Olving: ”Institutionalisera tekniska basåret”

Detta är EFN i Göteborg. Vi ska prata ledarskap i svensk industri–

–med Lena Olving, ingenjör och svensk industriprofil. – Välkommen.

Du har jobbat i 25 år på Volvo Cars.

Du var vd på Samhall Högland i fyra år och vice vd på försvarskoncernen Saab–

–och, i sex år, vd på Mycronic, som gör maskinutrustning till elektronikindustrin.

Vad har varit roligast?

Det är svårt att svara på. Jag har alltid tyckt att alla mina jobb varit roligast.

Men det jag kanske är mest stolt över–

–är den turnaround som vi gjorde på Volvo Torslanda Montering.

Dessutom är åren som vd på Samhall Högland väldigt väl bevarade i mitt minne–

–för människor som har arbetat på Samhall är mina vardagshjältar.

Det är människor som, mot alla odds, gör en så bra insats de kan göra varje dag.

Berätta kort om Volvo Cars. Vad gjorde ni och vad hände?

Vi gjorde bilar.

Nej, men... Du menar själva Torslanda-turnarounden.

Det var i mitten av 1990-talet.

Man hade det jobbigt kvalitetsmässigt och personalomsättningsmässigt.

Det var för höga kostnader och för långa ledtider.

Det blev ett traditionellt förändringsarbete i produktion.

Många människor var berörda, och då blir det lite svårare.

Men resultatet blev väldigt bra.

Ett annat bra resultat har du åstadkommit på Mycronic. Du fyrdubblade omsättningen–

–och marknadsvärdet tolvdubblades. Vad var hemligheten till det?

Det finns ingen hemlighet. Det är inte "rocket science".

För det första är det inte jag, utan hela teamet.

Mycronic var från början, eller när jag kom, ett väldigt R&D-tungt bolag–

–som inte lyckats kommersialisera sina produkter.

Jag tog med mig allt jag hade lärt mig på Volvo Personvagnar.

Jag drog upp en "product roadmap". Man ska veta vad man vill göra.

Man ska ha ett bra och nära samarbete med kunderna–

–och förstå hur deras utvecklingsplan ser ut, så att man hela tiden kan bidra.

Man ska vara proaktiv i stället för reaktiv.

Den andra delen var att jobba med hela "go to market"-modellen–

–det vill säga att säkerställa att man får order i slutändan.

Det låter liksom som...

Det är vanligt hederligt förbättringsarbete.

–I detta fall gjorde det stor skillnad. –Ja.

Det gjorde det. Vi kom ju från en bakgrund där man inte haft tillväxt på sju år.

Man hade inte haft lönsamhet på sju år, så bolaget hade dåligt självförtroende.

En del av mitt jobb var–

–att skapa en sorts kollektiv känsla av att det här var möjligt.

När vi gick ut på kapitalmarknaden och sa att vi skulle fördubbla omsättningen–

–så tyckte folk nästan att jag var galen.

När vi skulle göra det igen, så frågade jag personalen: "Tror vi på det här?"

Jag frågade om de hade trott på det när jag sa det här första gången.

Då hade inte så många trott på det, men när vi sa det för andra gången–

–hade vi skapat ett så starkt självförtroende att man trodde på det.

Vad var det som fick dig att gå in i bolaget och ta den här utmaningen?

Jag har gjort en baklängeskarriär.

Jag har gått från stora bolag med stor omsättning till mindre och mindre.

Jag är fascinerad av svensk kompetens.

Det är inte bara svensk industrikompetens rent allmänt, utan den tekniska kompetens–

–som byggt välståndet för oss alla.

Vi har många... Mycronic är ett typiskt exempel–

–på ett svenskt bolag med hög teknisk kompetens–

–där man skapat unika produkter som säljs i hela världen.

Det är fantastiskt att vi har det här i det här lilla landet i norr–

–och att vi hela tiden lyckas ta fram nya såna bolag.

Det fascinerar mig att kunna bidra till...

Jag vill bidra till att skapa ännu större bolag i tekniksektorn i Sverige.

Du sitter i ett tiotal styrelser–

–bland annat Latour, Kungliga Operan, Assa Abloy och Academic Work.

Vilka är dina käpphästar i styrelserummet?

De varierar över tiden, beroende på var bolaget är.

Men jag är väldigt intresserad av att bygga bolag.

Det är nästan allt som man pratar om i ett styrelserum.

Jag har en käpphäst, och det är bruttomarginaler.

–På vilket sätt då? –Med bruttomarginalerna har man ändå...

De bevisar på nåt vis ett bolags inre förmåga.

Du tycker att Sverige utexaminerar för få civilingenjörer, särskilt kvinnor.

