Politisk osäkerhet inför tungt EU-val

Valet till EU-parlamentet rycker närmare.

Mycket tyder på ett ovanligt stort intresse.

Erik Meyersson, varför är valet intressantare än på länge?

Det är av flera anledningar. Den främsta är–

–att många topposter inom EU ska tillsättas.

EU-parlamentet ska enligt ledkandidatsystemet–

–nominera en av kandidaterna.

Det är ordföranden till EU-kommissionen.

Därutöver ska EU tillsätta ECB-chef–

–samt chefen för Europeiska rådet.

Olika långa mandatperioder har i år sammanfallit.

Lite av en slump som gör att utfallet blir extra viktigt.

Parlamentsvalet till EU brukar ha lågt valdeltagande.

Jag har sett siffror på runt 40 %. Blir det högre i år?

Det kan bli något högre.

Men om det blir något högre kan det bero på–

–att man förväntar sig att så kallade populister–

–ska nå högre röstandelar i år.

Högre valdeltagande kan bero på intresse–

–men kan också drivas av grupper på–

–de ideologiska kanterna.

Då är populismen och viktiga chefspositioner–

–två centrala faktorer.

Om vi går tillbaka till chefspositionerna–

–och utnämnandet av Kommissionens ordförande...

Berätta hur den processen går till.

Man har nåt som kallas för spitzkandidatsystemet–

–ledkandidatsystemet.

Det är en tolkning av en artikel i Lissabonavtalet–

–som är tvetydig om hur ordföranden ska tillsättas.

Sen 2014 har man bestämt–

–att varje partigrupp inom Europaparlamentet–

–nominerar en kandidat. Det parti som får flest röster–

–deras kandidat nomineras från parlamentets sida–

–och skickas vidare till EU-kommissionen...

Största partigruppen i parlamentet föra fram en...

I Europeiska rådet krävs det–

–kvalificerad majoritetsröstning–

–för att få igenom kandidaten – 55 % av rösterna–

–som ska motsvara 65 % av EU:s befolkning.

Det är kvalificerad majoritet.

Det låter inte helt olikt svensk regeringsbildning.

Sen går det tillbaka till Europaparlamentet.

Där går det igenom med enkel majoritet.

Sen är förhoppningsvis processen klar.

I år lär det bli aningen komplicerat–

–men inte lika komplicerat som 2014.

Då tog det nästan tre stycken toppmöten–

–under tre månader för att enas om systemet.

I år är några av regeringscheferna–

–bland annat Frankrikes Macron–

–som är kritiska till systemet.

Vad är problemet med systemet?

I och med att den största partigruppen nominerar–

–kan man vara säker på att det blir–

–det traditionella center-höger-partiet, EPP.

EPP har haft en ganska stor andel även i Europeiska rådet.

Nu har det blir förändringar inom Europeiska rådet.

Macron och hans allierade i liberalerna–

–Aldegruppen, har betydligt större andel.

De är lika stora som EPP i Europeiska rådet.

Då kan de vilja ha någon annan kandidat.

Kontroversen är huruvida liberalerna under Macron–

–trycker på för att spitzenkandidatsystemet ska upphöra.

Spännande process att utse kommissionsordförande.

I ekonomiska sammanhang pratas det mycket om ECB-chefen–

–som också ska bytas ut. Har valet någon effekt på det?

Ingen direkt effekt.

Europaparlamentet har inget inflyttande–

–över penningpolitiken eller tillsättning.

Det enda som skulle kunna ha någon indirekt effekt–

–är om tillsättningen av ECB-chefen–

–beror på vem som blir ordförande för Kommissionen.

Det finns en länk där–

–men i så fall är det en indirekt länk.

Det är svårt att tänka sig tyskar på båda positionerna.

Blir det en tysk ordförande för Kommissionen–

–blir det inte en tysk ECB-chef och vice versa.

Det skulle marknaden gilla.

En tysk ECB-chef ses som hökaktigt.

Det beror på vilken tysk kandidat det blir.

Somliga kan förväntas ha olika syn på penningpolitiken–

–än vad Draghi har. Det kan vara bra eller dåligt.

Den andra stora faktorn är populismens framväxt.

Berätta om prognoser och utsikter.

