Lokaltidningar under press

miljarderna går till Google och Facebook

Nånting vi kan konstatera är–

–att digitaliseringen har förändrat allt.

Det har varit utmanande.

Det finns behov av en konsolidering.

–Det vet inte jag.

Det är orimligt att vi har stora företag–

–som sysslar med skatteplanering–

–som gör att intäkterna inte återförs till skattebetalarna.

Laholms tidnings redaktion i Laholm.

Tidningen hade funnits i 87 år när den gick i konkurs–

–i slutet av 2018. Journalisterna fick gå på dagen.

Mina föräldrar hade bägge tidningarna.

Jag har hela tiden haft bägge tidningarna.

Jag saknar den väldigt mycket.

Det var bara Laholmsnyheter.

De var väldigt duktiga på sport.

Många med mig saknar nog den–

–men det var få som ville betala för den.

De senaste tio åren har svensk dagspress förlorat–

–30 % av sina intäkter.

De tio största lokaltidningskoncernerna–

–tappade 1,5 miljarder bara under 2017.

Situationen för lokaljournalistiken är under stark press.

Framför allt ekonomiskt.

Men också för att medielandskapet är–

–under snabb förändring.

Läsandemönstret är också under snabb förändring.

Det påverkar grundförutsättningarna för lokaltidningar–

–och lokaljournalistik.

Det finns ett starkt sug efter lokaljournalistik–

–och en politisk vilja att värna den.

Det är alvarligt på många sätt. Inte för grundidén i sig.

Lokaljournalistik behövs mer än nånsin.

Men affärsmodellerna är väldigt prövade.

Därför får vi se fler nedläggningar och uppköp.

Då kommer också ett annat problem.

Egentligen vill man se en diversifierad mediemarknad.

Det finns ett problem i förlängningen med storägare–

–som har ett antal tidningstitlar under sig.

Om det fortsätter vara slimmat–

–kan de då verkligen producera lokaljournalistik?

Eller är det "re-write" av det som produceras–

–och som distribueras ut till alla titlar över landet.

Bakgrunden till den tuffa sitsen för många lokaltidningar–

–är digitaliseringen–

–och en diversifiering av mediamarknaden–

–med fler aktörer och fler kanaler för nyheter.

Allt fler får sina nyheter via sociala medier.

När lokaltidningarna ger sig ut på den digitala marknaden–

–i syfte att hitta nya och gamla läsare och annonsörer–

–har de förlorat sin lokala monopolsits.

Det gäller inte minst på annonsmarknaden–

–som domineras av några få internationella mediejättar.

Google och Facebook har över 60 %–

–av den digitala annonsmarknaden i Sverige.

EFN träffade Facebooks John Severinson–

–chef för företagets mediesamarbete i Norden–

–på det anonyma Nordenkontoret i Stockholm.

Det är viktigt med fri och oberoende journalistik.

Där har vi en stor roll att spela.

Vi är en plattform som används av många medier.

Då kan vi hjälpa dem att få ut mer–

–av den tid de lägger på Facebook.

Det kan vara bredare synlighet och att nå fler.

Det kan vara att bättre förstå vilka de når.

Det kan vara att hjälpa dem utveckla sina affärsmodeller–

–till exempel mot betald till konsumentbetald journalistik.

Svenska dagstidningar har tappat runt 30 %–

–av sina intäkter de senaste tio åren.

En stor del av den kakan har Google men även Facebook.

Det här har ju drabbat lokaltidningarna hårt.

Det är viktigt att det finns fungerande lokaljournalistik–

–i en fungerande demokrati.

Våra användare vill ha mer lokalt innehåll–

–inte minst lokala nyheter.

Den digitala transformationen har varit utmanande–

–för all form av mediejournalistik–

–och därefter den mobila transformationen. Utmaningar–

–men många möjligheter vi kan hjälpa till med.

Det kan vara den tekniska eller kommersiella omställningen.

Men det är viktigt att de finns där.

Facebook eller Google uppger inte–

–hur mycket de tjänar i Sverige.

