Peter Malmqvist: ”Jag kan inte kasta någon skit på FI”

Välkommen till Börslunch på EFN.se, torsdag 1 juni.

Börsen är upp 0,3 %–

–och i toppen Autoliv efter kommande återköp.

Här har vi vårt 456:e program – det är lite speciellt.

Det är första gången med sent återbud.

Micke Hanell skulle komma hit–

–men vi är glada att Peter Malmqvist inte lämnade återbud.

Då hade det blivit konstigt, med oss "två äkta makar".

Du har med dig en massa grafer, som vanligt.

Det gillar vi. Vi börjar med grafen över ISM.

Det kommer nya ISM-siffror i eftermiddag.

Höga nivåer, men ner lite.

Det är ju inköpschefernas index i USA–

–och det startades 1955, så de finns lång statistik.

Supertrovärdigt, och jag skulle faktiskt peka ut det–

–som världens viktigaste konjunkturindikator–

–om man bara får ta en enda siffra.

För börsen, och även för allmänna humöret.

Det som sker med indikatorn speglas i andra indikatorer–

–i Europa och Sverige.

Den vänder ner lite.

Vi lägger den med börsen som den påverkar. Hur ser det ut?

Börsen i USA, i årstakt...

Den vita kurvan speglar årstaktsförändringen på S&P 500.

I ett tidsperspektiv på tre år är det rätt god följsamhet.

Årstaktsförändringen i S&P har gått ner–

–i takt med att ISM de senaste två mätningarna–

–har gått ner. Så det är tydlig följsamhet.

Sen är det ju så med kurvor att man undrar–

–vilken som är hönan och vilken ägget.

Ibland upplever jag att när börsen drar–

–av olika skäl, som i glädjen över Trump som president–

–så drar även inköpschefernas index.

Det är inte alltid ISM som avspeglas i börsen.

Det kan också vara tvärtom.

Men amerikansk ekonomi är lite i en skärningspunkt.

Det finns signaler. ISM har varit ner två månader i rad.

En tredje månad är inte bra–

–även om det är från höga nivåer.

Bilförsäljningens tillväxt i USA har gått ner dramatiskt.

Kreditförlusterna och obestånden kring bilar–

–att folk har svårare att betala sina bilräkningar i USA...

Samtidigt säger Fed att de måste höja räntan–

–och banta balansräkningen. De ska vidta åtgärder–

–för att bromsa det framrusande loket.

USA har blivit lite svårare.

Och det obeaktat deras president–

–som ju är helt oprognostiserbar i sitt beteende.

Ska vi se på värderingar? Vi börjar med p/e-talet för S&P.

Också höga nivåer. Det har stigit sen 2011 i princip.

Från botten där har det gått upp.

Vi är uppe på 17–18 på prognostiserad vinst ett år framåt.

Ett normalt p/e-tal ligger nånstans kring 14–15–

–på prognos på det här sättet.

Då kan man fundera på vad som får det att rulla på.

I USA är inte räntorna lika manipulerade–

–som i Sverige och Europa.

Där börjar de närma sig mer långsiktigt normala nivåer.

Om man på p/e-talsgrafen skulle lägga–

–det jag tycker är relevant att följa mot p/e-talet:

Inflationstakten. Då får man vända upochner på den.

När inflationen stiger, ska vi värdera ner börsens p/e-tal.

Då ser man, att från en väldigt låg inflationsnivå 2015–

–har inflationen tagit fart och ligger nu normala nivåer–

–kring 2 %, vilket pressar ner indikatorn.

Nu har vi en betydande skillnad mellan–

–hur vi värderar vinsterna, kring 17–

–och hur inflationstakten indikerar–

–att vi borde värdera vinsterna kring 13 gånger...

Vi ser överallt att vinstprognoserna är på väg upp.

Vad ska då få ner p/e-talet?

Det som nästan jämt får ner p/e-talet är tyvärr–

–fallande kurser.

