Nu drar maktspelet igång

Marçal och Ekdal analyserar nya EU-kartan

Niklas, vi sitter backstage på EFN Ekonomikanalen–

–dagen efter världens näst största demokratiska val.

Det indiska är det största. Detta är det europiska.

Rösterna räknas fortfarande. Det var i går.

Vad ska man säga om det här splittrade resultatet?

Man får ha rimliga förväntningar.

Det kunde ha varit värre. Så får man tänka.

Det är samma tendens i det här valet–

–som vi sett i de nationella valen i Sverige och Tyskland.

Folk röstar mer som identitetsmarkör–

–än efter krasst ekonomiskt intresse, som de gjorde förr.

Landskapet mer splittrat och polariserat.

De gamla maktbärande stora partierna–

–som Socialdemokraterna eller Kristdemokraterna–

–är på tillbakagång.

Det blev en framgång för liberaler och gröna.

En enorm grön våg i många länder.

Det är en motreaktion mot toknationalismen–

–som ändå tog en tredjedel av parlamentet.

Det kommer att krävas nya konstellationer.

EU-parlamentet blir mer splittrat och handlingsförlamat.

Men EU behöver inte bli handlingsförlamat för det.

Kommissionen och rådet av regeringschefer–

–kanske kan få mer makt på parlamentets bekostnad.

Det var en stor nyhet att valdeltagandet går upp–

–för första gången på flera decennier.

Det är över 50 % i alla EU-länder.

Det här stärker parlamentets legitimitet.

Man kommer att kunna säga:

"Vi är den enda direkt valda institutionen i EU."

"Det är därför rimligt att vi har mer att säga till om."

Absolut. Det stärker hela EU-samarbetets legitimitet.

Det sammanfaller med att unionen blivit mer populär–

–när man frågar folk, till och med i Sverige.

Vi har aldrig varit så positiva till EU som vi är i dag.

Det där beror ganska mycket på brexit.

Alla har sett vad det kostar att försöka lämna–

–och vilket förmånligt paket det är att ingå i unionen.

Sen har vi oron i omvärlden–

–med Ryssland, USA, Kina–

–Saudiarabien, Brasilien...

Det ena landet är mer dysfunktionellt än det andra.

Då framstår Europa-samarbetet–

–som både demokratiskt och folkligt förankrat–

–genom det här stigande valdeltagandet.

Högerpopulismen och nationalismen går framåt–

–i många länder. Det går sämre i andra länder.

De ökar i parlamentet, men är ett splittrat gäng.

Man kan ifrågasätta hur mycket makt de kommer att ha–

–eftersom de inte kan enas. Siffrorna är intressanta.

Stödet för EU-samarbetet har inte varit större sen 1983.

Två tredjedelar av Europas väljare säger–

–att man tycker att EU är en bra sak.

Å andra sidan är det en paradox.

En majoritet är rädda för att EU-samarbetet ska kollapsa.

Hur ska man tänka kring det? Den dubbla bilden...

"Make EU lagom igen", sa Kristdemokraterna.

Det var en lyckad slogan–

–även om det inte gick så bra för dem.

Jag tror att folk ser–

–gränsöverskridande brottslighet, klimat, flyktingar–

–som stora frågor som man...

Det har vi EU-kramare sagt i 30 år.

Man måste hantera det här på den överstatliga nivån.

Det har blivit en sån dramatik i den utvecklingen.

Hotet från Ryssland, hotet om handelskrig–

–och en massa andra stora dramatiska saker–

–inskärper att vi måste ha ett EU.

Även om man, som Storbritannien, lämnar–

–måste man förhandla fram en massa andra lösningar.

Valet påverkar sammansättningen i Europaparlamentet–

–men det får också stora inrikespolitiska konsekvenser.

Valresultatet har redan triggat ett nyval i Grekland–

–där regeringspartiet Syriza har gjort dåligt ifrån sig.

Det pratas om att det kan bli nyval i Italien–

–där Lega Nord går fram mycket.

Det blir misstroendeomröstning om regeringen i Österrike.

Det var en stjärnsmäll för regeringarna–

–i Storbritannien, Tyskland och Frankrike.

Där förlorade regeringspartiet regeringskoalitionen–

–till populistiska partier.

Brexit-partiet får den största representationen–

–i parlamentet med 28 mandat, som det ser ut som.

