Kontanternas ovissa framtid

Välkommen till Umeå. Som ett led i digitaliseringen–

–minskar mängden kontanter ständigt.

I dag talar vi om konsekvenserna för norra Sverige.

Med mig är Helene Hedman, ställföreträdande kontorschef–

–på Handelsbanken, Umeå City, och Elisabeth Björkman–

–processledare för grundläggande betaltjänster–

–på Länsstyrelsen i Västerbotten. – Välkomna.

Mängden kontanter i omlopp minskar ständigt. Varför?

Sedelutbytet gjorde att stora mängder kontanter–

–kom in till bankerna och mängden som gått ut är mindre.

Folk använder också andra tjänster:

Betalkort, Swish, sms-betalningar...

Du kan sitta hemma och betala mat i din lokala matbutik–

–som du sen hämtar. På barnens fotbollsmatcher swishar du–

–i stället för att ta med kontanter. Därför minskar nog–

–behovet av att ta ut kontanter.

Nästan överallt behövs de inte.

I Länsstyrelsens rapport–

–över tillgången till betaltjänster från 2017 nämner ni–

–den minskade kontanthanteringen som ett problem.

Västerbotten är Sveriges näst största län.

Länets 15 kommuner ligger utspridda.

Fjällkommunerna kan ha upp till 13 mil–

–till närmaste betaltjänstförmedling.

Och många bankkontor i länet minskar öppettiderna–

–har bara öppet för rådgivning...

Nationellt ser vi att den minskade andelen kontanter–

–gör det svårare att kommersiellt upprätthålla–

–kontanthanteringen.

Ni nämner också drabbade turister. Kan du förklara det?

Vi har många gästarbetare.

Exempelvis bärplockare. De får betalt i kontanter–

–som de kanske vill skicka till hemlandet.

De har inget svenskt personnummer–

–så att de kan skicka via banken.

Och i deras kultur kanske man handlar mer med kontanter.

Svenskar använder hela tiden kort för betalning.

Det är skälen.

Med vad tror du att vi betalar i framtiden?

Folk är fortfarande skeptiska–

–till att betala med sin telefon.

Och för biometriska betalmetoder...

Folk är fortfarande skeptiska–

–till att betala med hjälp av kroppsdelar.

Vad tror du att vi betalar med i framtiden?

När Swish kom för sex år sen...

Om nån tidigare sagt att man skulle betala med telefonen–

–och att pengarna överförs i samma sekund som du betalar–

–hade jag inte trott på det.

Swish har revolutionerat–

–våra tankegångar kring betalningar.

Så nåt av det som står där kommer kanske i framtiden.

I dag är vi skeptiska, men när vi förstår hur det används–

–slår det igenom stort.

Forskare på Linköpings universitet–

–har studerat vad som kan ske–

–om kortbetalningar inte kan göras under en vecka.

Bland problem som kan uppstå finns social oro.

Folk hamstrar varor, exempelvis.

Har Länsstyrelsen beredskap för det skeendet?

Länsstyrelsen har en kris- och beredskapsenhet.

I Västerbotten har vi gjort en broschyr som heter:

"Kriser och hot i Västerbotten".

Där tar vi upp möjliga hot–

–exempelvis en damm som brister.

Vid ett längre elavbrott rekommenderas att ha en krislåda.

Där ska det finnas konserver, filtar, stormkök–

–men även kontanter. Vid ett längre elavbrott–

–slås betalningarna ut.

Vi har inte skrivit nån bestämd summa–

–det blir upp till var och en.

Men problemet är om det inte går att betala kontant.

Det blir ett problem.

Men om strömmen ligger nere finns inget annat sätt.

Har Länsstyrelsen nåt ansvar–

–för att tillhandahålla betaltjänster.

Nej, men för att bevaka utvecklingen.

Vi kollar hur det förändras med tiden.

Stefan Ingves tycker att bankerna–

–ska ta ett större ansvar för kontanthanteringen.

Hur ser du på det uttalandet?

Frågan är problematisk.

Jag tror att då måste regeringen styra kraftigare.

Kanske genom lagstiftning.

Vad måste bankerna tillhandahålla?

Nu är det få av de stora bankerna som har kontanter.

Med dagens utveckling måste det nog till krafttag–

–för att förändra det. Som lagstiftning.

