”Pengarna och barnen viktigast – som i alla skilsmässor”

Katrine Marçal om Brexit

Tredje rundan i Brexit-förhandlingarna är klar.

Det går sådär. Eller hur, Katrine Marçal?

Ja, den här veckan blev riktigt jobbig.

En vecka i månaden pågår Brexit-förhandlingar.

Brittisk press har liknat det vid att ha mens.

Den här gången pågick det i 48 timmar, väldigt stressigt–

–sa Storbritanniens Brexit-minister David Davis.

Man tror att det inte blir förhandlingar om handelsavtal–

–i oktober. Eller hur?

Den 19 oktober skulle man ha rönt signifikant framgång–

–med att lösa frågorna om skilsmässan–

–för att kunna börja tala om handel–

–och den framtida relationen mellan Storbritannien och EU.

Britterna vill så fort som möjligt komma dit.

Det är viktigt för brittiska medborgare, företag–

–och regeringen. Men EU står fast vid–

–att först lösa skilsmässan och sen tala om framtiden.

EU tycker inte att det går framåt.

Chefsförhandlaren Michel Barnier var hård–

–på gårdagens presskonferens.

Han tror att det är omöjligt.

Men frågan om den nordirländska gränsen verkar lättare.

Vet man nåt om det?

Frågan är tekniskt komplicerad–

–men alla vet ungefär vad de vill. Skillnaderna–

–i önskemål är inte så stora. Man vill–

–att det ska fungera. Men Nordirland–

–som en del av Storbritannien vid Brexit–

–får en hård, yttre EU–gräns mot republiken Irland.

När Storbritannien lämnar tullunionen–

–blir problemen ännu fler. Man söker lösningar–

–för att göra gränsen så mjuk som möjligt.

Norge och Sverige ger inspiration–

–och det verkar som om framsteg görs.

De två viktigaste områdena, som i alla skilsmässor–

–är pengar och "barn". Hur mycket–

–ska Storbritannien betala EU för att lämna?

"Barnen", EU-medborgarna i Storbritannien–

–vad sker med dem, eller oss?

Och vad sker med britter i andra EU-länder efter 2019–

–när Storbritannien lämnar? Den förhandlingen–

–går lite bättre än den om pengarna. Innan man är ense–

–om hur uträkningen av betalningen ska göras–

–kan man inte gå vidare.

Hur viktig är frågan om Brexit-notan?

Är det en symbolisk fråga för britterna?

Den är jätteviktig. När siffrorna läckte–

–tidigare i somras, det gäller 100 miljarder–

–blåstes det upp i brittisk press.

EU vet att man knappast landar på nån siffra–

–utan snarare principer för hur summan ska räknas ut.

Vilka skyldigheter har Storbritannien när landet lämnar?

Britterna tycker att EU:s principer är juridiskt skakiga.

Hela beräkningen ifrågasätts.

Parterna står långt ifrån varann.

Troligen kan man inte tala om handel 19 oktober.

Det skjuts på framtiden–

–och EU:s chefsförhandlare Michel Barnier var tydlig–

–med att klockan tickar. Vid midnatt 29 mars 2019–

–lämnar Storbritannien EU, även om inget avtal finns.

Det kan EU hota med.

"Barnfrågan", EU-medborgarnas rättigheter–

–i Storbritannien. Vilka är de olika ståndpunkterna?

Den brittiska regeringen har mjuknat lite under sommaren–

–framför allt efter valet, när Theresa May–

–förlorade majoriteten i parlamentet.

Många väljare upprördes av hennes syn på Brexit.

Därför blev linjen mjukare.

Man vill göra det lätt för EU-medborgare i Storbritannien–

–att stanna kvar och få uppehållstillstånd.

Mer detaljerade frågor om rättigheter–

–som att ta in familjer från EU-länder–

–är teknikaliteter som måste lösas.

Men linjen från den brittiska regeringen är klart mjukare.

Vissa framsteg tycks göras.

Hur ser EU:s och Storbritanniens förhandlingsläge ut?

Är Storbritanniens förhandlingssits dålig?

Hur mycket måste man vika sig?

Det beror på vem man frågar.

Det finns två olika bilder av förhandlingen.

EU poängterar processen.

Först ska den här frågan lösas, sen den andra...

Britterna tycker att mandatet för EU:s förhandlare–

–är för stelt och att flexibilitet saknas.

Man vill ha ett mer flexibelt EU.

Britterna pekar på pengarna.

Storbritannien ger mycket till EU-budgeten.

Därför är frågan så känslig.

Britterna vill betala för god tillgång–

–till EU:s gemensamma marknad. Därför vill de vänta–

–med pengafrågan så länge som möjligt.

EU vill ha den klar först.

EU känner frustration.

Storbritannien ska inte kunna plocka russinen ur kakan–

–i den gemensamma marknaden. Nu verkar EU tycka–

–att Storbritannien till och med vill äta hela kakan–

–med glass på, och kräver att EU ska gå med på det.

I Bryssel finns en frustration över att britterna–

–vill behålla fördelarna med medlemskapet–

–i den inre marknaden, men slippa nackdelarna.

Tack, Katrine Marçal.

Den tredje rundan i Brexitförhandlingarna mellan Storbritannien och EU genomfördes denna vecka. Och det gick allt annat än smärtfritt. Katrine Marçal kommenterar vad som hände och inte hände samt vad vi kan förvänta oss härnäst.

  • Elbåt siktar mot börsen3:36

    Elbåt siktar mot börsen

    Svenska Candela Speed Boat börjar i höst tillverka en helt ny typ av eldriven båt. De har redan 130 förhandsbeställningar, vilket innebär att de snart kan bli Sveriges största båttillverkare.

  • Dyrt införande av GDPR0:38

    Dyrt införande av GDPR

    Den 25 maj träder GDPR i kraft - och det kan bli dyrt. Rapporter visar att införandet kommer att kosta 140 000 kronor per företag i Sverige. 

  • Sverige bland de sämsta på AI2:00

    Sverige bland de sämsta på AI

    Ishtar Touailat, innovationschef på Tieto, menar att Sverige ligger efter i utvecklingen av artificiell intelligens och att många inte har möjlighet att ta del av de framsteg som görs.

Få mer av EFN

Missa inga nyheter, prenumerera på våra nyhetsbrev. Markera samtliga nyhetsbrev du vill prenumerera på.

Genom att prenumerera godkänner du att din e-postadress sparas för att vi ska kunna skicka nyhetsbrev till dig. Läs mer här.

Eller hitta oss i sociala medier

Börsindex

OMX Stockholm 30 -0.4%
NASDAQ-100 0.2%
NASDAQ Composite 0.1%

Vinnare & förlorare

Balder 2.8%
Fabege 2.5%
Securitas 2.4%
Modern Times Group -2.7%
Lundin Petroleum -2.8%
Hennes & Mauritz -2.9%
Uppdaterad fre 17:35
Fördröjning 15 min