Kontanternas ovissa framtid

Välkommen till Umeå. Som ett led i digitaliseringen–

–minskar mängden kontanter ständigt.

I dag talar vi om konsekvenserna för norra Sverige.

Med mig är Helene Hedman, ställföreträdande kontorschef–

–på Handelsbanken, Umeå City, och Elisabeth Björkman–

–processledare för grundläggande betaltjänster–

–på Länsstyrelsen i Västerbotten. – Välkomna.

Mängden kontanter i omlopp minskar ständigt. Varför?

Sedelutbytet gjorde att stora mängder kontanter–

–kom in till bankerna och mängden som gått ut är mindre.

Folk använder också andra tjänster:

Betalkort, Swish, sms-betalningar...

Du kan sitta hemma och betala mat i din lokala matbutik–

–som du sen hämtar. På barnens fotbollsmatcher swishar du–

–i stället för att ta med kontanter. Därför minskar nog–

–behovet av att ta ut kontanter.

Nästan överallt behövs de inte.

I Länsstyrelsens rapport–

–över tillgången till betaltjänster från 2017 nämner ni–

–den minskade kontanthanteringen som ett problem.

Västerbotten är Sveriges näst största län.

Länets 15 kommuner ligger utspridda.

Fjällkommunerna kan ha upp till 13 mil–

–till närmaste betaltjänstförmedling.

Och många bankkontor i länet minskar öppettiderna–

–har bara öppet för rådgivning...

Nationellt ser vi att den minskade andelen kontanter–

–gör det svårare att kommersiellt upprätthålla–

–kontanthanteringen.

Ni nämner också drabbade turister. Kan du förklara det?

Vi har många gästarbetare.

Exempelvis bärplockare. De får betalt i kontanter–

–som de kanske vill skicka till hemlandet.

De har inget svenskt personnummer–

–så att de kan skicka via banken.

Och i deras kultur kanske man handlar mer med kontanter.

Svenskar använder hela tiden kort för betalning.

Det är skälen.

Med vad tror du att vi betalar i framtiden?

Folk är fortfarande skeptiska–

–till att betala med sin telefon.

Och för biometriska betalmetoder...

Folk är fortfarande skeptiska–

–till att betala med hjälp av kroppsdelar.

Vad tror du att vi betalar med i framtiden?

När Swish kom för sex år sen...

Om nån tidigare sagt att man skulle betala med telefonen–

–och att pengarna överförs i samma sekund som du betalar–

–hade jag inte trott på det.

Swish har revolutionerat–

–våra tankegångar kring betalningar.

Så nåt av det som står där kommer kanske i framtiden.

I dag är vi skeptiska, men när vi förstår hur det används–

–slår det igenom stort.

Forskare på Linköpings universitet–

–har studerat vad som kan ske–

–om kortbetalningar inte kan göras under en vecka.

Bland problem som kan uppstå finns social oro.

Folk hamstrar varor, exempelvis.

Har Länsstyrelsen beredskap för det skeendet?

Länsstyrelsen har en kris- och beredskapsenhet.

I Västerbotten har vi gjort en broschyr som heter:

"Kriser och hot i Västerbotten".

Där tar vi upp möjliga hot–

–exempelvis en damm som brister.

Vid ett längre elavbrott rekommenderas att ha en krislåda.

Där ska det finnas konserver, filtar, stormkök–

–men även kontanter. Vid ett längre elavbrott–

–slås betalningarna ut.

Vi har inte skrivit nån bestämd summa–

–det blir upp till var och en.

Men problemet är om det inte går att betala kontant.

Det blir ett problem.

Men om strömmen ligger nere finns inget annat sätt.

Har Länsstyrelsen nåt ansvar–

–för att tillhandahålla betaltjänster.

Nej, men för att bevaka utvecklingen.

Vi kollar hur det förändras med tiden.

Stefan Ingves tycker att bankerna–

–ska ta ett större ansvar för kontanthanteringen.

Hur ser du på det uttalandet?

Frågan är problematisk.

Jag tror att då måste regeringen styra kraftigare.

Kanske genom lagstiftning.

Vad måste bankerna tillhandahålla?

Nu är det få av de stora bankerna som har kontanter.

Med dagens utveckling måste det nog till krafttag–

–för att förändra det. Som lagstiftning.

Hur tror du att länets invånare upplever utvecklingen–

–mot minskad kontanthantering och färre bankkontor?

