Näringslivets största skräck: avtalslöshet

Apropå handeln, även om det kommer i andra hand–

–är det viktigaste både för brittiska företag–

–men för svenska och för EU-företag.

Det kommer förstås läcka under processens gång.

Men vad tror man det blir för typ av avtal?

Jag vill nog påstå att vi inte har en aning.

Vi är ute på okänt vatten. Ur det perspektivet–

–får man säga att finansiella marknader tar det–

–med ett förvånansvärt lugn.

Precis när Brexit var klart skrek massor av ekonomer–

–om recession och depression.

Det var en överdriven och orealistisk utsaga.

Där fick man ju fel.

Snarare har konjunkturförloppet blivit oväntat bra–

–och marknaden hämtade sig. Men det långsiktiga caset–

–för Storbritannien och brittisk ekonomi...

Alla spekulerar och gissar. Det finns olika alternativ.

Det värsta är att man inte kommer överens–

–utan trillar ur det nuvarande. Då får man jobba–

–med miniminivåerna i WTO-avtalet.

Däremellan finns en massa olika varianter.

Katrine, du har varit inne på att det blir en krasch–

–och att man då blir avtalslös och det blir WTO-nivåerna.

Hur stor är sannolikheten? Processen är otroligt komplex.

Det här är förstås näringslivets största skräck.

Det är inte helt osannolikt. Theresa May har ett parti–

–som är nästan fanatiska i att Storbritannien går ur EU–

–och får kontroll över gränser och sin egen lagstiftning.

Å andra sidan har EU-parlamentet markerat–

–att de blir de som säger nej till saker och ting–

–och kritiserar varje steg på vägen.

Det är mycket som kan hända.

WTO-lösningen lyfts fram i brittisk debatt–

–som en mjuk kudde som Storbritannien kan falla mot.

Men även om Storbritannien är medlem i WTO–

–så går mycket av reglerna via EU.

Det är oklart exakt hur det skulle se ut.

Det är mycket osäkerhet. Inte minst för finanssektorn.

Finns det en naivitet bland bolagen?

Skiljer det mycket mellan stora och mindre bolag?

Naivitet...

Det är svårt att svara på.

En uppenbart utsatt sektor är fordonsindustrin.

Det finns bilder på en Nissan Qashqai i Sunderland–

–delarna går fram och tillbaka innan det blir en Nissan–

–i Storbritannien. Det är beroende av ett fritt flöde–

–av varor.

Men Toyota ska investera mer i sina anläggningar–

–i Storbritannien. En sak som fascinerar mig är–

–att den brittiska regeringen, rätta mig om jag har fel–

–har lovat Nissan att det ordnar sig.

Hur i all världen kan de göra den utfästelsen?

Ingen vet exakt vad de har lovat Nissan.

Man kan tänka sig att de lovat att flödet av reservdelar–

–ska få fortsätta obehindrat.

Ett sånt löfte kan man förvåna sig över.

Det kan inte den brittiska regeringen göra.

Det är inte bara upp till dem.

Annars har det varit mest prat om banker.

Hur går tongångarna där?

Man verkar i tysta ha börjat titta på alternativ.

Det var nån som hade gjort betraktelsen–

–att det ökar på processen av integration inom EU–

–så att man får fler finanscenter.

Så att det inte bara är Paris eller Frankfurt–

–utan att det sprids ut över lite olika städer.

Men det är till Londons nackdel. Å andra sidan–

–när jag var i London under finanskrisen–

–beklagade man att man hade så stor finanssektor.

Den höll på att knäcka hela ekonomin.

Man har blandade känslor. Det är en viktig industri–

–som står för en stor del av förädlingsvärdet.

Men så sakteliga har man börjat se alternativ–

–i Kontinentaleuropa.

Om handelsfrågan är en viktig punkt–

–så är den andra förstås arbetskraften–

–och vad som händer med den.

Det verkar bolagen vara väldigt nervösa för.

Dels har vi lågkvalificerade arbeten i jordbruk–

–och byggnadssektorn, dels högkvalificerade sektorer.

Vilken typ av... Det är ju det–

–som triggade hela Brexit från början. Vad tror man?

Det som man kan vara lite lugnare för nu–

–är vad som händer med de EU-medborgare–

–som redan är i Storbritannien.

Det ska prioriteras i förhandlingarna.

Det kommer nog en lösning redan i år.

Sen vilken invandringspolitik Storbritannien ska föra–

–är otroligt oklart.

De har tittat på olika system under folkomröstningen–

–pratades det om ett australiensiskt punktbaserat system.

Det verkar man nu ha gett upp.

Det finns ingen klarhet alls i detta.

Vad som kommer att hända när förhandlingarna om Brexit drar igång är oklart. Det som skrämmer näringslivet mest är risken att det inte blir något avtal och att man därmed skulle behöva förhålla sig till WTO-reglerna.

  • 5:25

    "Läckta uppgifter överraskar"

    Den kinesiska partikongressen drog igång förra veckan. Johan Andrén, chef på Handelsbanken i Hongkong, kommenterar kongressens förlopp tillsammans med Petra Bergman.

  • Fintech förklarat17:13

    Fintech förklarat

    Den omfattande digitaliseringen har inte undgått den ekonomiska världen. Delningsekonomi, kryptovalutor och digitala överföringslösningar har exploderat de senaste tio åren. Katrine Marçal har träffat Robin Teigland, professor på Handelshögskolan, som berättar om den tekniska utvecklingen i den finansiella sektorn.

  • Ränteavdragets framtid2:55

    Ränteavdragets framtid

    Med mindre än ett år kvar till valet har ränteavdraget blivit en omdiskuterad fråga. Riksdagspartierna är överens om att frågan måste diskuteras, men åsikterna går isär när det gäller åtgärder. 

  • Stockholm slåss om EU-myndighet1:14

    Stockholm slåss om EU-myndighet

    I samband med Brexit kommer två EU-myndigheter att lämna London, bankmyndigheten EBA och läkemedelsmyndigheten EMA. Stockholm jobbar nu hårt för att den senare av de två ska lokaliseras till den svenska huvudstaden.

Få mer av EFN

Missa inga nyheter, prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Eller hitta oss i sociala medier

Börsindex

OMX Stockholm 30 -0.1%
NASDAQ-100 0.3%
NASDAQ Composite 0.4%

Vinnare & förlorare

Securitas 2.9%
SSAB 2.8%
Intrum Justitia 2.3%
Nordea -1.1%
Atrium Ljungberg -1.2%
Modern Times Group -1.6%
Uppdaterad mån 13:45
Fördröjning 15 min