Det går dock att räkna fram en ungefärlig siffra.

Enligt siffror från Myndigheten för press, radio och tv–

–omsatte reklammarknaden 37 miljarder kronor 2017.

I den siffran är strax över hälften digitalt.

Över 60 % går alltså till Google eller Facebook.

Det innebär en bit över 10 miljarder kronor i intäkter.

Trots det betalar Facebook och Google–

–minimal skatt i Sverige.

Facebook slussar sina vinster vidare till Irland–

–och därifrån vidare till Caymanöarna–

–enligt ett snillrikt upplägg som avslöjades–

–i samband med Panamapapersskandalen.

Det känns så där. De anställer inte så många här heller.

Så därifrån kommer inga skatteintäkter.

De jobbar mycket med självservice.

Det är fantastiskt smart.

Annonsörerna och kunderna kan själva beställa.

Det de åstadkommer är–

–en god frekvens i sina annonserbjudande–

–men inte det vi kan göra – räckvidd.

2018 meddelade Facebook–

–att man ska betala mer skatt där man har sina intäkter.

Enligt uppgifter i Financial Times–

–gäller det bara intäkter–

–som inte kommer från en självserviceplattform–

–som miljontals annonsörer världen över använder.

Det skulle i så fall göra liten skillnad mot i dag.

Vi betalar skatt enligt gällande lagar och regler.

Utan att vara expert vet jag–

–att många efterfrågar mer transparens.

Därför har vi gått över till den lokala bokningsstrukturen.

Exakt vad den innebär vet jag inte.

Det återstår att se när bokslutet blir offentligt.

Förstår du frustrationen som finns i dagstidningsbranschen–

–som har svårt att få det att gå ihop–

–medan mäktiga konkurrenter skattar minimalt?

Mot bakgrund av transformationen–

–då digitaliseringen började påverka medielandskapet–

–har det hänt mycket, inte minst i konsumtionen av medier.

För oss startade den här utvecklingen 2012–

–så vi gjorde en manöver mot att bli mer ett mobilföretag.

Den omställningen har varit problematisk för många.

Vi har skapat en plattform där vi är relevanta–

–för det användarbeteendet. Men det är svårt för medier–

–och alla med onlineverksamhet.

Inget tyder på att Facebook bryter mot några lagar.

Kritiker menar att det finns en moralisk aspekt.

Det är helt orimligt att stora företag–

–kanske sysslar med skatteplanering–

–som gör att intäkterna inte återförs skattebetalarna.

Vi vet att man tar annonsintäkter från annan media.

Det är ett arbete regeringen genomför inom OECD–

–där det pågår en översyn av den samlade politiken–

–för den här typen av internationella aktörer.

Jag vet att det finns länder som har tagit separata beslut–

–om att införa beskattning av de här aktörerna.

Det följer jag noggrant för att se om vi behöver göra mer.

Än så länge jobbar vi med frågan inom ramen för OECD.

Finansdepartementet håller i frågan.

Men den är viktig för mig som ansvarig för mediefrågor.

I Sveriges sydligaste stad Trelleborg–

–har man på Trelleborgs Allehanda–

–kämpat länge för att hålla näsan ovanför vattenytan.

Här finns frontlinjen i den strid för överlevnad–

–som den nya verkligheten på marknaden gett upphov till.

I slutet av 2017 togs det radikala greppet–

–att gå ner i frekvens i utgivningen av papperstidningen–

–från sex till tre dagar i veckan.

Priset på prenumerationer sänktes–

–men personalstyrkan behölls intakt.

Förlorade intäkter tas igen med sänkta kostnader–

–för tryck och distribution.

Det är reella besparingar både på tryck och distribution.

Vi sänkte priset till prenumeranterna–

–så intäkterna har minskat–

–men totalt sett en klar resultatförbättring.

Skulle vi fortsätta skära ner på antalet tjänster–

–eller i antalet tidningar?

Får man chansen att argumentera för sin sak–

–så är det en enkel sak att förklara.

