Knäckfrågan i Brexitförhandlingarna

Nästa vecka startar tredje rundan i Brexit-förhandlingarna.

Vi ska prata om vad som ska diskuteras–

–och vilka knäckfrågorna är.

Katrine, du brukar vara i London, men nu är du här.

Hur går det för May att återta makten till Storbritannien?

Sen valet tidigare i somras, i juni–

–vill hon återta lite mindre makt.

Den hårda retoriken om en skarp och tydlig skilsmässa–

–har mildrats av att hon förlorade sin parlamentsmajoritet–

–och nu är beroende av nordirländska partiet DUP.

När May har varit på semester i sommar–

–har finansminister Philip Hammond lett regeringen.

Då har vi sett en mildring, som gör det lättare att enas.

Vilka är knäckfrågorna? Det finns väl tre stora?

Egentligen finns det en stor knäckfråga–

–som handlar om när man ska gå över och prata om handel.

EU har varit tydliga med att först diskutera skilsmässan–

–vad som sker med EU-medborgare–

–och hur mycket Storbritannien ska betala.

Först sen kan man prata handel.

Britterna vill så snart som möjligt prata om handeln.

De hoppas kunna prata om handel och sin framtida relation–

–med EU redan i oktober, men vi får se.

Vad är sannolikheten för en snabb överenskommelse?

De har närmat sig varann på flera punkter–

–framför allt om EU-medborgare i Storbritannien.

Där har man mildrat sin linje och närmat sig EU.

Man ska inte kasta ut EU-medborgare–

–och de som kom före ett visst datum–

–ska få behålla samma rättigheter och så vidare.

Nu är tullunionen en stor och svår, teknisk fråga att lösa.

Varför är den så viktig?

Tullunionen är helt central.

Den ser till att man inte behöver betala tull på–

–import och export mellan Storbritannien och EU–

–och att man har samma tullar med resten av världen.

För företag är det centralt att det inte plötsligt–

–blir en tioprocentig tull.

För dem som har importkedjor över hela EU–

–kan det verkligen störa.

Där har den brittiska regeringen kommit med förslag nu.

Får vi några siffror nästa vecka–

–om hur mycket Storbritannien behöver betala till EU?

Nej, det är det känsligaste för brittiska regeringen.

De är rädda för att tidningarna blåser upp en siffra–

–som säger att May gick med på att betala–

–74 miljarder euro till EU, och att det är fruktansvärt.

EU vet ju att Storbritannien inte vill ha nån stor siffra–

–utan man gör det i bitar.

Antagligen kommer man överens om–

–nån sorts formel för hur man räknar fram–

–den här siffran. För att undvika mediestorm.

Hur ser det ut? Pundet faller och man lugnar näringslivet–

–genom att säga att det inte blir så stora förändringar.

Hur tolkar vi pundets fall?

Pundet är mot euron och har nog mer att göra–

–med eurons styrka just nu. Men näringslivet är oroliga.

De har lugnats lite under sommaren–

–av att det blir nån typ av övergångsregler i tullunionen–

–och att samma regler ska gälla fram till 2022.

Det vill brittiska näringslivsorganisationer se.

Pundfallet gör det tufft för britter som semestrar i EU–

–och notan på 74 miljarder euro–

–blir dyrare om euron är så stark.

Pundet faller även mot kronan.

28 augusti drar tredje rundan i gång.

Tack så mycket för att du kom hit, Katrine.

Nästa vecka drar den tredje rundan i Brexitförhandlingarna igång. Katrine Marçal menar att den stora knäckfrågan är när EU och Storbritannien kan börja tala om de så avgörande handelsfrågorna.

Tullunionen är en svår och viktig fråga att lösa. Men den mest känsliga frågan för den brittiska regeringen är hur mycket Storbritannien ska betala till EU. Premiärminister Theresa May vill verkligen undvika att en gigantisk summa dyker upp i kvällstidningarna.

Få mer av EFN

Missa inga nyheter, prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Eller hitta oss i sociala medier

Börsindex

OMX Stockholm 30 0.2%
NASDAQ-100 -1.3%
NASDAQ Composite -1.1%

Vinnare & förlorare

Mycronic 4.1%
Com Hem 2.9%
Axis 1.8%
SSAB -1.4%
Elekta -2%
NCC -8.8%
Uppdaterad mån 17:35
Fördröjning 15 min
  • 1:42

    "Valfläsket får inte plats i pannan"

    Regeringens höstbudget innehåller satsningar på runt 40 miljarder kronor. Andreas Hatzigeorgiou, chefekonom på Stockholms Handelskammare, pratar med Albin Kjellberg om sina synpunkter på budgeten. 

  • Så vill regeringen fördela miljarderna1:50

    Så vill regeringen fördela miljarderna

    Sex miljarder kronor till skolan. