller att investera klimatsmart.

Reporter: Petra Bergman

Få mer av EFN

Missa inga nyheter, prenumerera på våra nyhetsbrev. Markera samtliga nyhetsbrev du vill prenumerera på.

Genom att prenumerera godkänner du att din e-postadress sparas för att vi ska kunna skicka nyhetsbrev till dig. Läs mer här.

Eller hitta oss i sociala medier

Börsindex

OMX Stockholm 30 0.3%
NASDAQ-100 0.5%
NASDAQ Composite 0.5%

Vinnare & förlorare

Peab 4.8%
Embracer 3.1%
Millicom 2.2%
Essity -1%
Sinch -2%
Sectra -3.2%
Uppdaterad tor 15:27
Fördröjning 15 min