När finanskrisen kommer…

Man behöver vara väl förberedd. Ordning och reda–

–och regelverk på plats. Vi har bockat av mycket i Sverige.

Vi är väl förberedda ur den aspekten.

Men det betyder inte att vi inte får problem.

Vilka åtgärder finns det kvar i dagsläget?

Vi bygger risker i dag när vi spänner bågen högt.

Vi har hög skuldsättning, bygger väldigt mycket–

–och priserna på bostadsmarknaden ökar snabbt.

Samtidigt har vi gjort det svårare att skuldsätta sig.

Den kombinationen är förstås en risk.

Det gäller att ha buffertar på alla håll och kanter.

Nummer ett är ordning och reda på de offentliga finanserna–

–och även på de finansiella institutionerna och bankerna.

Det hade vi i sämre utsträckning då.

Nu har vi i Europa gemensamma regelverk för–

–hur banker hanteras och vilka kapitalkrav som ställs.

Och de svenska bankerna är mycket välskötta och lönsamma.

Det är också en väldigt viktig sak.

Vad återstår att ta itu med inför nästa finanskris?

Man ska se det så här. Strukturellt riktiga åtgärder–

–som förbättrar ekonomins långsiktiga produktionsförmåga–

–produktiviteten i ekonomin–

–är åtgärder man alltid ska vidta.

De är lika bra före kris som under kris.

Det ska man göra under kris.

Men det kan man förbereda sig för.

Och se till att bevaka att de regelsystem vi har på plats–

–och de kapitalnivåer vi har på bankerna–

–så att det inte luckras ur.

Det var en olycka att fastighetsskatten avskaffades 2007–

–eller gjordes om den till den nuvarande formen.

Det är olyckligt rent strukturellt–

–då det skapar en fundamental asymmetri i skattesystemet.

Sen är det olyckligt ur stabiliseringssynpunkt.

En fastighetsskatt minskar svängningarna i fastighetspris.

Amorteringskravet har vi nu–

–och det har drivits av Riksbanken och Finansinspektionen.

Det fungerar som stabiliseringspolitiskt instrument.

Det minskar riskerna för bubblor på finansmarknaden–

–och för en bankkris–

–men har en olycklig fördelningspolitisk profil.

Ränteavdragen är mer komplicerat.

Jag kan inte säga nåt kort om dem.

Med det skattesystem vi har i övrigt–

–och om vi inte ändrar det på andra områden–

–då ska vi ha kvar ränteavdragen.

Om vi skulle avskaffa dem nu, i dagens skattesystem–

–skulle vi få en grundläggande asymmetri–

–mellan eget och lånat kapital. Det är inte bra.

Ska bankerna ha mer eget kapital?

Ja, det tycker jag. Många specialister har studerat det.

Många internationellt framstående ekonomer–

–och även nobelpristagare, tycker det.

Det allra enklaste sättet är–

–två års utdelningsstopp på bankernas aktier.

Det skulle innebära att det egna kapitalet–

–som nu i genomsnitt är ungefär 5 % av bankernas utlåning–

–stiger till 7–8 % av utlåningen.

Då blir bankerna mycket mer stabila.

Buffertar, ordning och reda i institutionerna, ränteavdrag och fastighetsskatt. Det finns många aspekter på vad som krävs för att Sverige ska klara av en finanskris.

Ellinor Beckett har pratat med Nordeas chefekonom Annika Winsth, riksgäldsdirektören Hans Lindblad och Mats Persson, professor i nationalekonomi om Sveriges motståndskraft vid en kommande finanskris.

Få mer av EFN

Missa inga nyheter, prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Eller hitta oss i sociala medier

Börsindex

OMX Stockholm 30 0.2%
NASDAQ-100 -1.3%
NASDAQ Composite -1.1%

Vinnare & förlorare

Mycronic 4.1%
Com Hem 2.9%
Axis 1.8%
SSAB -1.4%
Elekta -2%
NCC -8.8%
Uppdaterad mån 17:35
Fördröjning 15 min
  • 1:42

    "Valfläsket får inte plats i pannan"

    Regeringens höstbudget innehåller satsningar på runt 40 miljarder kronor. Andreas Hatzigeorgiou, chefekonom på Stockholms Handelskammare, pratar med Albin Kjellberg om sina synpunkter på budgeten. 

  • Så vill regeringen fördela miljarderna1:50

    Så vill regeringen fördela miljarderna

    Sex miljarder kronor till skolan. Fem miljarder till miljö och klimat. 4,4 miljarder till sänkt pensionärsskatt. Det är de största satsningarna i regeringens höstbudget. Men i budgeten ingår även skattehöjningar. Bland annat i form av flygskatt och höjd skatt på investeringssparkontot.

  • Stor optimism bland tyska företag3:34

    Stor optimism bland tyska företag

    Det tyska parlamentsvalet äger rum på söndag, och det mesta tyder på att Angela Merkel får fortsatt förtroende. Valet är viktigt för Sverige eftersom Tyskland är vår främsta handelspartner. Petra Bergman intervjuar Per Andersson, förvaltare Europa Tema, som är på plats i Tyskland. 

  • EFN Råvaror: Koppar och zink talar för Boliden9:49

    EFN Råvaror: Koppar och zink talar för Boliden

    Dagens program bjuder framför allt på en ingående analys av koppar och kopparpriset. Johannes Grunselius, råvaruanalytiker på Handelsbanken, kommenterar även utvecklingen för zink och nickel.