Nordhaus: miljöekonomen som retar upp alarmisterna

Katrine Marçal förklarar Ekonomipristagarna

William Nordhaus är professor vid Yale–

–och en av mottagarna av årets Nobelpris i ekonomi–

–eller Sveriges Riksbanks pris i ekonomisk vetenskap–

–till Alfred Nobels minne, som det ju egentligen heter.

Varför får då Nordhaus vara med och dela priset i år?

Per Krusell är ledamot i kommittén som delar ut priset–

–och förklarar det så här.

Han har visat hur man kan räkna ut–

–vad man ska ha för skatt på koldioxid.

Han föreslår specifika siffror–

–och de har faktiskt använts jätteofta i olika länder–

–för att värdera om man ska stödja kolkraftverk–

–som föreslås byggas. Även i Sverige.

Så det är en extremt viktig input–

–till en massa policybeslut–

–som regeringar fattar runt om i världen.

Det handlar helt enkelt om den så aktuella klimatfrågan.

William Nordhaus var en av de första ekonomerna i världen–

–som började ta den på allvar, redan på 1970-talet.

Men han är ändå inte miljörörelsens älskling. Tvärtom.

Max Jerneck, forskare i hållbara energisystem–

–vid Handelshögskolan i Stockholm–

–liknar rentav ekonomipriset till Nordhaus–

–vid att Kissinger fick fredspriset efter Vietnamkriget.

Då slutade det med att folk avgick ur Nobelkommittén–

–och att Kissinger försökte ge tillbaka priset.

Så här förklarar Max Jerneck sin syn.

Ju tidigare man gör nåt åt problemet, desto säkrare.

Idén att vänta, som hans modeller anger, är helt fel.

Han har lite samma syn på samhällsekonomin–

–och att man i framtiden kan växla över–

–från fossila bränslen till förnybar energi.

Men teknologier tar ofta årtionden att utvecklas–

–och ju tidigare man börjar, desto snabbare går det.

Det handlar om en diskussion bland ekonomer om–

–hur alarmistiska vi bör vara gällande klimathotet.

Är det å ena sidan jättebråttom?

Måste vi offra både Thailandsresan och hamburgaren–

–och betala tusen procent i skatt–

–åt ett klimatkalifat styrt av Greta Thunberg?

Eller kan vi ta det lite lugnare–

–och ställa om samhället gradvis–

–och invänta framtiden med viss tillförsikt?

Debatten har inte bara att göra med–

–hur mycket klimatförnekare man eventuellt är–

–utan hur mycket man tror att något kostar i dag–

–jämfört med i framtiden.

Här blir det ekonomi–

–och då kommer vi in på Nordhaus och hans Nobelpris.

De flesta föredrar att få en present i dag–

–jämfört med att få samma present om 25 år.

Värdet förändras, med andra ord.

Ekonomer har hittat ett sätt att jämföra–

–framtida värden med värden i dag.

Det är viktigt gällande klimatförändringarna.

Om det kostar 20 000 kr att rädda fem isbjörnar om 20 år–

–är det då värt det?

Och om ekonomin växer, vilket den tenderar att göra–

–så att det om 10 år bara kostar 10 000 kr–

–att rädda tio isbjörnar–

–varför då lägga 20 000 på att rädda fem isbjörnar i dag?

Är det inte bättre att vänta?

Tänk om vi genomför jättestora åtgärder–

–mot klimatförändringarna i dag?

Det får oss att må bra och känna att vi gör nåt.

Men tänk om just dessa åtgärder slår mot tillväxten?

Så att vi om 10 år när klimatförändringarna måste åtgärdas–

–inte har några pengar kvar.

Den teknik vi annars hade utvecklat, som kunde hjälpa oss–

–att rädda världen, kanske aldrig blir verklighet.

Vad är egentligen bäst? Att agera nu eller att vänta–

–och eventuellt kunna göra mer till lägre kostnad?

