Kommunernas ekonomi nästa stora krishärd

Larmrapporterna duggar tätt från ekonomer och politiker.

Kommunsektorn riskerar att bli nästa stora krishärd.

Kommunernas kostnader stiger snabbt på grund av en åldrande befolkning.

Lösningen kan vara höjda skatter eller statliga bidrag.

Men här finns en övre gräns.

Vi ska prata om hotet mot svensk ekonomi–

–är kommunsektorn. Hur allvarligt är det?

Eller är det överdrivet? – Annika Wallenskog–

–chefsekonom SKL, välkommen.

Nima Sanandaji, debattör, teknologie doktor.

Du har skrivit mycket om sektorn.

Är kommunernas ekonomi ett hot mot svensk ekonomi?

Sverige kommer att ha kommunkris–

–nästa lågkonjunktur och vi borde förbereda oss.

Annika, regeringen har sagt att ett 50-tal kommuner–

–får problem att klara välfärden. Ni, SKL, har sagt–

–att det behövs 50 miljarder för att upprätthålla den.

Det är en tuff utmaning.

Men vi kommer att klara av den.

Jag är inte orolig, men vi måste vara förberedda.

De senaste åren har kommunerna gått bra–

–mycket på grund av konjunkturen. Från SCB kom siffror–

–att de gjort ett överskott på över 20 miljarder i år.

Krisen är inte idag, utan vad som komma skall.

Överskottet 2016 beror på att intäkterna ökade så mycket.

Försäljningsintäkter, statsbidragen–

–och skatteintäkterna har ökat.

Men kostnaderna har också ökat väldigt snabbt.

Om vi inte hade haft tillskott av ökade statsbidrag–

–så skulle det ha sett betydligt sämre ut 2016.

Betydligt sämre kommer det att se ut de närmaste åren–

–tror ekonomer, politiker och även du, Nima.

Dels finns den långtgående problematiken–

–med att tillväxten sker i storstäder–

–unga talanger flyttar från storstäderna...

Tittar man på storföretagen i glesbygden–

–är det ofta en hundra år gammal fabrik.

Jag har gjort en analys för Småföretagarnas riksförbund–

–där jag har studerat företagarnas ålder.

I Sverige är 70 % av företagarna över 50 år.

Ungefär hälften i övre Norrland är över pensionsåldern.

Det finns ett påtagligt problem med generationsskiftet.

Många lönsamma små och medelstora företag–

–håller på att gå i graven med sina företagare.

Det finns många bekymmersamma saker.

Du är inne på demografi ur ett småföretagarperspektiv.

Demografi har en vidare aspekt med en åldrande befolkning.

Fram till 2020 beror den stora kostnadsökningen på–

–att vi får en så stor ökning av barn och unga.

De har heller ingen inkomst.

Efter 2020 kommer de äldre föranleda höga kostnader.

Vi ska titta på en graf över det vi pratar om.

Staplarna visar kostnaderna. Ljusblå är demografieffekter–

–på kostnaderna de närmaste åren.

Den orange linjen visar det teoretiska skatteunderlaget–

–som inte hänger med i kostnaderna.

Det är nu och de närmaste åren som bekymren kommer.

Nästa graf visar det du sa, Annika–

–att skolan och sånt är mycket av bekymret.

Vi har demografi. Vad har vi mer för bekymmer?

Sen finanskrisen har vi haft en återhämtning i ekonomin.

Vi har haft en snabb ökning av skatteunderlagen.

Nu befinner vi oss i högkonjunktur.

Det innebär att kostnaderna ökar.

Det finns inte så många lediga resurser.

Antalet arbetade timmar utvecklas inte så snabbt.

Kommunerna är ju ganska konjunkturkänsliga.

Vi har de här problemen nu när staten går in–

–med massor med pengar till flyktingmottagande etc.

Kommunerna säljer av egendom som ger engångseffekt–

–i högkonjunktur. Ändå ser vi de här stora problemen.

SKL räknar med en okej konjunktur.

Får vi en lågkonjunktur ser det värre ut.

Nästa grej är flyktingmottagandet.

Alla de här kommunerna behöver integrera flyktingar–

–på arbetsmarknaden. Det är en större grupp flyktingar–

–än något modernt land nånsin tagit emot per capita.

Gapet i kunskap mellan vuxna flyktingar–

–och vuxna svenskar, enligt OECD:s mätningar–

–är det största i hela västvärlden.