Det är allvarligt–

–men de 28 parlamentarikerna hinner knappt åka dit.

Hela deras projekt är ju att åka hem igen.

Det lär påverka vem som blir brittisk premiärminister.

Det är sannolikt att det blir en EU-skeptisk person–

–som heter Boris Johnson.

Där har vi inrikespolitiska konsekvenser.

Sverige går emot den här trenden.

Vi har pratat om en stor grön och liberal våg i Europa.

Det går inte bra för de grupperna här i Sverige.

Man kan se det på olika sätt.

Regeringssamarbetet och januariöverenskommelsen–

–kan ha kostat på för miljöpartiet och liberalerna.

Det kan också vara så att vi ligger lite före de andra.

I förra EU-valet gick det bra för liberaler och de gröna.

Folk hade börjat vakna upp till klimathotet.

Nu ser vi samma sak i Irland, Holland och Frankrike.

De gröna går kraftigt framåt, även liberalerna.

Det är en motreaktion på toknationalismen.

Sverige kanske är så modernt–

–att vi har hamnat i ett nytt stadium–

–när de andra hinner i kapp polariseringen–

–som vi hade för 4-5 år sen.

Å andra sidan gör Moderaterna och Socialdemokraterna–

–hyfsade val. Ulf Kristersson är nog väldigt lättad i dag–

–därför att det gick okej för Moderaterna.

Det går emot Europa-trenden.

Missnöjet med de etablerade partierna verkar mindre här–

–än på annat håll i Europa.

Ja, det stämmer, men den långsiktiga trenden är–

–väl i och för sig likartad.

Socialdemokraterna har en lång...

Man är duktig på att behålla makten–

–men det är en lång utförsbacke–

–som i grunden har sociala orsaker i hela Europa.

Vi har ingen homogen arbetarklass.

Så vad ska ett arbetarparti fiska i för vatten?

Det problemet får de svenska Socialdemokraterna också.

Samma trend, men mer lagom här i Sverige.

Ja, och den svenska regeringsmakten–

–har skötts ganska bra.

Det finns mätningar som statsvetare gör.

Svenska regeringar har levererat.

Missnöjet med regeringsmakten och korruption och sånt...

Italien och Frankrike är ganska dysfunktionella–

–jämfört med det svenska politiska systemet.

Det speglar att vi har tillit fortfarande. Det är bra.

Nu har Europa börjat vakna–

–och nu drar ett extremt maktspel i gång.

Folk kastar sig på telefonerna–

–i Bryssel, Berlin, Frankfurt och Paris–

–eftersom detta val har enorma implikationer–

–för de fyra toppjobben i EU.

Det råkar vara så att de ska tillsättas på nytt i år.

Europaparlamentets ordförande avgår i juli.

Det blir en ny person där.

EU-kommissionens Jean-Claude Juncker avgår i oktober.

Europeiska centralbanken får en ny ordförande.

Europeiska rådet får en ersättare till Donald Tusk.

Allt det här sker i år.

Det är som vanligt ett stort EU-maktspel.

Innan valresultatet såg det ut att Manfred Weber–

–som är den konservativa gruppen EPP:s...

En bayersk kristdemokrat.

Han är helt utan exekutiv politisk erfarenhet–

–en totalprodukt av Europaparlamentet.

Han såg ut att bli EU-kommissionens ordförande.

Efter valresultatet är det inte självklart.

Nej, de backar, och de är i kris i Tyskland.

Det har blivit mindre sannolikt att det blir han.

Sen finns Frans Timmermans, en holländare.

Arbetarpartiet. Han har varit utrikesminister där.

Han är känd för sin språkliga förmåga.

Journalisterna i Bryssel gillade honom.

Han kunde hålla presskonferens–

–på fem-sex europeiska språk samtidigt.

Han är inte heller så sannolik.

Det kom ett pressmeddelande–

–från den liberala gruppen, som går framåt.

De gröna går också framåt. Det uttryckte självförtroende.

De säger att det nu är den liberala gruppen–

–som är kungamakare i parlamentet.

De vill ha till nån form av kompromisskandidat i stället.

Det kan vara danskan Margrethe Vestager–

–som du nyligen träffade.

Hon är kommissionär för konkurrensfrågor i EU.

Hon har fått Apples vd Tim Cook att darra–

–och behöva punga ut 100-tals miljarder dollar–

–i restskatt. Hon har verkligen lyckats leverera.

