Nu kommer gigekonomin

med nya krav på både arbetskraften och samhället

Det talas mycket om gig- eller plattformsekonomi just nu–

–och om utmaningar och möjligheter för hela ekonomin–

–som kommer med de fenomenen.

Vi pratar om det med Lena Sellgren–

–chefsekonom på Business Sweden–

–och Mårten Blix, nationalekonom–

–på Institutet för Näringslivsforskning–

–och expert på digitalisering.

Vad är plattformsekonomi, eller gigekonomi?

Vi har alltid delat tjänster–

–men det nya med gigekonomi är–

–att man har en plattform som förmedlar tjänster–

–så att man kan köpa tjänster lokalt eller globalt.

Det går att skala upp mycket.

Det är nytt jämfört med tidigare–

–när man säljer och köper lokalt.

Som Airbnb, som ofta nämns som ett tydligt exempel.

Är den typen av fenomen?

Ja, men det är inte så mycket arbete–

–utan man hyr ut en lägenhet. Och med Uber är det bilar.

Men gig-arbete är mer olika typer av tjänster–

–som Upwork där man kan köpa–

–tjänster som kan göras på en dator–

–som webbprogrammering och design.

Det är en stor plattform, där man kan köpa arbete–

–från vilket land som helst. Det är ett nytt fenomen.

Hur långt har vi kommit i utvecklingen?

Vi står nog i början av utvecklingen.

Vi har inte mycket statistik, men det går väldigt snabbt.

Det ställer nya krav och öppnar möjligheter.

Även när det gäller hur vi ser på företagande–

–och hur man effektivare kan använda gemensamma resurser.

Hur skulle du, som chefsekonom, säga–

–att Sverige står sig i utvecklingen?

Sverige står sig väldigt bra. Det ser vi på olika företag–

–och vi är innovativa och har hög digital mognad–

–så Sverige står sig bra. Sen finns det vissa utmaningar–

–då det ställer krav på institutioner och regelverk.

Det gäller att vi hänger med–

–så att Sverige kan fortsätta utvecklas inom området.

Det har du forskat kring. Vad kan man göra politiskt–

–för att anpassa sig till utvecklingen?

Vad är den viktiga nyckeln för politiker att tänka på?

Som Lena sa, så kan konkurrensen på vissa arbetsmoment–

–öka väldigt mycket, då man kan köpa tjänster globalt.

Det innebär att vi måste ha kunskaper.

Vi måste konkurrera på en världsmarknad–

–och göra bra saker, annars riskerar man att halka efter–

–och få en sämre löneutveckling.

Sverige har hittills varit bra på–

–att strukturomvandlingar och omställningar.

Vi har nått bra att bygga på, men behöver bli ännu bättre–

–för det här sker på så bred front.

Kunskap, säger du? Vad ställer det för krav på utbildning?

Man måste kombinera vanlig kunskap–

–i matematik och språk och så vidare–

–med digital kunskap. För dem som utbildar sig.

Men man måste också tänka på dem som redan har jobb–

–och vidareutbilda dem som är 45 plus.

Om man står stilla i kunskapsnivå–

–är det rätt stor skillnad på vad som sker under tio år.

Man kan hamna långt efter om man inte utvecklas.

Arbetsmarknaden är ofta det mest konkreta–

–och kanske tydligaste exemplet–

–på nåt som lär revolutioneras.

Man pratar om att "halvenkla" jobb försvinner.

Och att man blir självanställd. I USA är 30 % det.

Vad kommer vi att se när det gäller fack och arbetsgivare?

Där behövs det lite nya omtag, helt enkelt.

Hur ska man organisera sig?

Och så det jag var inne på: vår syn på företag.

Vad är ett företag, om man tänker på plattformarna–

–där man kan erbjuda sina tjänster?

Det gör att det blir lägre trösklar–

–för att testa sina egna affärsidéer.

Det är jätteviktigt och kan ge nåt positivt.

När det gäller entreprenörskap ligger svenskar i framkant.

Men det ställer oerhörda krav på arbetsmarknadens parter...

