Silberstein: Det är uppror i Miljöpartiet

Miljöpartiet samlas till traditionsenlig kongress–

–under Kristihimmelsfärdshelgen.

Det gröna regeringspartiet befinner sig i djup kris.

Vid mätningar hamnar partiet under riksdagsspärren.

Margit, hur är stämningen i Miljöpartiet?

Det är ingen underdrift att säga–

–att det är dålig stämning. Det pågår uppror i MP.

En liten grupp verkar ha agerat i hemlighet.

De vill peta kulturminister Bah Kuhnke–

–och finansmarknadsminister Per Bolund.

De vill istället att några gräsrötter ska sitta i toppen.

De är väldigt kritiska till vad de anser vara–

–språkrörens vilja till kompromisser.

De är inget samhällskritiskt parti längre–

–utan de säljer sin själ.

Hur har man agerat i regeringsställning?

När Miljöpartiet kom in i regeringen–

–gick de i opposition mot sig själva–

–och de beslut som de var med om att fatta.

När regeringen stramade åt flyktingpolitiken–

–sa Gustav Fridolin att det var skit.

Men i takt med att den ena krisen i partiet–

–avlöste den andra... Bostadsminister Kaplan–

–tvingades avgå. Då infann sig självrannsakningens tid.

Då styrde Fridolin och Lövin om politiken–

–eller förhållningssättet. Det blev ett nytt parti nästan.

De ville visa att de kunde regera och kompromissa.

De skulle inte ta öppna strider. Det är det–

–som nu många i partiet är väldigt kritiska till.

2014 var MP det nästa största partiet under valet.

Sen har det gått ordentligt utför.

Vad är det som har hänt?

Efter EU-valet 2014 fick miljöpartisterna en släng hybris.

De blev stora, fick 15 % och Gustav Fridolin slängde sig–

–i fontänen på Mariatorget.

Sen gick de ut i en valrörelse–

–utan att ha anknytning till verkligheten.

De gav löften som handlade om Vattenfall och brunkol–

–flyktingpolitiken, stoppa Förbifart Stockholm...

Det gjorde att unga människor drogs till partiet.

När de kom in i regeringsställning–

–en brutal verklighet i Rosenbad, pulveriserades löftena.

De kunde inte hålla dem.

Av de pulveriserade löftena–

–vilket var det största nederlaget?

Det är frågan som handlar om kött och blod–

–migrationspolitiken.

Många miljöpartister gick in i partiet–

–för att kämpa för en generös flyktingpolitik–

–och mänskliga rättigheter. Sen fick de se–

–hur miljöpartisterna la om flyktingpolitiken.

Den har nu samma riktning som den–

–som Jimmie Åkesson har anvisat.

Vad är Miljöpartiet i dag?

De letar efter en ny röstmagnet–

–istället för brunkolen och flyktingpolitiken.

Isabella Lövin försöker gå tillbaka till rötterna–

–och prata om miljö- och klimatpolitik–

–och att Miljöpartiet gör skillnad i regeringen.

De frågorna är mer diffusa–

–och har än så länge inte fått fäste.

Nu börjar kongressen om ett par dagar.

Var ligger den stora konfliktlinjen?

Den står mellan dem som ska visa–

–att de kan vara regeringsdugliga–

–och dem som tycker att partiet har sålt sin själ–

–på maktens och regerandets altare.

En motion illustrerar det här väldigt tydligt.

En rad motionärer kräver totalstopp för vapenexport–

–till diktaturer.

Om socialdemokraterna inte går med på det–

–ska man lämna regeringen, tycker motionärerna.

Det möts av kallsinne från partistyrelsen.

"Så jobbar vi inte i regeringen."

Det låter som om man kört fast ganska ordentligt.

Finns risken att MP inte kommer in i riksdagen–

–nästa år?

Som det ser ut nu finns absolut den risken.

Om väljarna inte ser nåt skäl–

–att rösta på partiet längre.

Då lurar Feministiskt initiativ och Gudrun Schyman–

–i vassen med frågor som är viktiga–

–för många miljöpartister.

Tack ska du ha, Margit Silberstein.

Miljöpartiet samlas till kongress under Kristi Himmelsfärdhelgen. Det gröna regeringspartiet befinner sig i djup kris och har hamnat under spärren för att ta sig in i riksdagen i flera opinionsundersökningar.

Vandringen utför har gått fort, i valet till EU-parlamentet för tre år sedan blev Miljöpartiet näst största parti.

Vad är det som hänt och vad kan Miljöpartiet göra för att vända den negativa trenden? Margit Silberstein kommenterar.

  • Poddprofilerna vänder blad1:27

    Poddprofilerna vänder blad

    Poddstjärnorna Hannah Widell och Amanda Schulman har byggt upp mediebolaget Perfect Day Media med stor framgång. De lämnar nu det operativa för en storsatsning på varumärket Daisy Grace. Målet är att skapa ett "livsstilsuniversum".

  • 1:01

    "Vi behöver en social återhämtning"

    EU-toppmötet i Göteborg kommer fokusera på arbetsliv och sociala villkor och är det första i sitt slag på 20 år. Allan Larsson, särskild rådgivare till Jean-Claude Juncker, har jobbat hårt med dessa frågor under de senaste två åren. 

  • Dags för Sverige att fundera på bankunionen7:30

    Dags för Sverige att fundera på bankunionen

    EU:s bankunion har kommit en bit på väg. Är det dags för Sverige att gå med nu? Det har Nicolas Véron, forskare vid Peterson Institute och grundare av tankesmedjan Breugel, tittat närmare på.

  • 1:52

    "De sociala värderingarna enar oss"

    Under fredagsmorgonen anlände ett stort antal regeringschefer och andra politiker till Göteborg för EU-toppmötet "Social Summit". Marianne Thyssen, EU:s sysselsättningskommissionär, var en av dem och hon tycker att det är ett viktigt möte. 

Få mer av EFN

Missa inga nyheter, prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Eller hitta oss i sociala medier

Börsindex

OMX Stockholm 30 -1%
NASDAQ-100 -0.4%
NASDAQ Composite -0.1%

Vinnare & förlorare

Fenix Outdoor 2.6%
Nolato 1.8%
Lundin Petroleum 1.6%
Axis -2.5%
Hennes & Mauritz -2.8%
Munters -4.1%
Uppdaterad fre 17:35
Fördröjning 15 min
  • Chefekonom: Lägre bopriser om fem år4:20

    Chefekonom: Lägre bopriser om fem år

    På kort sikt kanske oron över bostadspriserna är överdriven menar Ann Öberg, chefekonom på Handelsbanken. Men på längre sikt bör man vara på sin vakt, då en lågkonjunktur kommer förr eller senare.

  • 4:21

    "Lösningen är väldigt svår att se"

    En konflikt om inflytandet har pågått i Göteborgs hamn sedan 2016. Mest lidande har industrin som brukar hamnen blivit, menar Magnus Kårestedt som är vd på Göteborgs Hamn AB.

  • 2:45

    "Social housing är värt att utvärderas"

    Fenomenet "social housing", som innebär billigare boende för låginkomsttagare, är vanligare i övriga Europa än i Sverige. Anna Granath Hansson vid Institutionen för fastigheter och...