Den här beteendeförändringen har pågått ett tag.

De flesta sköter sina bankärenden via internetbanken.

Men samhällets utsatta grupper–

–och även vissa företag och föreningar har problem.

Känslorna är blandade. Länsstyrelsen tar inte ställning–

–men följer utvecklingen och ser att den kommersiellt–

–upprätthållna kontanthanteringen brister.

Vad tänker du om det?

Det är problematiskt. En svårlöst fråga–

–eftersom digitaliseringsprocessen är i gång–

–och svår att stoppa.

Därför kanske myndigheter eller andra–

–måste ställa tydligare krav, om kontanterna ska bli kvar.

Kan trenden vända–

–så att folk använder mer kontanter?

Om allt rullar på som nu: nej.

Lösningar kommer som vi i dag inte förstår–

–eller ens kan tänka oss.

Men händer saker...

Krig, en vecka eller längre–

–utan att kunna betala med kort...

Kanske slås nåt system ut.

Då kan gemene man bli medveten om risken–

–så att mer kontanter börjar användas.

Men då är det stora saker som sker–

–om det flyter på, blir det nog inte så.

En fråga till er båda:

Bör man ha kontanter hemma och hur mycket i så fall?

Jag tycker att man ska ha kontanter hemma.

Hur mycket blir upp till var och en–

–en summa man känner sig bekväm med att ha hemma.

Risken med en för stor summa?

Att ha för mycket är en risk, men också att vara utan–

–om nåt verkligen sker.

Ja, en hemförsäkring täcker bara runt 3 000 kronor–

–i kontanter förvarade hemma.

Man får själv ta ställning till summan.

Om jag ska ha nåt hemma, hur mycket ska det vara?

Tack för att ni kom hit.

Tack så mycket.

Som en följd av digitaliseringen minskar mängden kontanter i omlopp.

Vad det kan få för konsekvenser svarar Elisabeth Björkman, processledare på Länsstyrelsen i Västerbotten och Helene Hedman, stf kontorschef på Handelsbanken i Umeå, på.

Elisabeth Björkman ser den minskade kontanthanteringen som ett problem som är extra stort i Västerbotten, på grund av de stora avstånden.

Helene Hedman ser den minskade kontanthanteringen som en naturlig följd av digitaliseringen.

  • Mjukaste djuren i Båstad2:19

    Mjukaste djuren i Båstad

    Teddykompaniet i Båstad är Nordens största aktör när det kommer till gosedjur. Fokus ligger på kvalitet och säkerhet. Bolagets vd Janne Andersson berättar mer.

  • Elbåt siktar mot börsen3:36

    Elbåt siktar mot börsen

    Svenska Candela Speed Boat börjar i höst tillverka en helt ny typ av eldriven båt. De har redan 130 förhandsbeställningar, vilket innebär att de snart kan bli Sveriges största båttillverkare.

  • Dyrt införande av GDPR0:38

    Dyrt införande av GDPR

    Den 25 maj träder GDPR i kraft - och det kan bli dyrt. Rapporter visar att införandet kommer att kosta 140 000 kronor per företag i Sverige. 

Få mer av EFN

Missa inga nyheter, prenumerera på våra nyhetsbrev. Markera samtliga nyhetsbrev du vill prenumerera på.

Genom att prenumerera godkänner du att din e-postadress sparas för att vi ska kunna skicka nyhetsbrev till dig. Läs mer här.

Eller hitta oss i sociala medier

Börsindex

OMX Stockholm 30 -0.4%
NASDAQ-100 0.2%
NASDAQ Composite 0.1%

Vinnare & förlorare

Balder 2.8%
Fabege 2.5%
Securitas 2.4%
Modern Times Group -2.7%
Lundin Petroleum -2.8%
Hennes & Mauritz -2.9%
Uppdaterad fre 17:35
Fördröjning 15 min
  • Sverige bland de sämsta på AI2:00

    Sverige bland de sämsta på AI

    Ishtar Touailat, innovationschef på Tieto, menar att Sverige ligger efter i utvecklingen av artificiell intelligens och att många inte har möjlighet att ta del av de framsteg som görs.

  • Nu är bensinen rekorddyr1:43

    Nu är bensinen rekorddyr

    Ledande bensinbolag höjer priset på bensin med 20 öre per liter. Det innebär att en liter 95-oktanig bensin nu för första gången kostar över 16 kronor.