När man räknar med demografin som ni gör–

–så är det olika människor. Stora grupper får svårt–

–att få arbete. De som får arbete–

–kommer att få subventionerade arbeten och låga inkomster.

Så det finns en större demografieffekt.

Demografi, framför allt flyktingar...

Vad ska kommunerna göra för att öka intäkterna?

Vi har ett cirkeldiagram som visar–

–vad kommunernas intäkter består av.

Det handlar förstås om kommunala skatter–

–och statsbidrag, staten har skjutit till extra miljarder.

Det är de stora posterna. Den kommunala skattesatsen–

–har sakta tickat uppåt de senaste 15 åren.

Det är både kommun- och landstingsskatt.

Den streckade linjen på slutet är hämtad från SKL.

Så här mycket skulle skatterna behöva höjas.

Kommer det att bli så?

Det tror jag inte. Vi illustrerade–

–vad den nya demografiska utmaningen innebar–

–om man skulle ta ut den i höjda skatter.

Men här måste kommunerna effektivisera–

–och digitalisera.

Det är ett gemensamt ansvar för den offentliga sektorn.

Det är klart att det finns skatter som är mindre skadliga–

–att höja än kommunalskatten som slår på inkomst–

–och på utbudet av sysselsättningen.

Nina Nordqvist, Liberalernas SKL-grupp har sagt–

–att skattehöjningar på 17 kronor till 2040 behövs.

Tror du på en skattechock, Nima?

Jag gjorde en rapport för Svenskt näringsliv–

–där vi räknade på den totala skatten som belastade vanliga inkomsttagare–

–även dolda skatter som arbetsgivaravgifter.

Den totala skatten är 52 % på helt normala inkomster–

–även på lägre inkomster.

Här skulle kommunskatten skulle gå från 32 till 34 %.

Det innebär grovt räknat att den totala skatten–

–inklusive dolda skatter för vanliga människor–

–ökar från 52 till 54 %.

Tror man på Liberalerna så ökar den till Gud vet vad.

Om man höjer en redan hög skatt till en ännu högre nivå–

–jobbar folk mindre och fler väljer att jobba svart.

Det är väldigt problematiskt att höja redan höga skatter.

Det är lätt att höja en låg skatt till medelhög nivå.

Det är svårt att höja en redan hög skatt.

De kommuner som har det svårast har ofta höga skatter–

–och sämre kommunal service.

Man kan inte höja skatten på arbete hur mycket som helst.

Ni verkar överens om att det inte går att höja skatterna.

Vad kan kommunerna då göra? De kan låna.

De har ökat lånen rejält de senaste åren.

Prognosen är att det ska fortsätta.

Kommunerna har satt stolthet i att kunna finansiera investeringar–

–men det går uppenbarligen inte längre.

Kommunerna har dels eftersatta investeringar.

Det mesta gjordes på 70-talet. Nu behöver man bygga om.

Det gäller både kommuner och landsting.

Alla behöver bygga nya sjukhus för man vårdar folk på ett annat sätt.

Befolkningstillväxten innebär att vi måste bygga skolor–

–förskolor och äldreboenden.

Dessutom har vi en kraftig urbanisering.

Folk flyttar mellan och inom kommunerna.

Det gör att man behöver bygga ut verksamhetslokalerna.

Är den höga låneskulden en faktor du väger in–

–när du säger att kommunerna blir nästa kris?

Om räntan höjs blir skulderna jobbiga.

Kommunerna är extremt konjunkturkänsliga.

Nu tjänar de på att sälja tillgångar, snart blir lånen ett problem.

Det finns en långtgående välfärdsstatskri i Sverige.

Sverige har länge varit ett högskattesamhälle.

För några årtionden sen–

–finansierade högskattesamhället investeringar–

–i hus, byggnader och vägar.

De senaste årtiondena har vi höga skatter–

–men lite investeringar i infrastruktur, sjukhus etc.

Kommunerna har fått ta över det som var statens uppgift–

–att bygga vägar till exempel. Kommunerna lägger pengar–

–arbetsmarknadsprogram för det betalar inte staten.

Om integrationen ska fungera någorlunda–

–behövs massiv satsning på vuxenutbildning.

Om man tittar på det från början ser de ut att ha det bra–

–men fler faktorer visar att kommunerna har det kärvt.

De är väldigt konjunkturkänsliga.

Vi kommer att få en stor debatt–

–om en kommunalekonomisk kris nästa lågkonjunktur.

