Professor: Svårt att starta en pausad ekonomi

Coronaviruset påverkar inte bara vår hälsa, utan även ekonomin.

Vad ser du för konsekvenser?

Det finns många sorters konsekvenser.

Politiken stänger ner stora delar av samhället.

Inte bara i Sverige, utan även i omvärlden.

Det innebär att också den ekonomiska aktiviteten stängs ner.

Vi har en situation där både utbudssidan av tjänster och varor dras ner–

–samtidigt som efterfrågesidan konsumenter och företag också drar ner.

Det leder till en krympning av ekonomin. Det går väldigt fort.

Bara under en vecka har många varslat. Hur långt kan det gå?

Tyvärr finns det ingen bortre gräns för hur illa det kan gå.

Den privata tjänstesektorn i Sverige har kanske 58 % av de anställda–

–och i offentlig tjänstesektor ytterligare ett antal procent.

Den här sektorn är här och nu. Drar man ner på aktivitet och beställningar–

–så försvinner det helt ganska snabbt. Alltså all aktivitet.

Pågår stoppet tillräckligt länge uppstår stora hål i tjänstesektorn.

När det gäller produktionen inom tillverkningsindustrin–

–kanske den internationella efterfrågan slår väldigt hårt.

Stora länder har också stängt ner helt och hållet.

Tyvärr ser det väldigt allvarligt ut om stoppen fortsätter under lång tid.

Är det en tillfällig paus? Kan man trycka på play igen när det är över?

Politikerna hoppas att det ska vara som att trycka på en pausknapp.

Vi stannar ekonomin i ett par månader–

–och i värsta fall ännu längre, sen trycker vi på play och allt drar igång.

I vissa lägen kan det fungerar.

I de fallen med lyckade politiska stödåtgärder.

Det kommer in likviditet i företagsamheten–

–som gör att man kan betala sina räkningar eller kontrollerat skjuta upp betalningar.

Men det finns också risk för att kapitalstrukturer har förstörts.

Värdekedjor vittrar sönder.

Folk lämnar sina företag och arbeten för att göra andra saker.

Då kanske det inte finns lika mycket att komma tillbaka till.

Det är pausknapsscenariot.

Men det får också konsekvenser på längre sikt.

Hur ser man på produktion, lagerhållning och globala värdekedjor?

Det här får konsekvenser beroende på hur aktörerna reagerar eller planerar–

–men också hur lagstiftarna ser över situationen.

Hur länge kan man stänga ner så här innan det blir långtidsarbetslöshet?

Det kan man och det är viktigt att det görs.

Diskussionen som förs pekar på behovet att det här lyfts ännu mer.

Konsekvenserna verkar kunna bli så pass stora.

Aktiviteten i ekonomin, ofta mätt som BNP–

–kommer att sjunka ganska kraftigt under första och andra kvartalet 2020.

Sen beror det på hur länge stoppet varar.

Det här beror också på andra länder.

Jag läste en snabbutredningsrapport från det tyska institutet CESifo–

–som visar att ett tremånadersstopp kan sänka tyska BNP med upp till 20 %.

Det är dramatiska fall.

Under 30-talskrisen föll BNP i Sverige med 20 % allt som allt.

Ungefär 7-8 % per år.

Så den totala stängningen medför oerhört dramatiska effekter.

Finanspolitiken har varit väldigt aktiv de här veckorna.

Det har kommit krispaket och räntan är redan låg.

Finns det oro för att det inte finns några verktyg kvar om det blir depression?

Jag vet inte... Jag tycker att det finns ganska många verktyg kvar.

Man får pröva sig fram. Regeringen har börjat ganska väl–

–och signalerat en vilja att ge stöd.

Men alla åtgärder fungerar inte lika bra.

Till exempel att skjuta upp skatten för företag–

–och samtidigt kräva en ganska dyr låneränta.

Det är ingen bra struktur. Här måste de strukturer för normalt uppskov–

–med skatteinbetalningarna föras åt sidan. När det gäller pengar till företagen–

–kanske kommer inte Riksbankens hundratals miljarder ut–

–eftersom bankerna fick kostnader för att ta emot dem.

Här behöver man tänka om.

Korttidspermitteringar är oerhört centralt.

De kan regeringen göra ännu generösare.

Kanske inte för löntagarna, de har inte så stora utgifter just nu–

–men för företagen.

Det finns ett tag för permitteringsstöden.

Det behöver kanske ses över.

Det finns nog ganska mycket åtgärder kvar.

Småföretagens fasta kostnader, hyror och kapitalkostnader...

Där kan också behövas specialstöd i det här läget.

Du forskar på inkomstklyftor. Hur påverkas de av coronakrisen?

De kommer att påverkas. Vi vet inte exakt hur.

Sverige ligger rätt bra till jämfört med många andra länder.

Vi har ett stort socialt skyddsnät i vårt samhälle.

På individnivå har man en inkomstförsäkring–

–som fungerar som en automatisk stabilisator för hela ekonomin.