Jag har inte upplevt ett väldigt högt p/e-tal–

–som går ner för att vinsterna ökar snabbare än kurserna.

Det är tyvärr den bistra sanningen.

Ur det perspektivet är det en farlig situation.

Men ambivalensen kring USA, om man ska ha pengarna där...

En del har viktat om från USA till Europa.

Det känns tryggare i Europa nu.

Det håller jag med om.

Sen när dollarn ligger på de här nivåerna–

–exempelvis mot den svenska kronan, strax under 9 kronor–

–så är det ingen långsiktig normalnivå för dollarn.

Ovanpå en hög vinstvärdering och en stigande inflation–

–så tar man även en betydande valutarisk i USA.

Vi startade på kurser kring 6:50–6:80 kronor.

Nu är vi uppe och dansar nånstans under 9 kronor.

Den huvudsakliga motorn i det här, är ränteskillnaderna–

–mellan USA och andra länder.

Och om den amerikanska ekonomin börjar mattas lite–

–och den europeiska har tagit fart–

–då kan ECB inte vara lika aggressiva.

Eller om placerare inte bara köper–

–superlågförräntade tyska obligationer–

–utan tycker att italienska obligationer på 2 %–

–som den amerikanska, är riktigt bra.

Där tar man som Europaplacerare ganska liten valutarisk.

Då kan tåget ta andra hållet, med stor fallhöjd i dollarn.

Micke Hanell skulle ha varit här–

–men vi visar några av hans grafer ändå–

–så får Peter kommentera. Den första visar på–

–ökad andel alternativa investeringar i USA–

–och skillnaden från 1985 till 2014.

Man kan konstatera att det är betydligt mer differentierat.

Ja, betydligt mer differentierat i USA.

När vi talar om institutionella förvaltare i Sverige–

–är det de stora pensionsförvaltarna.

Ibland lägger vi även in AP-fonderna.

Andelen från 1985 med 62 % inhemska aktier–

–är helt annorlunda i dagsläget.

Ur det perspektivet har vi en större diversifiering–

–men svenska stora institutioner med pensionsinriktning–

–har två centrala tillgångsslag: aktier och obligationer.

Vi kan väl se hur det ser ut i Sverige.

Det är som du säger. Jag tror att den är från 2014.

Mycket räntebärande och aktier.

Men vi ska titta på den lilla orange pajdelen på 11 %–

–som är alternativa investeringar.

Vi förstorar upp den och ser på hur fördelningen ser ut.

Mycket fastigheter.

Men i ett femtonårigt perspektiv–

–så har fastigheternas andel minskat här.

Svenska institutionella förvaltare med blandinriktning–

–vilket normalt är pensionsinriktade förvaltare–

–har haft en ganska liten fastighetsandel–

–runt 5–7 % av tillgångarna.

Nu talar vi om 11 % i alternativa–

–alltså alternativ till obligationer och aktier.

Fastigheterna är runt hälften av det–

–så man kan inte säga att fastighetsandelen–

–trots att vi pratar mycket om det – har ökat dramatiskt.

Det har kommit in private equity-investeringar.

Hedgefonder har backat lite–

–om man förstorar upp ytterligare.

Och en del institutioner har skogstillgångar–

–och lite udda infrastrukturinvesteringar.

En del fastigheter finns på börsen.

De kommer ju i aktiefonderna.

Men även om jag ser på börsvärdet–

–så är det 20–23 fastighetsbolag–

–men deras börsvärde är högst 2 %, eller nåt sånt.

Det är en intressant, rolig grupp av aktier.

Vi har en fantastiskt bra fastighetsmarknad.

Den är transaktionsintensiv och ger värdeavkänningar.

Den är också intressant för utländska placerare–

–från tid till annan.

Även om det inte är de största värdena på börsen–

–ska vi vara rädda om branschen–

–för det är en samhällsekonomiskt viktig faktor.

