Grekland: ”Situationen är allvarlig men det finns hopp”

Greklands ekonomiska kris närapå lamslår landet.

Det råder politisk kaos och näringslivet är hårt pressat.

I går träffades eurogruppen i Bryssel.

Man enades om nya förhandlingar i Aten.

Gårdagens diskussioner i Bryssel–

–med euroländernas finansministrar–

–om Greklands senaste krispaket slutade med klartecken–

–för att låta förhandlare för euroländerna och IMF–

–diskutera vidare i Aten senare i vår.

Förhandlarna ska samarbeta med grekiska myndigheter–

–om ytterligare strukturreformer av skattesystemet–

–pensionssystemet och arbetsmarknadsreglerna.

Dijsselbloem, ordförande i eurogruppen–

–låter trots allt ganska optimistisk.

Vad innebär det han säger?

Det grekiska dramat innehåller väldigt många akter.

Vi har nog inte sett sista akten.

Överenskommelsen i går är snarare en överenskommelse om–

–att fortsätta diskutera.

Det går inte att ropa hej än, läget är fortsatt spänt.

Det positiva är att bråket som har uppstått–

–mellan IMF, EU och Grekland inte leder till–

–en skilsmässa gällande stödpaketet till Grekland.

Man är ense om att fortsätta diskutera.

Det är alltså åtstramningar och strukturreformer på gång?

För att Grekland ska fortsätta få pengar–

–från det tredje stödpaketet som man fick 2015–

–måste man göra flera saker.

Man måste rensa upp i de offentliga finanserna–

–och visa överskott i dem.

Det bråkas lite om hur stort överskottet måste vara.

Vidare har man enats om–

–att man måste fortsätta reformera den grekiska ekonomin–

–så att den kan stå på egna ben på sikt.

Problemet är väl att grekiska regeringen–

–inte vill göra ytterligare neddragningar–

–och sänka pensionerna.

Pensionerna har ju redan sänkts med ungefär hälften–

–och lönerna har fallit med hela 40 %.

Så Grekland har gjort väldigt mycket–

–och drabbats hårt av krisen.

Det är förståeligt att regeringen säger–

–att man har stramat åt tillräckligt.

Samtidigt vet regeringen att för att få med IMF–

–på det tredje stödpaketet så måste man göra mer–

–för att lugna de internationella marknaderna.

Det krävs nog fler reformer och åtstramningar.

Den här grafen visar Greklands skuld som andel av BNP.

Det är ju ganska anmärkningsvärda siffror.

Vad tycker du att det visar?

Grekland är skyldigt omvärlden väldigt mycket pengar.

Motsvarande 180 % av landets BNP–

–eller ungefär 3 000 miljarder kronor.

Det är en enorm skuldbörda.

Samtidigt får Grekland mycket hjälp av omvärlden.

Andra euroländer har ju lånat ut pengar till Grekland.

Återbetalningstiden för det enorma skuldberget–

–är väldigt lång.

Man ska inte titta på siffrorna och känna–

–att loppet är kört för Grekland.

Situationen är allvarlig och skulderna höga–

–men det finns hopp.

Menar du att Greklands skuld–

–inte går att jämföra med andra länders skuld?

Det är helt riktigt. Jämfört med andra länder–

–som är skyldiga omvärlden mycket pengar–

–som Italien och Japan–

–lånar inte Grekland pengar främst på privatmarknaden.

De 3 000 miljarderna kommer främst–

–från andra officiella organ och andra euroländer.

Så kniven ligger inte så skarpt mot strupen.

Men visst är skulderna höga och läget är allvarligt.

Vad händer om Grekland inte går med på villkoren?

Om vi inte får en lösning kan vi inte utesluta en ny kris–

–och vi skulle säkert få se stora börsras i världen.

Även Sverige skulle säkert drabbas.

Blir det ingen lösning mellan IMF, Grekland och EU–

–kan Grekland tvingas att lämna eurozonen.

