Framtiden för Postnord – finns den på börsen?

Häromveckan rapporterade Postnord–

–och resultatet för 2016 blev en förlust på 1,6 miljarder.

Nu sägs Postnord vilja ha 5 miljarder i krisstöd.

Vad ska man ha de pengarna till, Per?

Till förlusttäckning, man ska säga upp många tjänster–

–i Danmark där krisen finns.

Där ska man omstrukturera verksamheten.

Även balansräkningen behöver nog städas.

Fortfarande finns stora nedskrivningar kvar.

Tusentals anställda har ju fått gå.

Kommer man att investera i teknik?

Man måste nog bygga upp nya logistiklösningar.

Paketen blir fler och breven färre.

För att kunna konkurrera i Danmark–

–krävs nog en del investeringar.

Vem ska stå för de 5 miljarderna?

Det är nog en förhandling.

Sverige äger ju 60 % och Danmark 40 %.

Det innebär 3 miljarder för Sverige och 2 för Danmark–

–men det är den danska verksamheten som går dåligt.

Danskarna borde nog skjuta till lite mer.

Hur blev det så här? Sammanslagningen skedde 2008.

Då såg det inte så illa ut, raset började för fem år sen.

Vad är förklaringen?

Man skriver att brevvolymerna i Danmark har rasat.

Organisationen har inte tillräckliga volymer–

–för att få lönsamhet och man har inte anpassat sig–

–efter en förändrad marknad.

Kan man skissa på tänkbara scenarier?

Nu måste man rädda företaget och man kan undra–

–vem som ska äga det i slutänden.

Är det en samhällstjänst? Det kan ifrågasättas.

De stora konkurrenterna är ju globala–

–och tycks ha fördelar som inte Postnord har.

De kanske kan välja bort glesbygdsområden.

Trots krisen har Postnord delat ut friskt–

–till ägaren staten. Kunde man inte–

–ha investerat de pengarna i teknik och annat?

Jo, men alla vill ju visa att de är duktiga–

–och kan ge utdelning på satsat kapital–

–istället för att begära nya pengar till verksamheten.

Bolaget är som sagt samägt.

Svenska staten äger 60 % och danska staten 40 %.

Är det bra eller dåligt med ett sånt samägande?

Jag tror att det är väldigt dåligt.

I Sverige har man en hyfsad lönsamhet–

–och man kan matcha Schenker och DHL.

Jag ser inga synergier mellan verksamheter–

–i Danmark och Sverige–

–och man tjänar inga pengar i Finland eller Norge.

Svenska posten kunde ha stått på egna ben.

Samägandet trasslar bara till det.

Näringsminister Damberg säger att han ärvde äktenskapet–

–från förre näringsministern.

Vad har regeringen för ansvar för situationen?

Som huvudägare har man ju ett stort ansvar.

Det är ju lite Maud Olofssons baby–

–så även hon bär ett stort ansvar.

Uppgörelsen gjordes samtidigt som Vattenfall köpte Nuon.

Affärerna under 2009 har inget bra track record.

Postnord är ju milt sagt inte börsfähigt just nu–

–men man kan väl skissa på en sån utveckling?

Både brittiska Royal Mail och tyska Deutsche Post–

–har ju börsnoterats.

Kan Postnord börsnoteras i framtiden?

Det är nog möjligt.

Man har två stora konkurrenter: Schenker och DHL–

–som ägs av Deutsche Bahn respektive Deutsche Post.

Nån aktör kan ju vara intresserad av främst Sverige–

–som ju är lönsamt.

Det är tveksamt om det ska stå på egna ben som börsbolag.

Vi har ju knappt hunnit smälta–

–hur illa det har gått för Vattenfall.

Även andra statliga bolag har ju inte gått så bra.

Hur bra är staten på att driva bolag?

Inte särskilt bra.

I synnerhet inte när man ska leka företag–

–och vara företagsekonomiskt optimerande.

I de här fallen måste man nog titta på–

–vilket samhällsuppdraget är–

–och om statligt ägande är nödvändigt.

I Postnords fall kan man nog säga nej.

Vi får se utvecklingen an. Tack så mycket, Per.

Linda Vikström intervjuar Per Lindvall, kommentator EFN, om turerna kring Postnord, varför de begär 5 miljarder kronor i krisstöd och vad som händer nu.

 

  • Elbåt siktar mot börsen3:36

    Elbåt siktar mot börsen

    Svenska Candela Speed Boat börjar i höst tillverka en helt ny typ av eldriven båt. De har redan 130 förhandsbeställningar, vilket innebär att de snart kan bli Sveriges största båttillverkare.

  • Dyrt införande av GDPR0:38

    Dyrt införande av GDPR

    Den 25 maj träder GDPR i kraft - och det kan bli dyrt. Rapporter visar att införandet kommer att kosta 140 000 kronor per företag i Sverige. 

  • Sverige bland de sämsta på AI2:00

    Sverige bland de sämsta på AI

    Ishtar Touailat, innovationschef på Tieto, menar att Sverige ligger efter i utvecklingen av artificiell intelligens och att många inte har möjlighet att ta del av de framsteg som görs.

Få mer av EFN

Missa inga nyheter, prenumerera på våra nyhetsbrev. Markera samtliga nyhetsbrev du vill prenumerera på.

Genom att prenumerera godkänner du att din e-postadress sparas för att vi ska kunna skicka nyhetsbrev till dig. Läs mer här.

Eller hitta oss i sociala medier

Börsindex

OMX Stockholm 30 -0.4%
NASDAQ-100 0.2%
NASDAQ Composite 0.1%

Vinnare & förlorare

Balder 2.8%
Fabege 2.5%
Securitas 2.4%
Modern Times Group -2.7%
Lundin Petroleum -2.8%
Hennes & Mauritz -2.9%
Uppdaterad fre 17:35
Fördröjning 15 min