Att ha koll på och handla i den–

–och veta vad fastigheter byter värde till–

–skapar en säkerhet i samhället–

–som man inte ska underskatta.

Fastighetskapitalet är gigantiskt–

–men det som är noterat är en rännil av det.

Och ytterligare en rännil ligger i livförsäkringsbolagen.

Vi återgår till en av dagens nyheter.

Statistik från Bil Sweden.

Bilförsäljningen var upp i maj. 2,5 % fler bilar.

Peter, senast du var här pratade vi om bilförsäljning.

Per Avander från Bilia var här. Du var försiktig.

Leasingbilar kan inte rädda marknaden.

På lång sikt.

Men för innevarande år fanns en prognos–

–som sa att det inte skulle bli så hett i år.

Vår vän från Bilia var lite mer positiv.

Jag var mer positiv till innevarande år.

Min erfarenhet är att bilmarknaden knäcks av två saker.

Det ena är stigande oljepris. Det verkar vi inte få.

Det andra är stigande räntor. Vi kan ringa Stefan Ingves–

–och fråga vad han tycker om den saken.

Om vi dessutom lägger på–

–att på var och varannan garageuppfart–

–och i vart och vartannat garage–

–placeras det nya bilar hela tiden. Grannfaktorn–

–är ganska tung. När den kommer igång...

"Grannen har råd med bil, då ska jag ha en i rött."

Jag tror inte att vår rekordartade bilförsäljning...

Kommer Bilia ha ett fortsatt bra år?

Bilia och alla som sysslar med bilar–

–kommer att ha ett stormande bra år.

Vi sa på Twitter att du skulle komma.

Då fick vi en fråga från Gustavus Adolfus.

Han säger:

"Låt honom kasta lite skit på FI:s 'mjuka' skuldkvotstak."

Jag är inte riktigt bekant med begreppet "mjuka".

Men vi pratar om skuldkvotstak–

–amorteringskrav och liknande begränsningar.

FI skriver ju debattartiklar om det.

Jag kan inte göra det.

Slänga skit.

Jag ställer upp till 100 % bakom FI:s åtgärder–

–och tycker snarast att de är i underkant.

Vi har en konstig situation–

–där vi sänkt räntorna till absurda nivåer.

Men de som behöver låna får inte låna.

FI får se till så att de som inte kan betala lånar.

Det är en otroligt konstig situation.

Varför har vi de låga räntorna om de som vill låna–

–inte får låna? Men nu är det så.

Alla åtgärder som FI kan göra...

Det gäller att se till att bankerna har reserver.

Nu har de inga kreditförluster.

Men det får de. Då ska reserverna vara fyllda.

Se till att folk amorterar på sina skulder–

–och inte tro allt går upp till himlen–

–bara för att de går att belåna.

Se till att man inte lånar mer än man har kassaflöde till.

Jag kan inte kasta skit på FI. Det går inte.

Jag tycker att de agerar rätt.

Riksbanken agerar i grunden huvudlöst.

Jaha, huvudlöst... I dag har Nolato kapitalmarknadsdag.

Detta fina företag från Torekov.

Tittar man på lönsamheten i bolaget.

Nolato har tre distinkta affärsområden.

Telecom, Industrial och Medical.

Medical är stabilt, Industrial är ett konjunkturspel–

–och Telecom brukar gå så här...

Vad ska man säga om det här?

Det påminner om hur de här tre sektorerna–

–har utvecklats på börsen under samma tidsperiod.

Telecom är väldigt osäkert. Investeringstungt.

Operatörer som först drar på, sen stänger av–

–och fusioneras. Det är en sorts "assetplay"–

–mellan operatörer som stör den underliggande tillväxten.

Industrials i Nolato går bättre än vad verkstads–

–och industriföretagen på börsen har gjort.

De har starkare och stabilare utveckling.

Medan Medical går väsentligt bättre–

–än vad sjukvårdsrelaterade aktier har gjort–

–såsom Astra, Elekta, Getinge etc.

