Oenigheter inom S om höghastighetståg

Katrin Stjernfeldt Jammeh, välkommen upp på scenen.

En applåd.

Höghastighetståg, det vill du ha. Varför?

Med höghastighetståg kan vi knyta ihop landets storstäder.

Man skapar restider som gör att man kan åka klimatsmart–

–mellan städerna. Man knyter ihop arbetsmarknadsregioner.

Jag ser det som framtidsinvesteringar–

–och ett sätt att avlasta den befintliga stambanan–

–så att mer av godstrafiken styrs över till järnväg.

Det är många nyttor som handlar om framtid och tillväxt.

Det kostar väldigt mycket pengar. Vissa menar–

–att de samhällsekonomiska kalkylerna inte går ihop.

Anser du att det gör det?

Nyttan av investeringen är väldigt stor.

Det handlar om godstrafiken–

–om klimatsmarta transporter framöver–

–och om hur vi knyter ihop landet.

Beroende på hur man räknar–

–och hur man tittar på vilka nyttor som skapas–

–så får man olika resultat.

Förra gången stambanan byggdes ut var på 1800-talet.

Nu är det hög tid om vi ska fortsätta vara ett land–

–som utvecklar tillväxten.

Du vill ha en blocköverskridande överenskommelse–

–som står bakom förslaget. Hur ska det gå till?

Vi har ett finanspolitiskt ramverk–

–med en bred uppslutning kring–

–som har tjänat Sverige väl under många år.

Det har sin upprinnelse i finanskrisen på 90-talet.

Det finns en bred samsyn–

–att man måste ha ordning, inte ta lån–

–och hushålla med resurserna.

Det jag är övertygad om är viktigt–

–är att man se den här investeringen som unik.

Förra gången vi byggde stambana var på 1800-talet.

Man behöver ha samsyn för att lyfta ut det–

–och låta det vara okej att ta lån till projektet.

Man är ju inte ens överens inom partierna.

Socialdemokraterna är ett exempel.

Du är själv suppleant i partistyrelsen.

Hur ska du övertyga dina mer tveksamma partivänner?

När regeringen tillträdde, tog den över–

–det som alliansregeringen kallade Sverigebygget.

I det såg man behov av att bygga ut stambanan–

–och ha höghastighetståg. Det finns en bred samsyn.

Diskussionen i dag handlar om–

–om utbyggnaden ska finansieras under många år–

–och byggas etappvis. Då menar jag–

–att nyttan med att långsamt bygga små etapper är lägre–

–eftersom man inte få upp höga hastigheter.

Kommer det att finnas tåg som kör i 350 km i timmen–

–inom 15-20 år i Sverige?

Runt 2035, men det krävs att vi snabbt når samsyn–

–om att det är okej att lånefinansiera–

–och hantera utbyggnaden i ett separat projekt–

–och inte ta med den i infrastrukturbudgeten.

Jag är optimist.

Ska det vara på plats 2035, måste vi bestämma oss nu.

Absolut. Det görs stora investeringar runt om i Europa.

För oss i Malmö... Om man får Bält-förbindelsen–

–mellan Danmark och Tyskland så ökar trafiken–

–inte minst godstrafiken nerifrån södra Europa–

–och förhoppningsvis från Sverige och ner genom Europa.

Många ser behovet av att göra satsningarna i Sverige.

Finns det med i regeringens marsproposition?

Man påbörjar väl förhandlingarna–

–kring hur den ska läggas fram.

Trafikverket vill ha in höghastighetsutbyggnad–

–men inom befintlig ram.

Men flera politiska falanger säger att det är orimligt–

–att lägga den i det vanliga.

Är lånefinansiering det enda möjliga för projektet?

Det viktiga är att det inte är en del av–

–den vanliga infrastrukturplanen.

Det finns behov av att rusta upp och bygga ut–

–den regionala trafiken.

Det här är ett större och mer unikt projekt.

Du tycker inte idén med höghastighetståg är så bra.

Varför inte?

Det finns mycket nytta med höghastighetståg–

–för de regioner där tågen stannar och för hela Sverige.

Kostnaderna överstiger nyttorna.

Därför blir det inte ett bra projekt.

Går det ens att räkna på det här?

Det är infrastruktur som ska finnas 100-150 år framåt.

Sverige har lång tradition av–

–att göra samhällsekonomiska kalkyler på trafikverk–

–och hos oss forskare. Det är en väldigt rigid–

–och robust metod används för att räkna på det.

Vad kommer att hända?

Jag tror inte att det byggs nåt höghastighetståg.

Kommunstyrelsens ordförande i Malmö, Katrin Stjernfeldt Jammeh (S) vill att det byggs höghastighetsjärnvägar där tågen kan köra i 320 kilometer i timmen, och hon vill att staten lånar till projektet. Men hon har inte sitt parti med sig.

Den andra nationella konferensen om Sveriges nya stambanor hölls i Malmö på fredagen.

I mars kommer besked från regeringen hur det blir med höghastighetstågen. Frågan gäller hur fort tågen ska kunna köra, hur snabbt de nya banorna ska byggas och om det ska lånas till projektet eller inte. Fullt utbyggt med höghastighetståg mellan Sveriges tre storstäder beräknas priset bli cirka 230 miljarder kronor.

Såväl inom politiken som inom forskarvärlden är splittringen stor.

”Kostnaderna överstiger nyttorna och därför blir det inte ett bra projekt”, säger Johan Nyström, forskningsledare i transportekonomi vid Statens väg- och transportforskningsinstitut, VTI.

Få mer av EFN

Missa inga nyheter, prenumerera på våra nyhetsbrev. Markera samtliga nyhetsbrev du vill prenumerera på.

Genom att prenumerera godkänner du att din e-postadress sparas för att vi ska kunna skicka nyhetsbrev till dig. Läs mer här.

Eller hitta oss i sociala medier

Börsindex

OMX Stockholm 30 -0.1%
NASDAQ-100 0.7%
NASDAQ Composite 0.7%

Vinnare & förlorare

Essity 2.6%
Evolution Gaming Group 1.8%
Vitrolife 1.6%
Billerudkorsnäs -0.9%
Fagerhult -1%
Bonava -1.8%
Uppdaterad tor 09:38
Fördröjning 15 min
  • Horsetech - en galopperande marknad3:26

    Horsetech - en galopperande marknad

    Horsetech är ett samlingsnamn för teknik som ska underlätta inom ridsporten. I nuläget är det till största delen mjukvara som appar, men även IOT-prylar som sensorförsedda grimmor och hästskor börjar dyka upp.

  • Att tänka på vid korttidsuthyrning3:02

    Att tänka på vid korttidsuthyrning

    Airbnb bygger på att privatpersoner hyr ut sin bostad till turister och är en chans till extrapengar för de som kan avvara sin lägenhet ett tag. Men det är en del att tänka på innan nycklarna lämnas över.

  • Mjukare Brexit i sikte8:06

    Mjukare Brexit i sikte

    Det har nästan gått två år sedan britterna röstade för att lämna EU och det är mindre än 10 månader kvar till utträdet ska vara klart. Katrine Marçal kommenterar hur processen fortskrider.