Hur tror du att länets invånare upplever utvecklingen–

–mot minskad kontanthantering och färre bankkontor?

Den här beteendeförändringen har pågått ett tag.

De flesta sköter sina bankärenden via internetbanken.

Men samhällets utsatta grupper–

–och även vissa företag och föreningar har problem.

Känslorna är blandade. Länsstyrelsen tar inte ställning–

–men följer utvecklingen och ser att den kommersiellt–

–upprätthållna kontanthanteringen brister.

Vad tänker du om det?

Det är problematiskt. En svårlöst fråga–

–eftersom digitaliseringsprocessen är i gång–

–och svår att stoppa.

Därför kanske myndigheter eller andra–

–måste ställa tydligare krav, om kontanterna ska bli kvar.

Kan trenden vända–

–så att folk använder mer kontanter?

Om allt rullar på som nu: nej.

Lösningar kommer som vi i dag inte förstår–

–eller ens kan tänka oss.

Men händer saker...

Krig, en vecka eller längre–

–utan att kunna betala med kort...

Kanske slås nåt system ut.

Då kan gemene man bli medveten om risken–

–så att mer kontanter börjar användas.

Men då är det stora saker som sker–

–om det flyter på, blir det nog inte så.

En fråga till er båda:

Bör man ha kontanter hemma och hur mycket i så fall?

Jag tycker att man ska ha kontanter hemma.

Hur mycket blir upp till var och en–

–en summa man känner sig bekväm med att ha hemma.

Risken med en för stor summa?

Att ha för mycket är en risk, men också att vara utan–

–om nåt verkligen sker.

Ja, en hemförsäkring täcker bara runt 3 000 kronor–

–i kontanter förvarade hemma.

Man får själv ta ställning till summan.

Om jag ska ha nåt hemma, hur mycket ska det vara?

Tack för att ni kom hit.

Tack så mycket.

Som en följd av digitaliseringen minskar mängden kontanter i omlopp.

Vad det kan få för konsekvenser svarar Elisabeth Björkman, processledare på Länsstyrelsen i Västerbotten och Helene Hedman, stf kontorschef på Handelsbanken i Umeå, på.

Elisabeth Björkman ser den minskade kontanthanteringen som ett problem som är extra stort i Västerbotten, på grund av de stora avstånden.

Helene Hedman ser den minskade kontanthanteringen som en naturlig följd av digitaliseringen.

  • Stora Sundby slott: en ny generation flyttar in7:26

    Stora Sundby slott: en ny generation flyttar in

    Stora Sundby slott ligger strax norr om Hjälmaren och snart ska det få en ny slottsherre. Det är Mauritz Klingspor som fått slottet av sin far som ska flytta in tillsammans med sin fru Ida-Sofia.

  • Moody's lägger krut på miljöfrågor2:55

    Moody's lägger krut på miljöfrågor

    Environmental and Social Governance, eller ESG, är något som betyder allt mer för företagen. Åtminstone om man får tro kreditvärderingsbolaget Moody's. Matthias Hellstern är vd för Moody's Investor Service och han menar att miljöfrågor är en viktig del av riskbedömningen av företag.

  • 7:27

    "Skilj på Trump och USA:s säkerhetspolitik"

    I veckan har Trump sagt flera saker som inte gillades i USA och som han senare har tagit tillbaka. Enligt Mike Winnerstig, säkerhetspolitisk analytiker på FOI, är det mycket ovanligt att Trump tar tillbaka uttalanden över huvud taget. 

  • Jubileum för kungligt firande på Öland2:05

    Jubileum för kungligt firande på Öland

    I år är det 40 år sedan kronprinsessan Victoria firade sin födelsedag i Borgholm på Öland för första gången. Initiativtagaren Kay Wiestål gör nu sitt sista år som arrangör.

Få mer av EFN

Missa inga nyheter, prenumerera på våra nyhetsbrev. Markera samtliga nyhetsbrev du vill prenumerera på.

Genom att prenumerera godkänner du att din e-postadress sparas för att vi ska kunna skicka nyhetsbrev till dig. Läs mer här.

Eller hitta oss i sociala medier

Börsindex

OMX Stockholm 30 -0.3%
NASDAQ-100 0%
NASDAQ Composite -0.1%

Vinnare & förlorare

Uppdaterad fre 17:35
Fördröjning 15 min