Vi möter inte så mycket kritik i dag.

Vi får mest beröm för att det är en kvalitetshöjning–

–av journalistiken.

Ni har haft ögonen på er i och med detta.

Är det en modell för resten av branschen?

Det är jag övertygad om.

Det tidningar som kommer ut sex-sju dagar i veckan–

–kommer inte att göra det så länge till.

Vilka titlar och när, kan jag inte säga.

Men många stora tidningar kommer att skära ner–

–vad det gäller frekvens inom ett par tre år.

Förutom Trelleborgs Allehanda är det ett par tidningar till–

–som har sänkt sin frekvens.

Alla tittar på dem. Trelleborgs Allehanda–

–framstår nog som det mest lyckade.

Det har skrivits rapporter om det.

Det känns som om vi gjorde mestadels rätt i Trelleborg.

Många försöker dra erfarenheter av detta.

Sveriges två största lokaltidningskoncerner–

–Stampen och Mittmedia har varit riktigt illa ute–

–och därför tvingats in i uppköp under våren 2019.

Stampen köptes upp av Schibstedägda Polaris.

Mittmedia, med 28 tidningar–

–i södra Norrland och Mellansverige–

–blev i elfte timmen uppköpta av Bonnier News–

–efter att ha tappat 9 % av intäkterna 2016-2017.

Det är i linje med hypotesen att det krävs konsolidering–

–för att det ska bli framgångsrikt och hållbart på sikt.

Det är en del av det.

Den andra delen är att vi tror att det finns–

–en möjlighet i lokaljournalistik–

–och att det finns en betalningsvilja digitalt.

Vi har en modell som kan ge samordningsfördelar–

–i vår totala läsaraffär.

Ni har i era titlar, DN inte minst, haft viss framgång–

–med att ta betalt för innehåll.

Ser du en modell som kan implementeras i Mittmedia?

Absolut. Det är liknande modeller och principer.

Det skiljer sig inte mellan en nationell tidning–

–en regional eller lokal.

Det handlar om att ha unik journalistik, en unik position–

–och att engagera läsarna kring innehållet.

Lyckas man med det, kan man ta betalt.

Det som har varit framgångsrikt nationellt–

–är digitala nyhetssajter med digitala prenumerationer.

Förhoppningen är i Bonnierfallet att kunna kopiera det–

–i Mittmediatidningarna.

Detsamma gäller det som Schibsted vill göra med Stampen.

Där har man inte kommit lika långt i omställningen–

–att ha digitala prenumerationsintäkter.

Där handlar det mer om att kapa kostnader och samordna.

På sikt behöver även de ta den vägen.

I ny statistik från Tidningsutgivarna visar–

–att de tidningarna som har ställt om–

–från annonsaffär till digital prenumerationsaffär–

–kan i många fall parera.

De tappar annonsintäkter, men har nästan lika stora–

–digitala prenumerationsintäkter. Det är hoppingivande–

–för tidningen och den lokala journalistiken.

Vi vet inte om det leder till diversifierade titlar–

–som kan ha ett starkt lokalt innehåll.

Det vill man att lokaljournalistiken ska kunna leverera.

Men man ska se att det här också är publicister–

–som värnar om det journalistiska uppdraget.

Vi ska lägga huvudfokus på–

–att det är rätt uppköpare på det sättet, anser jag.

Vi får hoppas att lokaltidningsunderlaget blir så starkt–

–att man fortfarande kan leverera unikt innehåll lokalt.

Likriktningen har nog redan ökat mycket.

Stampen-tidningarna har fått kritik för det av läsarna.

Samma sorts kritik har riktats mot Mittmedia-tidningarna.

Det ska ha varit en likriktning–

–och reportrar har flyttats till centralorten.

Man har tagit bort lokala reportrar–

–som har funnits ute i de små orterna.

Man undrar om det går att likrikta och centralisera mer.

Om man tittar på Polaris–

–som är Schibsted-ägt och drivande i Stampen-affären–

–så det de gör i Norge när de köper lokaltidningar...

