Lönegap på Stockholms arbetsmarknad

Kvinnor överpresterar konsekvent männen.

De lyckas bättre både i grund- och gymnasieskolan–

–men framför allt i eftergymnasial utbildning.

Fördelen som kvinnor skaffar i utbildningssystemet–

–har dock ingen effekt på arbetsmarknaden.

Män tjänar högre än kvinnor trots lägre utbildning.

Vikten av gymnasieutbildning–

–för inkomst och sannolikheten att få jobb är avgörande.

Trots det tjänar kvinnor utan gymnasieutbildning–

–lägre än män utan gymnasieutbildning.

Män utan gymnasieutbildning har högre inkomst–

–än kvinnor med gymnasieutbildning.

Rapporten handlar om könsskillnader i inkomst–

–alltså vad man får in i kassan.

Könsskillnader i inkomst är ofta större–

–än könsskillnader i månadslöner–

–eftersom män och kvinnor arbetar olika många timmar.

Kvinnor är föräldralediga och vabbar mer.

Kvinnor arbetar färre timmar–

–och får då in mindre inkomst än män.

Även om vi räknar upp mäns och kvinnors löner–

–till motsvarande heltidslöner–

–så tjänar kvinnor 12 % mindre än män per månad.

En stor del av effekten beror på–

–att kvinnor och män arbetar inom olika yrken.

Kvinnor arbetar i yrken som ger lägre ingångslön–

–och sämre löneutveckling.

De gymnasieprogram som är yrkesförberedande–

–är extremt könssegregerade.

De gymnasieprogram som kvinnor väljer–

–till exempel "Vård och omsorg" leder till yrken–

–med sämre ingångslön och sämre löneutveckling–

–än de gymnasieprogram som män tenderar att välja.

Forskning tyder på att sociala normer spelar stor roll–

–alltså vad män och kvinnor förväntas göra.

Man är mottaglig för såna normer när man är 14-15 år.

Och eftersom man är så ung när man väljer inriktning–

–så har man inte koll på ingångslöner och löneutveckling–

–inom de yrken som de här utbildningarna leder till.

Om man jämför män och kvinnor–

–med exakt samma utbildning och samma erfarenhet–

–och som är lika gamla och har samma familjestruktur–

–så tjänar kvinnor i genomsnitt 5 % mindre än män.

Det är svårare att förstå vad det beror på.

Beror det på diskriminering–

–eller könsskillnader i löneförhandlingsbeteende?

Där finns det många potentiella förklaringar.

Det oförklarade könslönegapet minskar över tid.

Men den stora könsskillnaden, skillnaden i inkomst–

–där vi tar hänsyn till att vi arbetar olika mycket–

–och arbetar inom olika branscher–

–minskar väldigt långsamt.

Det beror i alla fall delvis på att de sociala normerna–

–som gör att män och kvinnor väljer olika yrken–

–och olika typer av utbildningar–

–är starka och seglivade än i dag.

Länsstyrelsen har undersökt skillnader i inkomst mellan män och kvinnor i Stockholm, och studien visar bland annat att kvinnor överträffar männen när det kommer till studier.

Per Bark, analyschef på länsstyrelsen Stockholm säger att kvinnor lyckas bättre i utbildningssystemet under hela skoltiden, men framförallt i eftergymnasial utbildning.

Den fördel som kvinnor får genom utbildningen har däremot ingen effekt på arbetsmarknaden utan männen tjänar alltjämt högre trots en lägre utbildningsnivå.

Anna Sandberg, forskare i arbetsmarknadsekonomi vid Stockholms universitet, berättar att rapporten handlar om könsskillnader i inkomst, det vill säga vad man faktiskt får in i kassan. Hon säger att könsskillnader i inkomst är generellt sett större än skillnader i månadslöner eftersom män och kvinnor arbetar olika många timmar.

Däremot kan inte arbetstiden förklara hela inkomstskillnaden, utan det är något som verkar bero på flera olika faktorer.

Få mer av EFN

Missa inga nyheter, prenumerera på våra nyhetsbrev. Markera samtliga nyhetsbrev du vill prenumerera på.

Genom att prenumerera godkänner du att din e-postadress sparas för att vi ska kunna skicka nyhetsbrev till dig. Läs mer här.

Eller hitta oss i sociala medier

Börsindex

OMX Stockholm 30 0.7%
NASDAQ-100 0.2%
NASDAQ Composite 0.2%

Vinnare & förlorare

Hexagon 5.9%
Dometic Group 5.5%
Nobia 5%
Boliden -1.3%
Hufvudstaden -2.1%
Getinge -2.8%
Uppdaterad fre 17:35
Fördröjning 15 min