Kommunkrisen kanske redan är här om de inte lever upp till välfärdsåtagandena.

Jag vill inte säga att man inte kan leva upp till dem.

Men man behöver göra väldigt mycket.

Man kan också fundera över arbetsmarknadspolitik.

Kommunerna lägger 5 miljarder på arbetsmarknadsåtgärder.

Det gör man i syfte att öka sysselsättningen–

–och minska socialbidragen.

Vi tittar på cirkeldiagrammet över kommunernas intäkter.

Skatter är det viktiga. En liten skärva–

–heter försäljning av verksamhet och mark.

Är det så det ska räddas?

Man säljer ut kyrksilvret, så att säga–

–i form av mark och andra tillgångar.

Det viktigaste skälet till att man har sålt mark–

–är för att man nu bygger 70 000 bostäder.

Det innebär att kommunerna säljer mycket mark.

Vi har förstås tårtbiten statsbidrag.

Det gör att krisen blir svår att titta på–

–för staten kan alltid skjuta in mer. Man har ökat statsbidragen med 10 miljarder.

Kommer staten att pumpa in ännu mer pengar i kommunerna?

Det tror jag. Nu kommer du inte att hålla med mig.

Ett av Sveriges största problem–

–är det dåliga systemet. Jag är för utjämning...

Vad är kommunal utjämning för nånting?

Staten ger pengar till de kommuner som behöver pengar.

Problemet är att man inte ger pengarna till kommuner–

–som har många utlandsfödda och äldre.

Man tittar på vilka intäkter kommunen har.

Om en kommun förbättrar företagsklimatet–

–satsar på bra vuxenutbildning så fler får arbete.

95 % av de ökade intäkterna till kommunen går bort–

–i statsbidrag. Om kommunen går sämre–

–täcker staten upp med 95 %.

Ansvaret finns knappt där. Det är problematiskt.

Det Nima beskriver är ett gigantiskt incitamentsproblem.

De får bidragen efter hur det går, inte efter förutsättningar.

Dåliga kommuner täcks upp av statsbidrag.

Det är det han säger. Så vill inte jag förklara–

–utjämningssystemet. Vi har olika delar i systemet–

–en del kallas kostnadsutjämning.

Den bygger på att om man har många gamla–

–så får man pengar. Har man få gamla får man betala.

Det omfördelar inte så mycket pengar.

Vi har det som kallas för inkomstutjämningen.

Har man en väldigt stark skattekraft, över 115 %–

–av rikets skattekraft, betalar man för det som är över.

Ligger man under så får man...

Han har väl en liten poäng att det saknas incitament–

–att sköta sig.

Det saknas inte incitament att bedriva effektiv verksamhet.

Det utjämnar inte för vilken effektivitet man har i verksamheten.

Det utjämnar för skattekraften.

Vad har man för inkomstnivåer i kommunen?

Det är mycket prat om Malmö nu–

–som får väldigt mycket pengar från rika kommuner.

Det är min poäng. Man utjämnar inkomsterna nästan helt.

Det var ett djupgående reportage i Sydsvenskan om Malmö–

–där man pressade Malmöpolitikerna: "Hur har ni tänkt"?"

En revisionsbyrå såg att det var på väg mot katastrof.

Då sa man: "Staten kommer att gå in med många miljarder"–

–"och rädda oss." Jag förstår att SKL–

–tycker att det är känsligt. Men jag måste säga–

–att folk förstår inte att det här systemet nästan helt utjämnar kommunernas intäkter.

En enskild kommunpolitiker har nästan inga incitament–

–att få in fler människor i arbete i kommunen.

Kanske är det trevligt att minska arbetslösheten–

–men kommunerna tjänar nästan inget på det.

Vi skulle kunna utjämna lika mycket i kronor–

–men utjämna på annat sätt.

Replik på det, Annika.

Risken om man fick en högre skattekraft...

Stockholm har inte haft störst ökning av skattekraft.

Det är Gotland. De skulle tjänat mest på ett sånt system.

Om en liten kommun blev av med ett stort företag–

–skulle det få enormt stora konsekvenser.

Det måste göras så att man får stimulans–

–när man ökar sysselsättningen.

Jag vet inte hur man gör det, utan att få de negativa effekterna.

Du kommer från en grupp som diskuterar det här.

Fast det är kostnadsutjämningen vi tittar på.

Vi avslutar med en het potatis som hör ihop med det här.