Klarar de det? Hänger de med i utvecklingen?

Det återstår att se. Det finns en oro över vad det innebär.

Det finns positiva aspekter också.

Vi har fått mycket invandring–

–och här ges möjlighet att komma in på arbetsmarknaden.

Forskning från USA visar att Uber kan vara ett sätt–

–att få ett första arbete som kan leda till annat.

Det kan underlätta omställning för folk på arbetsmarknaden–

–så det ger nya möjligheter som vi bör ta tillvara på.

Det speciella för Sverige är att vi har kollektivavtal–

–som regleras av arbetsmarknadens parter.

Och såna här arbeten går ju rakt förbi kollektivavtalen.

Om det här växer och blir stort–

–är det ett problem för hur arbetsmarknaden är riggad.

För hela samhället är ju uppbyggt kring–

–att man ska ha fast anställning–

–om man till exempel ska köpa boende.

Även pensionssystemet, med större andel tjänstepension.

Behövs det en hel systemförändring, eller vad krävs?

De som hamnar utanför–

–riskerar att få det väsentligt sämre.

Det blir större skillnader.

De som är på arbetsmarknaden har tillgång till–

–pensioner, kollektivavtal och olika förmåner.

Om man gig-arbetar har man inte den tryggheten.

Men det finns en del saker på väg.

En del fackföreningar erbjuder olika typer av stöd–

–som inkomstförsäkring eller juridisk rådgivning.

Det finns några som försöker hitta vägar–

–att hjälpa i omställningen.

Det är viktigt att ta vara på det.

Vad vill du se, Lena?

Jag håller med. Det viktigaste är–

–att se till att det finns trygghetsformer–

–och tro att det kommer att växa.

Det ställer också större krav på individers ansvar.

Det blir säkert en stor skillnad i samhället–

–mellan de som har drivkraften och förmågan–

–att kunna ta den här typen av jobb...

Det kan vara nåt positivt i det livslånga lärandet–

–att vända lite på sitt mindset–

–och se att det kan ge möjlighet–

–och att det är positivt att man kan göra olika saker–

–och kontinuerligt vidareutvecklas.

Mark Zuckerberg har pekat på behovet av medborgarlön–

–för att det blir så stora skillnader med denna utveckling–

–och att man måste agera från de styrande.

Är det en del av det?

Ett väldigt konstigt förslag–

–utifrån den svenska modellen och den välfärd vi har.

Medborgarlön skulle bli dyrt och slå ut mycket annat.

Och vad kommer att hända med befintliga system–

–som handikappersättning och trygghetssystem–

–som ska hjälpa människor?

Det skulle snarare förstärka klyftorna.

I alla fall de förslag jag har sett. Så det vore dåligt–

–för ett land som Sverige.

Tack så mycket.

Från fast anställning till ”gigekonomi”. Men när varje person har många uppdragsgivare – hur går det då med lönerna, bolånen och pensionerna? Och medborgarlön, är det en bra idé? Lena Sellgren, chefsekonom Business Sweden, och Mårten Blix, Institutet för näringslivsforskning, reder ut.

  • 3:17

    "Hållbarhet är en dialog"

    Finansbranschen har en stor roll att spela i företagens hållbarhetsarbete. Det menar Elisabet Jamal Bergström, hållbarhetschef på Handelsbanken.

  • 4:58

    "Dålig timing för bonus-malus"

    Den 1 juli 2018 införs ett bonus-maulssystem för miljövänliga bilar. Jessica Alenius, vice vd på Bil Sweden, menar att systemet kommer olägligt, med tanke på de nya EU-regler som infördes i september. 

Få mer av EFN

Missa inga nyheter, prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Eller hitta oss i sociala medier

Börsindex

OMX Stockholm 30 -1.2%
NASDAQ-100 0.1%
NASDAQ Composite 0.1%

Vinnare & förlorare

Dometic Group 7.1%
Fagerhult 5.6%
Axfood 2%
SCA -2.7%
Lundin Petroleum -3.3%
Loomis -5.6%
Uppdaterad ons 17:35
Fördröjning 15 min