Det är ganska speciellt just i år–

–att populister på höger- och vänstersidan–

–kommer att gå bättre i EU-valet.

Det rör sig om olika partier i olika länder.

Om man slår ihop alla grupper på båda kanter–

–kan de nå upp till 30 % av väljarna.

Det är stor, men spretig andel.

Det kan bli svårt att omvända den stora väljarandelen–

–till ett faktiskt politiskt block.

Det är så stora ideologiska skillnader–

–mellan vänsterpartier i Spanien och Grekland–

–och högerpartier från Nord- och Östeuropa.

Det är också stora skillnader i policypreferenser.

Somliga är mer eller mindre invandringskritiska–

–och somliga mer eller mindre euroskeptiska.

Det kan bli svårt att få fram nåt som får inflytande.

De traditionellt stora blocken, moderata–

–eller socialdemokratiska koalitionsgrupper, försvagas–

–och får svårare att nå fram.

Det leder till ny dynamik när koalitioner ska bildas.

De två partierna har tidigare haft majoritet–

–i Europaparlamentet.

Den lär med största sannolikhet försvinna.

Det är inte bara populisterna som gagnas av det–

–utan framför allt det liberala blocket–

–som förväntas samarbeta med Macrons parti–

–och till viss del även de gröna som förväntas gå framåt.

Det mest troliga är att de etablerade partierna söker–

–en koalition med de liberala eller de gröna.

Det kan spela roll att de liberala har relativt stort stöd–

–även inom Europeiska rådet.

Det kan påverka huruvida Europeiska parlamentet–

–blir mer eller mindre villiga att arbeta med dem.

Om de gröna blir tillräckligt stora–

–kan det anses vara en enklare juniorkoalitionspartner–

–att ta hand om.

Det leder också till en hel del osäkerhet.

Tidigare har det varit ganska säkert–

–hur koalitionen och samarbetet ska se ut.

I år ser det betydligt mer osäkert ut.

Vi tror att de här faktorerna tar ut varandra–

–när det kommer till marknadseffekter.

Även om populisterna går framåt–

–översätts det nog inte till någon reell maktförändring.

Å andra sidan finns osäkerheten kring–

–hur den nya förhandlingsprocessen ser ut–

–med eventuellt nya koalitionspartner.

Stor risk för politisk osäkerhet–

–men den spiller inte nödvändigtvis över på marknaden.

Intressant. Tack så mycket, Erik Meyersson.

När valet till Europaparlamentet avgörs är det ovanligt många chefspositioner som ska tillsättas. Detta i kombination med populismens utbredning gör årets EU-val extra intressant. Trots det menar Handelsbankens seniorekonom Erik Meyersson att den politiska osäkerheten får små effekter på marknaden.

Programledare: Gabriel Mellqvist

  • Här öppnar Sveriges sista flygplats7:58

    Här öppnar Sveriges sista flygplats

    Den 22 december landar det första planet på Scandinavian Mountains Airport, den nya flygplatsen mellan Sälen och Trysil. Projektet uppskattas kosta 700 miljoner kronor och förhoppningen är att locka fler internationella besökare till skidorterna.

  • Roliga experiment ska locka unga till kemiindustrin1:47

    Roliga experiment ska locka unga till kemiindustrin

    Kemins Dag är en satsning som med hjälp av roliga och pedagogiska experiment ska öka elevers intresse för kemi. Att locka fler unga personer till kemiindustrin är viktigt för branschen och för den framtida svenska konkurrenskraften. 

Få mer av EFN

Missa inga nyheter, prenumerera på våra nyhetsbrev. Markera samtliga nyhetsbrev du vill prenumerera på.

Genom att prenumerera godkänner du att din e-postadress sparas för att vi ska kunna skicka nyhetsbrev till dig. Läs mer här.

Eller hitta oss i sociala medier

Börsindex

OMX Stockholm 30 0.9%
NASDAQ-100 -0.8%
NASDAQ Composite -0.8%

Vinnare & förlorare

Getinge 16.1%
Holmen 7.9%
SCA 5.2%
Avanza -2.9%
Wihlborgs -3%
Vitrolife -3.5%
Uppdaterad fre 17:35
Fördröjning 15 min