Mer direkta stöd i senaste krispaketet

Det här var ett ganska stort paket.

Det var 40 miljarder i direkta stöd till företagen, alltså kontantstöd.

Resten var att man kan skjuta upp skattebetalningar, och så var det lån.

Det var alltså ett relativt stort paket.

Vilka är de bärande delarna, de viktigaste delarna?

Det största var så klart–

–att man temporärt får sänkta socialavgifter under fyra månader.

Det gäller framför allt företag som har upp till 30 anställda.

De utsatta branscherna kan också temporärt få nedsatta hyror med upp till 50 %.

Det var de största. Summan av de här sakerna var på 40 miljarder kronor.

Sen inför man också ett garantiprogram–

–som innebär att staten står som garant om företag lånar via bankerna.

Staten står som garant för 70 %, och bankerna står för resten av risken.

Det ska underlätta för företagen att kunna låna i den här akuta fasen.

Sen var det likviditetsstöd.

Man fick mer generösa regler för att skjuta upp skattebetalningar.

Nu behöver man inte betala skatt–

–och man kan delvis få tillbaka den skatt man betalade förra året.

Och det är de här ändrade reglerna för periodiseringsfonder?

Det är framför allt småföretagare som kan använda dem.

Upp till en miljon av det man betalat kan man få tillbaka.

Sen har de upp till sex år på sig att betala tillbaka den skatten.

Det är blandade förslag, både kontantstöd till företagen–

–och så får de lättare att låna och kan skjuta upp skattebetalningar.

Det var en mix av olika åtgärder.

Hur gör man då som enskild företagare för att lättast komma i åtnjutande av stöden?

Vilka är de lägst hängande frukterna här?

Temporärt sänkta arbetsgivaravgifter får alla småföretagare ta del av.

Den är lättare. Sen det där med att man ska kunna få sänkta hyror...

Då måste man förhandla med den fastighet som man har lokalen i om sänkt hyra.

Då kan staten stå för en del av den kostnaden.

Annat får man kolla med Skatteverket.

Där kan man skjuta upp skatt och få tillbaka de skattebetalningar man gjort.

I samband med tidigare krispaket har regeringen och stödpartierna kritiserats–

–för att det har varit allt för mycket lån och kreditgarantier.

Här pratar man om direkta stöd på 40 miljarder. Är det en skillnad?

Ja, nu var det en större andel kontanta stöd–

–framför allt de sänkta socialavgifterna. Många företag efterfrågar kontanta stöd.

Givet den akuta situation många företag har...

De har inga intäkter och fortsatt mycket utgifter.

Då hjälper det inte att låna.

Man kanske inte får dubbelt så hög produktion nästa halvår–

–så det blir svårt att betala tillbaka lånen.

Därför är det nödvändigt... Nu gav också regeringen mer direkta stöd–

–i termer av sänkta skatter–

–och man underlättar för lägre hyra för utsatta branscher.

Det var en del. Sen finns det fortsatt kritik och krav på att mer ska göras.

Man vill ha mer direkta stöd till företag.

Sen handlar det kanske om att individer som blivit arbetslösa måste ha mer stöd.

Jag tänkte precis fråga det...

Svarar det här mot de mest akuta behoven hos småföretagen?

Vad är din bedömning? Måste det till mer?

Jag tror att det här underlättar för småföretagen.

Men det kan nog krävas mer riktade insatser mot vissa utsatta branscher.

Man har tagit vissa steg, men det kan krävas fler de närmaste månaderna.

Man har gjort tre krispaket på väldigt snabb tid.

Det vi ser nu talar för att det kommer fler krispaket de närmaste månaderna.

I samband med vårpropositionen i april lär man lägga omfattande nya åtgärder.

Slutligen... Det är stora pengar det handlar om.

Riskerar det att bli en nota senare, som blir tuff för samhället att betala?

Jag tror inte det för Sveriges del. Vi har låg statsskuld jämfört med andra länder.

Det här innebär att statsskulden kommer att öka kraftigt–

–men det finns ingen risk för de offentliga finanserna.

Det är som Magdalena Andersson har sagt: Vi har sparat i ladorna ganska länge.

Sen har Sverige har gjort relativt lite om man jämför med andra länder.

USA och Tyskland har gjort mycket större paket.

Paketen i Sverige motsvarar nu totalt 1,2 % av BNP.

I många andra länder har stödåtgärderna uppgått till upp till 5 % av BNP.

Det talar för att det kan komma mer också i Sverige.

Det gäller både stöd till företag, men också till utsatta individer.

Många som blir av med jobben i de utsatta branscherna har timanställningar.

De har ingen A-kassa, utan tvingas gå till kommunerna och socialen–

–om inte regeringen går in med ytterligare stöd här.

Regeringen har också indikerat att de kommer att göra A-kassan mer generös–

–så att fler kan få del av den.

Vi får se. Vi fortsätter följa detta. Stort tack, Anders Bergvall.

Regeringen presenterade på onsdagen ytterligare ett stödpaket till företag som drabbas av coronakrisen.

Paketet innefattar bland annat 40 miljarder kronor i direkta stöd till företagen, sänkta sociala avgifter under fyra månader samt statliga garantier för banklån.

Nedsatta hyror för utsatta branscher och nya möjligheter att skjuta upp skatteinbetalningar finns också med bland krisåtgärderna.

”Det här kommer att underlätta för småföretagen, men jag tror att det kommer att krävas fler riktade insatser för utsatta branscher”, säger Anders Bergvall, makroekonom på Handelsbanken.

Han tror dessutom att det kommer fler stödpaket, om inte tidigare så i vårpropositionen i april.

Även om det handlar om stora summor ser inte Bergvall det som något stort problem för Sveriges ekonomi då statsskulden är låg.

Få mer av EFN

Missa inga nyheter, prenumerera på våra nyhetsbrev. Markera samtliga nyhetsbrev du vill prenumerera på.

Genom att prenumerera godkänner du att din e-postadress sparas för att vi ska kunna skicka nyhetsbrev till dig. Läs mer här.

Eller hitta oss i sociala medier

Börsindex

OMX Stockholm 30 -3.8%
NASDAQ-100 -4.2%
NASDAQ Composite -4.4%

Vinnare & förlorare

Sectra 4.9%
ICA Gruppen 2.5%
Axfood 1.6%
Atrium Ljungberg -8.3%
Klövern -9.4%
Dometic Group -9.8%
Uppdaterad ons 17:35
Fördröjning 15 min