Nytt liv till gruvan i Blötberget

I Blötberget utanför Ludvika i Dalarna finns en lång historia av gruvdrift.

Redan på 1600-talet började man bryta järnmalm i området.

I början på förra seklet var gruvan i tysk ägo. Det var en av "tyskgruvorna"–

–som efter andra världskriget togs över av svenska staten.

Sen slutet av 1970-talet har det dock varit tyst i berget.

Gruvan lades ner av SSAB i en tid av svag konjunktur och låga järnmalmspriser.

Sen dess har den gamla gruvlaven i Blötberget förfallit.

Men snart kan mullret i underjorden vara tillbaka.

Det svenska bolaget Nordic Iron Ore, noterat på Nasdaq First North, har planer.

Det är ett gruvutvecklingsbolag–

–som har ambitionen att återstarta nedlagda gruvor i Ludvika-trakten.

Mycket infrastruktur finns på plats. Det finns järnväg och vägar här.

Det finns vatten, avlopp och elledningar sen det bedrevs sist.

Och vi ligger nära en stad. För att vara ett gruvprojekt är förutsättningarna goda.

Det unika i Sverige är att vi har alla tillstånd som krävs för att starta gruvan.

Den genomförbarhetsstudie som Nordic Iron Ore har låtit göra visar–

–att bergets fyndigheter kan generera ett rörelseresultat på 600 miljoner kronor/år.

Rörelsemarginalen är 44 %.

Nu är ambitionen att under det här året ta in pengar–

–och göra detaljstudierna på gruvan så att vi kan sätta i gång och bygga.

Efter två års byggtid kan vi börja leverera malm här från Blötberget igen.

Hur mycket pengar behöver ni?

Projektet drar investeringar på över 2 miljarder kronor.

Hur mycket som kommer att finansieras av det här bolaget får vi se.

Men det är ett stort projekt.

Hur bedömer du möjligheten att lyckas fullt ut med era planer?

Jag tror på det, annars skulle jag inte stå här.

Det är svårt att säga nån procentuell sannolikhet.

Frågan är när tajmingen är rätt för att få in så mycket pengar.

Nu är vi ute och talar med potentiella investerare.

–Vad kan det betyda för närområdet? –Det betyder ganska mycket.

Bara den första fasen, Blötberget...

Enligt studien kan vi räkna med att sysselsätta ungefär 300 personer.

Effekten för samhället blir då bättre.

Om även Väsman och Håksberg kommer i gång blir det ännu fler.

Det är ett rejält tillskott av arbets- tillfällen i Ludvika. Det lär märkas.

Hur kommer brytningen att gå till i Blötberget?

Det kommer att likna det gamla brytningssättet.

Vi kommer att bryta under jord.

Men vår brytningsmetod blir mer selektiv än den som var förr i tiden.

Vi har teknik och möjligheter att göra det nu, att bryta väldigt rent järnmalm.

Vad menar du med "selektiv"?

Det betyder att vi kan bryta malmen rent och undviker att bryta gråberg under jord.

Vad är fördelen med det?

Malmen som går till anrikningsverket håller hög kvalitet.

Då kan anrikningsverket göra ett bättre arbete och få fram en bra produkt.

Gruvdrift är ofta förknippat med miljöproblem.

Hur driver man en gruva hållbart? Kan ni göra det i Blötberget?

Det är en bra fråga, för det är en styrka som vi gärna vill framhålla.

Grönare än så här blir ingen gruva. Den är under jord och skadar inte landskapet.

Man kommer knappt att märka av den.

Här där vi står är ett sandmagasin. Det markområdet kommer att återanvändas.

I övrigt kommer man bara att se ett industriområde.

Det blir ungefär som en nedgång till en tunnelbana.

I Blötberget beräknas malmen räcka för brytning i tolv år.

Längre bort finns det ännu mer malm.

I Blötberget är det som sagt 1,5 miljoner ton per år.

Sen när Väsman kommer i gång som vi hoppas–

–så kommer vi att ha ett projekt på 4-5 miljoner ton i årsproduktion.

Totala reserver hoppas vi kommer att vara–

–i samma storleksordning som Malmberget. Då blir det ett ganska rejält projekt.

Gruvan i Blötberget lades ned på 70-talet av SSAB när efterfrågan på malm sjönk. Men nu vill ett annat bolag, Nordic Iron Ore, ta upp produktionen igen.

”För att vara ett gruvprojekt är det väldigt unikt bra förutsättningar och riktigt unikt för Sverige är att vi har alla tillstånd på plats för att starta gruvan”, berättar Lennart Eliasson, vd på Nordic Iron Ore.

För att öppna gruvan uppskattar Lennart Eliasson att det behövs 2 miljarder kronor i investering.

”Nu är vi ute och känner på marknaden och talar med olika potentiella investerare.”

Redaktör: Jonas Harrysson.

  • Bilens morgondag hotad - eller?1:11

    Bilens morgondag hotad - eller?

    Var femte svensk tror sig vara bilfri om tio år. Den vanligaste anledningen är minskat behov eller andra färdsätt medan få avstår bilen av miljöskäl. Samtidigt tror en tredjedel av de som inte har en bil att de kommer att skaffa en innan 2030.  

  • Så ska Skåne bygga enhörningar2:27

    Så ska Skåne bygga enhörningar

    Entreprenören Christer Fåhraeus anser att det skånska innovationsklimatet är bland det bästa i Sverige, men musklerna saknas för att bygga så kallade ”unicorn”-bolag.

  • Hästbranschens hetaste trender2:26

    Hästbranschens hetaste trender

    Djurskydd, delningsekonomi och digitalisering är tillsammans med hållbarhet de främsta trenderna inom hästnäringen just nu.

Få mer av EFN

Missa inga nyheter, prenumerera på våra nyhetsbrev. Markera samtliga nyhetsbrev du vill prenumerera på.

Genom att prenumerera godkänner du att din e-postadress sparas för att vi ska kunna skicka nyhetsbrev till dig. Läs mer här.

Eller hitta oss i sociala medier

Börsindex

OMX Stockholm 30 0.7%
NASDAQ-100 0.4%
NASDAQ Composite 0.2%

Vinnare & förlorare

Millicom 5.3%
Elekta 4.7%
Stillfront Group 4%
Kindred Group -2.9%
Paradox Interactive -3.7%
Sagax -3.8%
Uppdaterad ons 17:35
Fördröjning 15 min