Vad kan göras åt det?

Jag tror att detta är en svår fråga som man inte löser över en natt.

Det som oroar mig är att det är en stor andel studenter–

–som börjar, men hoppar av.

Man har antingen inte lyckats förbereda de här studenterna–

–på vad civilingenjörsutbildningen kräver–

–eller så är inte utbildningen tillräckligt anpassad för dagens ungdomar.

Jag tror att man måste titta på allting.

Man måste angripa det här utifrån–

–att världen ser annorlunda ut nu än vad den gjorde för 30-50 år sen.

Vad innebär det rent konkret?

Exempelvis så visar statistik och data att om man går igenom tekniskt basår–

–så är andelen som sen klarar civilingenjörsutbildningen mycket högre.

Då tycker jag att det vore bra om vi institutionaliserade det tekniska basåret–

–i stället för att diskutera om vi har råd.

Man har ju inte lyckats förbereda eleverna tillräckligt bra i gymnasiet–

–alltså behövs det en brygga över.

Den tycker jag absolut ska vårdas. Det är ett sätt.

Sen tror jag också att högskolorna själva behöver fundera på–

–hur man både lär ut det man behöver för att bli civilingenjör–

–och ändå gör det på ett sånt sätt att folk går igenom hela utbildningen.

Apropå lärande, så brinner du också för livslångt lärande.

Är svenska bolag för dåliga på att uppmuntra fortbildning och liknande?

Ja och nej, skulle jag nog säga. Jag tror inte att man har...

Man generaliserar ju i ett sånt här svar.

Jag själv drivs av att lära mig nya saker varje dag.

En dag är bortkastad om inte jag lärt mig nya saker. Och jag säger det högt–

–för att människor runt omkring mig ska förstå att jag inte är fullärd.

Men jag tror inte att vi har hittat en bra struktur för det.

Det kanske inte handlar om kurser, utan snarare "on-the-job training".

Jag tror att man behöver vara mera...

Man behöver vara mer systematisk när man säkerställer fortbildningen–

–för konkurrenssituationen i världen, kring kompetens, är stor.

Hur ser framtiden ut framöver? Vilket kommer ditt fokus att vara närmast?

Jag gillar styrelsearbete. Jag säger inte att jag "sitter i styrelsen".

Det låter passivt. Man arbetar där. Jag gillar inte heller ordet "styrelseproffs"–

–för då undrar man om det finns styrelseamatörer.

Jag tycker om att arbeta i styrelser. Det är ett bra sätt att använda min kompetens.

Jag kan också vara samtalspartner till vd:ar och divisionschefer.

Det är ett ännu mer konkret sätt att dela med sig av kunskap–

–vilket är naturligt i den här fasen av livet.

När man har arbetat i 40 år och samlat på sig enormt mycket kunskap–

–ska man kunna dela med sig.

Stort tack för det, Lena Olving. Med det säger vi tack från Göteborg.

Gå in på efn.se/nyhetsbrev och prenumerera på vårt nyhetsbrev. Tack och hej.

Näringslivsprofilen Lena Olving är i dag vd på Olving & Ohberg och arbetar i ett tiotal bolagsstyrelser. Med EFN:s Anders Frick diskuterar hon ledarskap inom svensk industri.

Hon pratar bland annat om sin bakgrund i Volvo Cars och Mycronic, där hon nått stora framgångar genom sitt ledarskap.

Dessutom kommenterar hon bristen på svenska civilingenjörer och förespråkar en systematisk fortbildning.

Programledare: Anders Frick

Få mer av EFN

Missa inga nyheter, prenumerera på våra nyhetsbrev. Markera samtliga nyhetsbrev du vill prenumerera på.

Genom att prenumerera godkänner du att din e-postadress sparas för att vi ska kunna skicka nyhetsbrev till dig. Läs mer här.

Eller hitta oss i sociala medier

Börsindex

OMX Stockholm 30 -0.9%
NASDAQ-100 0.3%
NASDAQ Composite 0.2%

Vinnare & förlorare

Mycronic 1.7%
Swedish Match 1.2%
Platzer Fastigheter 1.1%
Avanza -4.9%
Beijer Ref -7%
Sinch -8.1%
Uppdaterad tor 17:35
Fördröjning 15 min
  • Norden i hållbarhetstopp1:17

    Norden i hållbarhetstopp

    Miljöfokus i Davos. Vegosatsning på norskt slakteri. AP-miljarder i fossila investeringar. Fler vill lagra el.

  • Spaningar för fondåret 20204:37

    Spaningar för fondåret 2020

    Gustav Sjöholm, sparekonom på Fondbolagens förening, berättar om svenskarnas kärlek till fonder och vad det beror på.