Ni kommer kanske ihåg den så kallade Sternrapporten?

Den kom 2006 och fick sitt namn–

–efter den brittiske ekonomen Nicholas Stern–

–eller baron Nicholas Stern, som han kallas nuförtiden.

Rapporten blev viktig då Stern argumenterade för–

–att vi behövde göra stora och omedelbara investeringar–

–mot klimathotet.

Det må kosta mycket pengar i dag–

–men de framtida fördelarna uppväger.

Grejen var att Stern räknade på ett annat sätt–

–än vad årets ekonomipristagare Nordhaus gör.

Nordhaus menar att det är mycket bättre–

–att genomföra lugna, gradvisa åtgärder mot klimathotet.

På så sätt slår vi inte mot tillväxten–

–och mot framtida generationers möjligheter–

–att faktiskt göra något. Och då göra något utifrån–

–bättre kunskap om vad som faktiskt behövs–

–bättre teknik och mer pengar.

Nordhaus har fått mycket kritik för detta.

Han utgår från att tillväxten bara ska fortsätta uppåt–

–och göra investeringar mot klimathotet allt billigare.

Många klimatforskare tänker sig snarare en period av–

–extremväder, klimatchocker och översvämningar–

–vilket också skulle slå mot ekonomin och tillväxten–

–och därmed göra Nordhaus sätt att räkna meningslöst.

Generellt handlar debatten om–

–hur man prissätter framtiden i ekonomiska modeller–

–och vilken vikt man lägger på värdet av tillväxt.

För årets ekonomipristagare Nordhaus–

–är tillväxt på många sätt det överordnade målet.

Nu är han här för att ta emot–

–Sveriges Riksbanks pris i ekonomisk vetenskap–

–till Alfred Nobels minne.

Årets Ekonomipris till Alfred Nobels minne delas av Paul Romer och William Nordhaus.

Akademien motiverade Nordhaus pris med att han ”integrerat klimatförändringarna i den långsiktiga makroekonomiska analysen”.

Se mer om varför Romer prisades här.

Trots att Nordhaus prisas för teorier runt klimatförändringarna är han inte miljörörelsens älskling, utan tvärtom.

William Nordhaus menar att det är bäst att lugnt och gradvis genomföra åtgärder mot klimatförändringarna i stället för att göra allt på en gång.

För stora åtgärder nu leder, enligt Norhaus, till stora kostnader som drar ned tillväxten vilket i sin tur leder till mindre resurser att lägga på klimatinvesteringar i framtiden, när de kan vara mer effektiva.

Få mer av EFN

Missa inga nyheter, prenumerera på våra nyhetsbrev. Markera samtliga nyhetsbrev du vill prenumerera på.

Genom att prenumerera godkänner du att din e-postadress sparas för att vi ska kunna skicka nyhetsbrev till dig. Läs mer här.

Eller hitta oss i sociala medier

Börsindex

OMX Stockholm 30 -1.4%
NASDAQ-100 -0.4%
NASDAQ Composite -0.4%

Vinnare & förlorare

Swedbank 1.3%
Swedish Match 0.7%
Oriflame 0.5%
THQ Nordic -3.7%
Lundin Petroleum -3.9%
Sandvik -4%
Uppdaterad tor 14:51
Fördröjning 15 min
  • 65 snart ett minne blott1:13

    65 snart ett minne blott

    Diskussionen om pensionssystemets utformning har blivit allt hetare. Nu har riksdagens pensionsgrupp tagit fram ett förslag för hur pensionsåldern ska höjas.

  • Starbreeze: Familjedrama och rock´n´roll13:30

    Starbreeze: Familjedrama och rock´n´roll

    Runt spelbolaget Starbreeze har ett börsdrama utspelats som bland annat gjort tiotusentals småsparare allt annat än glada. Journalisten Max Jedeur-Palmgren har skrivit ett reportage om bolaget.