Hon har gett sig på techbolagen, Google, Facebook–

–och vunnit stor respekt.

Det gillar de i Frankrike och Italien–

–att amerikanerna kläms åt.

Jag var uppe på hennes kontor i januari.

Kommissionens högkvarter i Bryssel är extremt charmlöst.

Hennes rum var fyllt av mjuka mattor, dansk konst–

–och härliga danska te-muggar.

Hon sitter och stickar små elefanter–

–samtidigt som hon klämmer åt techkapitalet.

Hon är en karaktär. Väldigt kompetent.

Timmermans från Holland är mer av en teknokrat.

Han råkar vara född samma dag som jag–

–och George Clooney. Den 6 maj 1961.

En bra dag.

En annan stark kvinna är Ska Keller.

Hon är ledare för den gröna gruppen–

–som gått fram mycket. Tysk miljöpartist.

Hon talar bland annat turkiska och arabiska.

Hon ger ett väldigt starkt intryck.

Det sitter lite längre in att en miljöpartist–

–skulle bli ordförande.

Men hon kan få nåt annat toppjobb.

De grönas röst behövs i förhandlingsspelet–

–när de har flyttat fram positionerna.

Nationalitet, ideologi och personlighet–

–ska paras ihop. Det är svårt att se var det landar.

Om inte parlamentet klarar det–

–blir det regeringscheferna som får förhandla.

Eftersom alla de här fyra positionerna ska tillsättas–

–påverkar de varandra.

Om inte tysken Manfred Weber blir ordförande–

–för EU-kommissionen, har Tyskland politiskt kapital–

–att spendera på att se till att chefen för ECB blir tysk.

Jens Weidmann i så fall, chefen för Bundesbank.

Det vore ur svenskt perspektiv det bästa.

Weber är ganska trist och inte så inspirerande–

–som kommissionsordförande.

Men att få en stadig hand från Bundesbank på ECB–

–efter alla penningpolitiska experimenten–

–vore bra, tycker jag och tyskarna.

Alla håller inte med.

Mario Draghi har varit kontroversiell och hyllad.

Han räddade euron när han sa:

"We will do whatever it takes" för att skydda euron.

Han har väl aldrig höjt räntan. Ganska extrem.

Tyskarna har inte alltid varit nöjda med detta.

Med Jens Weidmann vid rodret–

–skulle det bli andra bullar.

De kvantitativa lättnaderna skulle dras tillbaka snabbare.

Det är ändå ett läge av relativt lugn nu–

–om man ser på den skakiga resan från finanskrisen.

Nu ligger dramatiken mer på handelskrig–

–och geopolitik. Krig med Iran och USA och Kina.

Då är det läge att konsolidera euron och ECB–

–och kanske höja räntan lite innan nästa kris.

En tysk vid rodret skulle stärka trovärdigheten för euron.

I Grekland, Italien och Frankrike–

–tycker man förstås annorlunda.

Det är ett läggspel.

Om tyskarna får tillsätta chefen för ECB–

–känner Frankrikes president Macron–

–att tyskarna ska lyssna lite mer på–

–hans idéer om euroreform.

Det blir en balansgång. Du var inne på geopolitiken.

Valet sker i en osäker omvärld.

Europa har komplicerade relationer till Kina–

–till Ryssland, till USA...

Vilka implikationer får nattens resultat för det här?

Att det är ett mer splittrat parlament är tydligt.

Stärker eller försvagar det EU–

–som politisk entitet i världen?

När vi ser alla de obehagliga–

–och dysfunktionella stormakterna runt omkring.

Kina, Ryssland, USA, Brasilien...Saudiarabien...

Även demokratierna är djupt dysfunktionella.

Europa framstår som en demokratisk ö–

–trots allt i det stormiga landskapet.

Då måste man också komma tillsammans–

–när det gäller handelspolitik–

–och ha enad front mot ryska maktambitioner–

–gentemot Ukraina och kanske Baltikum.

Och ha enad position i handelsfrågor.

Det höga valdeltagandet–

–och att parlamentet gör sig lite mer irrelevant–

–med de spretiga rösterna–

–kan stärka rådet och kommissionen i förlängningen.

Europa kan kanske gå stärkt ur det här.

Mardrömsscenariot som många befarade före valet...?

Trumps strateg Steve Bannon försökte–

–samla Europas nationalister och högerpopulister.