Polaris köper lokaltidningar och trimmar kostnaderna.

Det är kostnaderna som de minskar.

I få fall har de lyckats öka intäkterna.

Kostnaderna kommer man åt genom att centralisera–

–minska overhead-funktioner och dra ner antal deskar.

Det lär man nog göra även med Stampen-tidningarna–

–det lilla som återstår att göra.

Polaris, som är så vana vid att göra såna affärer–

–har nog analyserat Stampen-tidningarna.

De tror sig kunna centralisera mer.

Jag var inte detaljinsatt i ekonomin hos Mittmedia.

Men det var uppenbarligen en svår situation.

Jag bor i det område där Mittmedia verkar.

Där togs det här beskedet emot med lättnad.

Lokaltidningen skulle bli kvar–

–och det skulle finnas en plattform för lokal journalistik.

Det fanns också med en förväntan och en förhoppning–

–om att det inte skulle bli en likriktning.

Man skulle ha ett avstånd till lokalredaktionen–

–och det skulle finnas ledare av olika politiska färger.

Detta är ett exempel på ett medielandskap i förändring.

Papperstidningen är fortfarande–

–lokaltidningsföretagens huvudsakliga intäktskälla.

Intäkterna från digitala kanaler ligger på under 20 %.

Det är närmare 80 % för kvällstidningarna.

Om du går tillbaka 10-20 år–

–hade mediaföretagen två intäktsströmmar:

Det var prenumerationsintäkterna, eller upplageintäkter–

–och så hade du annonsintäkter.

I dag har vi jobbat mycket med vår distribution.

Det är en fantastisk tillgång.

Vi har bud som besöker varje brevlåda–

–minst sex, men väldigt ofta sju, gånger i veckan.

Där tar vi med oss... Vi är postdistributörer i dag.

Vi jobbar mycket med paket.

Om du tappar lite i upplaga–

–så kan du fylla på brevlådorna med paket.

Postnord är fortfarande den största aktören–

–på postmarknaden i Sverige.

De levererar 79 % av alla utdelade brev.

Men marknadsandelarna minskar.

Drygt 20 % av breven distribueras nu av Bring–

–i samarbete med morgontidningsdistributörerna–

–eller lokala postoperatörer.

I februari distribuerade vi 60 000 paket–

–bara i Östergötland och Uppland.

Det där växer lavinartat.

Det är en fantastisk ny intäktsström.

Om de ska ta sig igenom den här transformationen–

–det här stålbadet–

–så lär det behövas kapital–

–som man stärka upp verksamheten.

Klarar man det, så finns det en framtid?

Ja, men det är viktigt att ha med sig–

–att det här aldrig kommer att ebba ut.

Vi kommer inte att nå nån nivå–

–där saker stabiliserar sig, utan kampen lär hårdna.

Det kommer att fortsätta kontinuerligt.

Det kommer aldrig en period–

–när lokalpressen kan blåsa faran över–

–utan nu är det verkligen fight.

Den kaka man en gång hade får man aldrig mer tillbaka.

Det är svårt att säga.

Hade man vetat det, så ligger man nog bra till–

–på Nobelpriset i ekonomi–

–för det här är så viktigt för länder och medborgare.

Nej, jag tror nog inte–

–att man kan få tillbaka ett sådant...monopol–

–när det gäller att få in annonser till dagspressen.

Men vi vet ju aldrig vad som händer.

Om de stora it-jättarna blir tvingade att betala skatt–

–och om det sätts hård granskning på dem–

–när det gäller falska nyheter–

–kan det hända att många på annonsmarknaden säger–

–att man vill gå dit där det finns trovärdig journalistik–

–där jag är trygg med att annonserna hamnar–

–där de ska hamna och att läsarna säger:

"Jag vill betala för journalistik som är trovärdig."

Då kan man hoppas att en del av det kommer tillbaka.

Det finns tidningar som klarar av att parera annonstappet.

Dagstidningar har varit väldigt annonsberoende.