Skillnaden i kommunalskatt mellan olika kommuner.

Det finns en allmän diskussion om den rika staden–

–och det fattiga landet.

Finns det inte en problematik att nån som har–

–en medellön i Vellinge mot en fattig inlandskommun i Norrland...

Det är stor skillnad på vad de får behålla.

Den kommunala välfärden har större problem än vi tror.

Redan innan vi får den kommunkris jag ser framför mig–

–kommer de som bor i norra Sverige–

–få mycket sämre service och betala mycket högre skatt.

Vi behöver gå mot mer kommunal utjämning–

–men på ett helt annat sätt. Det är vad jag säger.

Har du märkt att det här ökar spänningarna?

Tyvärr, så kan man märka en ökad polarisering.

Det är väldigt tråkigt.

En förklaring kan vara att vissa variabler i systemet–

–inte uppdateras så ofta.

Men ta i beaktan att det är svårare för kommuner som minskar i befolkning.

Det är ett svårare politiskt beslut att lägga ner en skola–

–än att bygga en ny. Ett skäl kan vara–

–att man inte kommer i fas med neddragningarna.

Att få in en ny elev i en klass brukar gå effektivt.

Vad är lösningen på den potentiella krisen?

Nima, ett helt annat utjämningssystem, eller hur?

Vi kommer att få krisen.

En annan lösning är en helt annan näringspolitik–

–där man försöker skapa tillväxt–

–i Sveriges glesbygd.

Annika, vad är din lösning på en potentiell kris?

En kombination av saker.

Man måste jobba mer med effektiviseringar–

–digitaliseringar och folk måste få göra mer själva.

Titta på bankerna till exempel.

Du går inte in på en bank, utan sköter uppgifterna själva.

Föda barn själv i bilen...

Där man prioriterar dem med behov–

–och de som klarar saker får göra det själv.

Det är ett gemensamt ansvar–

–mellan stat och kommunsektorn.

Det här kan kommunerna inte klara själva.

Tack så mycket för att ni kom hit.

Larmrapporterna duggar allt tätare från ekonomer och politiker om att det är kommunsektorn som riskerar att bli nästa stora krishärd i Sverige.

”Min bedömning är att Sverige kommer ha en kommunkris nästa lågkonjunktur. Ganska allvarlig och vi borde förbereda oss”, säger Nima Sanandaji, teknologie doktor och författare.

”Jag är inte orolig men däremot tycker jag att vi måste vara ordentligt förberedda”, säger Annika Wallenskog, chefsekonom på Sveriges Kommuner och Landsting, SKL.

Kommunernas kostnader stiger och möjligheterna att matcha detta med stigande inkomster är begränsade.

”Det är problematiskt att höja redan höga skatter”, säger Nima Sanandaji.

En lösning skulle kunna vara systemet för kommunal utjämning som finns. Men frågan är hur bra det fungerar?

Programledare: Pontus Herin.

  • Elbåt siktar mot börsen3:36

    Elbåt siktar mot börsen

    Svenska Candela Speed Boat börjar i höst tillverka en helt ny typ av eldriven båt. De har redan 130 förhandsbeställningar, vilket innebär att de snart kan bli Sveriges största båttillverkare.

  • Dyrt införande av GDPR0:38

    Dyrt införande av GDPR

    Den 25 maj träder GDPR i kraft - och det kan bli dyrt. Rapporter visar att införandet kommer att kosta 140 000 kronor per företag i Sverige. 

  • Sverige bland de sämsta på AI2:00

    Sverige bland de sämsta på AI

    Ishtar Touailat, innovationschef på Tieto, menar att Sverige ligger efter i utvecklingen av artificiell intelligens och att många inte har möjlighet att ta del av de framsteg som görs.

Få mer av EFN

Missa inga nyheter, prenumerera på våra nyhetsbrev. Markera samtliga nyhetsbrev du vill prenumerera på.

Genom att prenumerera godkänner du att din e-postadress sparas för att vi ska kunna skicka nyhetsbrev till dig. Läs mer här.

Eller hitta oss i sociala medier

Börsindex

OMX Stockholm 30 -0.4%
NASDAQ-100 0.2%
NASDAQ Composite 0.1%

Vinnare & förlorare

Balder 2.8%
Fabege 2.5%
Securitas 2.4%
Modern Times Group -2.7%
Lundin Petroleum -2.8%
Hennes & Mauritz -2.9%
Uppdaterad fre 17:35
Fördröjning 15 min