Det gör Sverige mindre sårbart än till exempel USA.

Där har man inte såna system. Många diskussioner handlar om–

–hur de som hamnar i en katastrofsituation på individnivå ska få hjälp.

Dock är arbetslöshet negativt för flertalet.

Blir det en långvarig chock i arbetslösheten, nåt som hänger kvar–

–kommer det att öka skillnader i välstånd–

–och få långsiktigt allvarliga konsekvenser.

Det är en anledning till att ekonomin i möjligaste mån måste komma igång.

Tittar man på kapitalsidan och förmögenheter–

–så har förmögenhetsvärdena på finansiella marknader fallit kraftigt–

–efter en lång tid av uppgång.

Kraftiga fall drabbar framför allt dem som äger aktier.

Aktieägande är tätt i toppen av fördelningen.

Det som också är nytt är att många svenskar och andra västlänningar–

–har stora delar av sina pensionspengar på finansiella marknader.

När börsen faller drabbas de som äger sina företag genom börsen–

–eller via den övriga ekonomin, men också det stora flertalet–

–som har sina pensionsbesparingar på börsen.

Det här kommer att drabba väldigt breda lager–

–när ekonomin omstruktureras. De får ta de stora smällarna.

Just att det är en global rörelse. Hur stor roll spelar det vad Sverige gör?

Vi är ju så pass exportberoende och beroende av omvärlden.

Sverige kan till en börja med få igång sin egen tjänstesektor–

–och hålla den under armarna. Den är stor.

Det är tjänster som utförs i vårt land.

Därför är det viktigt att ge stöd till det och fortsätta verka i den mån vi kan–

–och som smittskyddet tillåter.

Beträffande den internationella efterfrågan kan vi inte göra så mycket.

Man kan diskutera med de andra länderna.

Kanske ser de Sveriges politik som ett alternativ.

Det är ett alternativ som inte har den mest extrema formen av nedstängning.

Kanske kan det inspirera. Men det kan man bara spekulera om.

Vi har en politik som stänger ned stora delar av samhället världen över. Detta får givetvis stora ekonomiska konsekvenser.

När både utbudssidan och efterfrågesidan i ekonomin påverkas samtidigt blir konsekvenserna allvarliga menar Daniel Waldenström, professor i nationalekonomi på Institutet för näringslivsforskning.

”Vi får en kontraktion, en krympning av ekonomin, och det går väldigt fort”, säger Daniel Waldenström.

När det gäller utvecklingen på kort sikt med varsel och så vidare är Waldenström pessimistisk:

”Tyvärr finns det egentligen ingen bortre gräns för hur illa det här kan gå”.

Det finns en tro om att det går bra att pausa ekonomin och sedan bara starta igång den igen. Daniel Waldenström menar att det kan vara så i vissa fall, men långt ifrån i alla:

”Det finns en risk att vi har förstört kapitalstrukturer, att värdekedjor vittrar sönder”.

Undersökningar visar att ett tremånaders stopp i tysk ekonomi skulle innebära ett BNP-tapp på runt 20 procent. Detta är lika mycket som svensk BNP sjönk under hela 30-talskrisen.

När det gäller åtgärdspaket så menar Waldenström att det gjorts en del bra saker i Sverige men att det behövs ännu mer och ännu precisare stöd.

På längre sikt kommer bland annat förmögenheter, inkomstklyftor och pensioner att påverkas om processen blir utdragen.

Redaktör: Nicolina Söderqvist

  • Vi ses igen i augusti!1:26

    Vi ses igen i augusti!

    Vi på EFN vill tacka för en händelserik vår. Nu laddar vi batterierna och återkommer med nya tag i augusti!

  • Batterier återvinns med unik teknik3:42

    Batterier återvinns med unik teknik

    Forskare på Chalmers har utvecklat en ny teknik för att återvinna dyra metaller i batterier. Ett samarbete har inletts med batterijätten Northvolt.

  • Hon tar pulsen på Göteborgs näringsliv5:42

    Hon tar pulsen på Göteborgs näringsliv

    Trots coronapandemin fortsätter Linda Larsson att intervjua västsvenska näringslivsprofiler i Göteborgspodden. Sedan starten i februari 2018 har företagsledare delat med sig av både framgångsfaktorer och misslyckanden.

Få mer av EFN

Missa inga nyheter, prenumerera på våra nyhetsbrev. Markera samtliga nyhetsbrev du vill prenumerera på.

Genom att prenumerera godkänner du att din e-postadress sparas för att vi ska kunna skicka nyhetsbrev till dig. Läs mer här.

Eller hitta oss i sociala medier

Börsindex

OMX Stockholm 30 -0.9%
NASDAQ 100 0.8%
NASDAQ Composite 0.5%

Vinnare & förlorare

Electrolux 2.8%
Husqvarna 2.7%
AddLife 2.1%
Lundin Petroleum -3.7%
Loomis -6.3%
Hansa Medical -7.8%
Uppdaterad tor 17:35
Fördröjning 15 min