I dag ser vi snarare att vi har en tidningsbransch–

–som rör sig mot mer prenumerationsintäkter–

–både fysiska och digitala.

Men om man är beroende av annonsintäkter–

–är Google och Facebook ett hot.

Kommer Stampen att kunna lösa det här?

Klarar Polaris och Schibsted av–

–att fightas med Google och Facebook? Nej, tror jag.

Jag tror att det racet är svårt att vinna–

–gentemot dessa enorma digitala aktörer–

–som dessutom är helt globala.

Däremot är fördelen att man har det redaktionella.

Man kan göra bra redaktionellt innehåll–

–bra journalistik och bra berättelser.

Det kan Google och Facebook inte göra.

Där finns konkurrensfördelen i det nya medielandskapet.

Det har kallats en "perfekt storm"–

–där ett antal utvecklingssteg–

–med de smarta mobilernas revolution som senaste fas–

–har skapat en utveckling–

–vars konsekvenser ingen ännu kan överblicka fullt ut.

Ska vi få en tidningsdöd som den som drabbat USA?

Ytterst handlar det om att upprätthålla demokratin–

–i alla delar av landet.

Det är så att lokaltidningar i regel är–

–väldigt ofta, den första källan till nyheter.

De plockas sen upp av SVT och Sveriges Radio.

För det första krävs det politiska beslut–

–som underlättar för lokaltidningarna–

–att kunna vara kvar på marknaden–

–med det förändrade digitala landskapet.

Bland annat krävs det sänkt digital moms.

Det krävs ett starkt mediestöd till lokaltidningar–

–om det anses vara viktigt för demokratin.

Det tror jag att man tycker.

Momsen för tryckta papperstidningar i dag är 6 %–

–medan momsen på digitala publikationer är 25.

Från 1 juli 2019 har EU:s finansministrar beslutat sänka–

–även den digitala momsen till 6 %.

Det underlättar digitaliseringen för landets medier.

Digitalmomsen är ett viktigt besked.

Sen har vi skickat ut en lagrådsremiss.

Målet är att det här ska träda i kraft 1 juli.

Det kommer att bli en ekonomisk lättnad–

–för många mediaaktörer.

Mediastödet stärks. Det bestämdes i januariavtalet–

–av regeringen, Centerpartiet och Liberalerna.

Nu när vi har infört det här mediastödet–

–måste vi se hur konsekvenserna blir–

–när det fördelas praktiskt.

Vi vet att ju fler tidningar som kommer in i systemet–

–desto mer riskerar det att äta upp de delar–

–som handlar om vita fläckar och innovationsstöd.

Det statliga presstödet som skapades på 1950-talet–

–för att främja mångfald i tidningsvärlden–

–byttde 1 februari 2019 namn till "mediastöd".

I och med det omfattas även nätpublikationer.

Mediastödet ska stärka lokaljournalistik i områden–

–med svag journalistisk bevakning, "vita fläckar"–

–men även främja mer långsiktiga satsningar.

Man inför innovations- och utvecklingsstöd–

–för att stimulera utvecklingen i det nya medielandskapet.

Vi måste ha en hög beredskap för att ta fler initiativ–

–både att stärka mediastödet ekonomiskt–

–men också se om nåt i systemet behöver ses över.

Tillbaka till fronten.

I Laholm vägrade några lokala entreprenörer–

–att acceptera att ortens tidning inte ska finnas kvar.

De köpte utgivningsbeviset av konkursförvaltaren.

Vi var ett helt gäng som hade samlats–

–redan innan Laholms Tidning gick omkull.

Vi skulle hjälpa till att skaffa fler prenumeranter.

Det kom faktiskt som en... Vi visste att det gick dåligt–

–men det kom oväntat att de stängde så plötsligt.

Vi hade planerat en stor insats–

–för att försöka höja prenumerationsantalet–

–lördagen efter det att tidningen lades ner.

I mars 2019 såldes utgivningsbeviset vidare–

–till gratistidningen Lokaltidningen–

–som tänker driva den vidare med ett nummer i veckan.

