Nu vänder Stockholms bomarknad

Bostäder i Stockholm. Varför är ämnet så brinnande?

Och varför ser det ut som det gör?

Många krafter ligger bakom.

Det har byggts väldigt lite under lång tid.

Vi har inte heller byggt ut infrastrukturen–

–trots den starka inflyttningen.

Utbudsbristen har drivit upp priserna–

–samtidigt som de nominella räntorna fallit snabbt.

Så folks förmåga att ta på sig skuld och betala räntor–

–har förbättrats. Nu har plötsligt utbudet ökat starkt–

–och prisuppgången har varit dramatisk. Sen 2008–

–har priserna fördubblats.

Varför har utbudet blivit så stort–

–och varför har priserna ökat?

Man kan titta på utbudet. En kurva över bostadsbyggandet–

–visar att det är volatilt.

Projekten tar lång tid att få i gång–

–och nybyggnadsmarknaden på marginalen...

Ska du köpa gammalt eller bygga nytt?

Det slår mycket. För att räkna hem kalkylen...

Det har man kunnat göra för att priserna ligger så högt.

Det har drivit en snabb "utbudschock".

Stockholm skiljer sig från stora delar av landet.

Ingen annan plats liknar Stockholm. Varför är det så?

Topografin och geografin.

Bygger man inte ut infrastrukturen–

–blir vissa lägen allt bättre.

I de centrala delarna är det nära till jobb–

–service, allt... Men marken för nybyggnad är begränsad.

De som bor där vill heller inte att det byggs nytt.

I en attraktiv närförort som Danderyd–

–har prisutvecklingen varit enorm–

–men priserna har inte drivit utbudet.

Nu har det kommit, för att marginalerna–

–för nybyggen verkat så bra.

Vad händer nu som gör att situationen förändras?

Dels att priserna drivits väldigt högt–

–liksom förväntningarna.

Tidigare när du bara handlar i den befintliga stocken–

–har det nästan inte funnits nån spekulation.

Men nu när du kan teckna dig för en lägenhet–

–som kan stiga 15–20 % på ett halvår eller ett år–

–går folk in för "trading".

Det spekulativa inslaget blir större i efterfrågan.

Man vet inte hur det faller ut.

Den osäkra situationen har vi nu.

Har vi sett det tidigare?

Ja. När jag började arbeta som kreditriskanalytiker–

–på det som i dag är Standard & Poor's 1988–1989.

Då hade vi samma utveckling. Snabb skuldtillväxt–

–förväntansdriven ekonomi... Då fick visserligen...

...mest kommersiella fastigheter problem...

...men även bostadsrättsföreningar med för stora lån.

Förväntningar om fortsatt stigande priser–

–drev marknaden.

Det sägs att vi har en bostadsbubbla, en krasch på väg.

Är det en myt eller...?

Oron är befogad.

Om man kopplar tillbaka till USA:s bostadskris...

Ben Bernanke sa att för "subprime" hade folk lånat–

–och kalkylerat med fortsatta värdeökningar–

–för att kunna betala räntan. Det håller inte.

I Stockholm och Sverige är det inte självklart–

–men många nyckeltal pekar på att systemet är känsligt.

Andra krascher som i Holland och Danmark...

Priserna är höga, folk börjar spara...

Den impulsen, när allt för många börjar spara–

–och ingen absorberar sparandet, kan det gå snabbt utför.

Vad kommer att hända?

Vad har hänt om fem år?

Det är svårt att säga. I Holland...

En vild gissning.

Priserna har sjunkit.

Ett såpass stort utbud är på gång.

Det bygger på en enorm brist på mark–

–vilket vi inte har i Stockholm. En utredning visar–

–att man kan bygga upp emot 400 000 nya lägenheter–

–med 20 minuters pendlingsavstånd till centrum i dag.

Minst 700 000 invånare får plats i de lägenheterna.

Om en lägenhet kostar 100 000 och kostar 30 000 att bygga–

–är markpriset 70 000. Den relationen–

–har inte funnits tidigare. Den är knappast bestående.

Tack, Per Lindvall.

Bostadspriserna i Stockholm är i fokus mer än någonsin. En lång prisuppgång kan nu vara över.

Per Lindvall ser flera anledningar bakom de senaste årens prisrusningar på bostäder i huvudstaden:

Lågt byggande och låga investeringar i infrastruktur under många år.

Hög inflyttning.

Låga nominella räntor har gett människor möjligheter att ta på sig högre skulder.

Spekulationen har ökat.

Men nu kan det vara dramatiska förändringar på gång.

  • Haven ska räddas på Ocean Summit1:56

    Haven ska räddas på Ocean Summit

    Hållbarhetstoppmötet Ocean Summit ägde rum i dagarna och huvudfokus var plasten i haven. Flera stora näringslivsprofiler fanns på plats, bland andra miljöminister Karolina Skog och diplomaten Jan Eliasson.

  • Horsetech - en galopperande marknad3:26

    Horsetech - en galopperande marknad

    Horsetech är ett samlingsnamn för teknik som ska underlätta inom ridsporten. I nuläget är det till största delen mjukvara som appar, men även IOT-prylar som sensorförsedda grimmor och hästskor börjar dyka upp.

  • Att tänka på vid korttidsuthyrning3:02

    Att tänka på vid korttidsuthyrning

    Airbnb bygger på att privatpersoner hyr ut sin bostad till turister och är en chans till extrapengar för de som kan avvara sin lägenhet ett tag. Men det är en del att tänka på innan nycklarna lämnas över.

Få mer av EFN

Missa inga nyheter, prenumerera på våra nyhetsbrev. Markera samtliga nyhetsbrev du vill prenumerera på.

Genom att prenumerera godkänner du att din e-postadress sparas för att vi ska kunna skicka nyhetsbrev till dig. Läs mer här.

Eller hitta oss i sociala medier

Börsindex

OMX Stockholm 30 0.2%
NASDAQ-100 -0.3%
NASDAQ Composite -0.3%

Vinnare & förlorare

Fenix Outdoor 4.9%
Hennes & Mauritz 4.4%
Ericsson 2.9%
Millicom -2.2%
Fagerhult -2.4%
THQ Nordic -2.7%
Uppdaterad tis 17:35
Fördröjning 15 min
  • Mjukare Brexit i sikte8:06

    Mjukare Brexit i sikte

    Det har nästan gått två år sedan britterna röstade för att lämna EU och det är mindre än 10 månader kvar till utträdet ska vara klart. Katrine Marçal kommenterar hur processen fortskrider.

  • Fehmarn Bält kortar vägen till Tyskland4:00

    Fehmarn Bält kortar vägen till Tyskland

    2020 ska bygget av en tunnel mellan Rødby i Danmark och Puttgarden i Tyskland starta. När tunneln är klar – enligt planen 2029 – har landvägen till Sveriges viktigaste exportmarknad Tyskland kortats med 16 mil och restiden med tåg med flera timmar.

  • Macrons planer stöter på patrull1:32

    Macrons planer stöter på patrull

    President Emmanuel Macron lovade i valrörelsen att dra ned på kostnaderna för välfärden. Enligt OECD har Frankrike de högsta kostnaderna för välfärden i förhållande till BNP.