Så det är mycket viktigt att få till en lösning–

–innan valen sker i Holland, Frankrike och Tyskland.

Har du nåt exempel på hur Sverige kan drabbas?

Börserna skulle nog falla vid en ny Greklandskris.

Grekland är ingen stor exportmarknad för Sverige–

–men två tredjedelar av vår export går till EU.

å vi kommer att drabbas på ett eller annat vis–

–av en ny Greklandskris.

Det är först i juli–

–som de 7 miljarder eurona ska betalas tillbaka.

Varför är det så bråttom just nu...?

Vi har nog lärt oss av de senaste årens kriser–

–att det är dumdristigt att vänta till elfte timmen.

Det är bättre att lugna marknaderna i ett tidigt skede.

Även om det är först i juli som Grekland–

–behöver betala tillbaka ungefär 70 miljarder kronor–

–gör man helt rätt i att försöka lösa problemen nu.

Oroligheterna i Europa kopplade till valet i Frankrike–

–i april-maj och det tyska valet i höst är betydande.

Vi behöver inte ytterligare bränsle på brasan.

Greklandskrisen gör vi bäst i att lösa nu. Vi hoppas–

–att det löser sig med valen i Frankrike och Tyskland.

2015 fick de ett tredje stödpaket.

Hur märker grekerna av det här?

Krisen har ju fått väldigt substantiella effekter–

–i vanliga människors plånböcker.

Pensionerna har fallit rejält och Grekland är det EU-land–

–som är mest beroende av pensionssystemet.

Ungdomsarbetslösheten har ökat drastiskt.

Nästan varannan ung grek är arbetslös.

Så det finns en stor misstro mot politikerna–

–och mot de internationella långivarna–

–men det är viktigt att se framåt.

Grekisk ekonomi genererade tillväxt–

–under två efterföljande kvartal i fjol.

Lyckas man bara vända skutan–

–finns det hopp om tillväxt under 2018.

Du låter ändå hoppfull.

Ja, men förutsättningen är att man inte fortsätter–

–på den politiskt tumulta banan.

Stort tack för att du kom hit, Andreas Hatzigeorgio.

Greklands ekonomiska kris fortsätter, men nu finns en liten ljusning i sikte. Efter eurogruppens möte i Bryssel, där landet öppnade för förhandlingar om bland annat reformer av skatte- och pensionssystemet, är ett första steg mot nya stödlån taget.

Euroländerna har enats om att överläggningarna med den grekiska regeringen ska återupptas i Aten.

Petra Bergman pratar med Andreas Hatzigeorgiou, chefekonom Stockholms Handelskammare.

  • Sverige bland de sämsta på AI2:00

    Sverige bland de sämsta på AI

    Ishtar Touailat, innovationschef på Tieto, menar att Sverige ligger efter i utvecklingen av artificiell intelligens och att många inte har möjlighet att ta del av de framsteg som görs.

  • Nu är bensinen rekorddyr1:43

    Nu är bensinen rekorddyr

    Ledande bensinbolag höjer priset på bensin med 20 öre per liter. Det innebär att en liter 95-oktanig bensin nu för första gången kostar över 16 kronor.

  • Så mycket mer än ett varv1:44

    Så mycket mer än ett varv

    Göteborgsvarvet är världens största halvmaratontävling med omkring 60 000 anmälda löpare. Och loppet omsätter stora summor.

Få mer av EFN

Missa inga nyheter, prenumerera på våra nyhetsbrev. Markera samtliga nyhetsbrev du vill prenumerera på.

Eller hitta oss i sociala medier

Börsindex

OMX Stockholm 30 -0.1%
NASDAQ-100 -0.2%
NASDAQ Composite -0.2%

Vinnare & förlorare

ÅF 3.4%
Paradox Interactive 3.4%
Nordea 2.1%
Lundbergs -2.2%
JM -2.5%
Evolution Gaming Group -2.7%
Uppdaterad tis 17:35
Fördröjning 15 min