Laholmarna får alltså fortsätta ta del–

–av lokala nyheter från Laholms Tidning.

Men även om laholmarna tillfälligt kan andas ut–

–så är frågan om lokaltidningarna överlever på lång sikt.

70-talisterna kanske är de sista papperstidningsläsarna.

Om de försvinner från landsbygden–

–så finns det bara gamla kvar.

När de dör ut finns det inte längre nån förutsättning–

–att ha prenumeranter och annonsörer.

Det är två makrotrender–

–som kan ha ännu större påverkan på tidningens framtid–

–än själva medielandskapet, för det har redan förändrats.

Nu står vi inför två andra förändringar:

En åldrande befolkning och en förändrad landsbygd.

Det är en utmaning för lokaltidningarna.

De svenska lokaltidningarna är satta under stenhård press till följd av kraftigt minskade intäkter i digitaliseringens spår. Internationella mediejättar som Google och Facebook är på väg att lägga under sig större delen av den digitala reklammarknaden, samtidigt som de betalar minimal skatt i Sverige.

”Det är helt orimligt att vi har stora företag som kanske sysslar med skatteplanering eller liknande som gör att intäkterna inte återförs skattebetalarna”, säger kultur- och demokratiminister Amanda Lind (MP).

I EFN Ekonomikanalens reportage om den svenska lokaltidningskrisen medverkar flera av landets tyngsta mediaexperter och makthavare, däribland Facebook Nordens chef för mediesamarbeten, John Severinson.

”I den feedback som vi får från våra användare är det jättetydligt att man vill ha mer lokalt innehåll, inte minst mer lokala nyheter. Samtidigt om vi backar några år så har den digitala transformationen varit väldigt utmanande för all form av mediejournalistik, och därefter den mobila omställningen”, säger han.

Övriga medverkande är Brit Stakston, mediestrateg, Jonas Ohlsson, medieforskare, Jeanette Gustafsdotter, vd Tidningsutgivarna, Erling Cronqvist (C), kommunstyrelsens ordförande i Laholm, Lennart Foss, vd NTM-koncernen, Boine Gepertz, vd Gota Media, Martin Falkenby, chefredaktör Trelleborgs Allehanda, Anders Eriksson, vd Bonnier News, Olle Lidbom, medieanalytiker, och Mats Olofsson, entreprenör Laholm.

Redaktör: Jonas Harrysson

Få mer av EFN

Missa inga nyheter, prenumerera på våra nyhetsbrev. Markera samtliga nyhetsbrev du vill prenumerera på.

Genom att prenumerera godkänner du att din e-postadress sparas för att vi ska kunna skicka nyhetsbrev till dig. Läs mer här.

Eller hitta oss i sociala medier

Börsindex

OMX Stockholm 30 1.3%
NASDAQ-100 1.5%
NASDAQ Composite 1.4%

Vinnare & förlorare

Sectra 7.9%
Lundin Petroleum 5.8%
Hennes & Mauritz 3.8%
Mycronic -0.5%
Paradox Interactive -2.5%
Kindred Group -3.8%
Uppdaterad mån 17:35
Fördröjning 15 min
  • Vem vann på spelregleringen?3:48

    Vem vann på spelregleringen?

    Vid årsskiftet trädde en lagstiftning för bettingbolag i kraft i Sverige. Efter det har bland annat de stora bettingbolagens spelöverskott sjunkit.

  • 65 snart ett minne blott1:13

    65 snart ett minne blott

    Diskussionen om pensionssystemets utformning har blivit allt hetare. Nu har riksdagens pensionsgrupp tagit fram ett förslag för hur pensionsåldern ska höjas.

  • Starbreeze: Familjedrama och rock´n´roll13:30

    Starbreeze: Familjedrama och rock´n´roll

    Runt spelbolaget Starbreeze har ett börsdrama utspelats som bland annat gjort tiotusentals småsparare allt annat än glada. Journalisten Max Jedeur-Palmgren har skrivit ett reportage om bolaget.