Den verksamheten är lite berömlig.

De har inte drabbats av alla konstigheter–

–som de tre stora...

Om du var vd för Nolato och stod inför investerarna–

–vilket affärsområde skulle du lägga all fokus på?

Nolato tycker nog själva att spridningen–

–som är relativt lika omsättningsmässigt–

–är attraktiv att ha. Möjligen kan man gå–

–med resurser mellan de olika områdena–

–om man får över resurser på ett område.

I grunden är de ju, om man får säga så, plasttillverkare.

Men en fin plasttillverkare.

Men det borde gå att hitta synergier–

–som gör att man kan få vissa utjämningsmöjligheter.

Som analytiker vet jag inte riktigt–

–vilken sektor Nolato hör till.

Är det ett verkstads-, medtech- eller telekombolag?

Sett till förvärv vill de bli mer Medical.

Med den utvecklingen de har haft, så...

Det gjorde ju ett förvärv. Det är inte billigt.

En stor del av historiken uppstår utan förvärv.

Det är en strategi–

–som ändå genererar de bästa kassaflödena–

–och den mer överblickbara verksamheten.

De är ganska imponerande.

De är extremt duktiga. Det har du också varit, Peter.

Du har hållit låda för två.

I morgon har vi två gäster. Se oss gärna då. Tack!

Finansinspektionen har presenterat förslag om hårdare amorteringskrav. Peter Malmqvist, chefsanalytiker på Remium, ställde sig helt på myndighetens sida i dagens Börslunch.

”Jag ställer upp 100 procent bakom de åtgärder som FI föreslår, och tycker snarast att de är i underkant”, sa Peter Malmqvist.

”Jag kan inte kasta någon skit på FI i dagsläget. Jag tycker att dem agerar rätt för att Riksbanken i grunden agerar huvudlöst”, fortsatte han.

  • Mjukaste djuren i Båstad2:19

    Mjukaste djuren i Båstad

    Teddykompaniet i Båstad är Nordens största aktör när det kommer till gosedjur. Fokus ligger på kvalitet och säkerhet. Bolagets vd Janne Andersson berättar mer.

  • Elbåt siktar mot börsen3:36

    Elbåt siktar mot börsen

    Svenska Candela Speed Boat börjar i höst tillverka en helt ny typ av eldriven båt. De har redan 130 förhandsbeställningar, vilket innebär att de snart kan bli Sveriges största båttillverkare.

  • Dyrt införande av GDPR0:38

    Dyrt införande av GDPR

    Den 25 maj träder GDPR i kraft - och det kan bli dyrt. Rapporter visar att införandet kommer att kosta 140 000 kronor per företag i Sverige. 

Få mer av EFN

Missa inga nyheter, prenumerera på våra nyhetsbrev. Markera samtliga nyhetsbrev du vill prenumerera på.

Genom att prenumerera godkänner du att din e-postadress sparas för att vi ska kunna skicka nyhetsbrev till dig. Läs mer här.

Eller hitta oss i sociala medier

Börsindex

OMX Stockholm 30 -0.4%
NASDAQ-100 0.2%
NASDAQ Composite 0.1%

Vinnare & förlorare

Balder 2.8%
Fabege 2.5%
Securitas 2.4%
Modern Times Group -2.7%
Lundin Petroleum -2.8%
Hennes & Mauritz -2.9%
Uppdaterad fre 17:35
Fördröjning 15 min
  • Sverige bland de sämsta på AI2:00

    Sverige bland de sämsta på AI

    Ishtar Touailat, innovationschef på Tieto, menar att Sverige ligger efter i utvecklingen av artificiell intelligens och att många inte har möjlighet att ta del av de framsteg som görs.

  • Nu är bensinen rekorddyr1:43

    Nu är bensinen rekorddyr

    Ledande bensinbolag höjer priset på bensin med 20 öre per liter. Det innebär att en liter 95-oktanig bensin nu för första gången kostar över 16 kronor.