Man var rädd för ett scenario där de skulle gå fram–

–och att Europa skulle förlora som röst globalt–

–och framstå som en dysfunktionell kontinent.

Det har inte materialiserats.

Det är ganska illa att ett sånt här parlament–

–till en tredjedel består av ganska extrema typer–

–som egentligen vill underminera hela samarbetet.

Man kan inte vara helt nöjd på den fronten.

Kom ihåg att ekonomin går rätt bra just nu i Europa.

Om det blir en rejäl kris igen och misstro mot...

Som kommer nån gång under de närmaste fem åren.

När de penningpolitiska experimenten kommer i kapp oss.

Låga räntor och stora underskott i flera länder.

Då är det fara värt att Steve Bannon-följarna i nästa val–

–flyttar fram positionen ytterligare.

Men säkert är det inte.

Klimatfrågor och mänskliga rättigheter...

Liberaler och gröna mobiliserar också.

Men det är mycket identitetsröstning.

Man är nationalist eller internationalist.

De gamla maktpartierna är inte så sexiga längre.

Det är den stora trenden.

Apropå ekonomi, så är du skyldig mig pengar...

Senast vi satt i en soffa och diskuterade politik–

–slog vi vad. Det var under regeringskrisen.

Du hävdade att socialdemokrater och centerpartister–

–aldrig skulle få ihop en överenskommelse.

Jag sa att du hade fel. Vi slog vad och jag vann.

Ja, det var ett enormt misstag från min sida.

Vi sa ett pund, men jag har en dollar.

Det är ungefär samma växelkurs...

Om brexit går vidare lite till, så.

Jag trodde inte att socialdemokraterna var så flexibla.

Du hade rätt.

Då måste jag försöka vinna tillbaka...

Ska vi slå vad om huruvida brexit blir av före årets slut?

Jag tror inte att Storbritannien lämnar före 31 oktober.

I ljuset av gårdagens valresultat–

–där Brexitpartiet gick fram väldigt mycket–

–och katastrof för de konservativa, tror jag–

–att nästa premiärminister heter Boris Johnson–

–och han kommer att leverera brexit före årets slut.

De har ju ett parlamentsbeslut på att inte krascha ut.

Det är en av många motsägelsefulla signaler.

En dollar!

Jag stoppar den i fickan ett par månader.

Det är risk för att du vinner igen.

Då har vi anledning att fortsätta.

Valet till Europa-parlamentet resulterar i att kartan ritas om. Liberaler och gröna gick fram, populistiska partier vann mark, och inom kort ska dessutom flera av de mäktigaste personerna bytas ut. Vart är Europa på väg? Hur står sig unionen i världen? Och var finns Sverige i allt detta? Katrine Marçal och Niklas Ekdal samlar intrycken och delar med sig av sina spaningar.

Få mer av EFN

Missa inga nyheter, prenumerera på våra nyhetsbrev. Markera samtliga nyhetsbrev du vill prenumerera på.

Genom att prenumerera godkänner du att din e-postadress sparas för att vi ska kunna skicka nyhetsbrev till dig. Läs mer här.

Eller hitta oss i sociala medier

Börsindex

OMX Stockholm 30 0.6%
NASDAQ-100 0.9%
NASDAQ Composite 0.9%

Vinnare & förlorare

THQ Nordic 8.1%
Indutrade 3.3%
Sectra 2.7%
Ericsson -1.1%
Kindred Group -1.3%
Axfood -1.4%
Uppdaterad ons 17:35
Fördröjning 15 min
  • Vem vann på spelregleringen?3:48

    Vem vann på spelregleringen?

    Vid årsskiftet trädde en lagstiftning för bettingbolag i kraft i Sverige. Efter det har bland annat de stora bettingbolagens spelöverskott sjunkit.

  • 65 snart ett minne blott1:13

    65 snart ett minne blott

    Diskussionen om pensionssystemets utformning har blivit allt hetare. Nu har riksdagens pensionsgrupp tagit fram ett förslag för hur pensionsåldern ska höjas.

  • Starbreeze: Familjedrama och rock´n´roll13:30

    Starbreeze: Familjedrama och rock´n´roll

    Runt spelbolaget Starbreeze har ett börsdrama utspelats som bland annat gjort tiotusentals småsparare allt annat än glada. Journalisten Max Jedeur-Palmgren har skrivit ett reportage om bolaget.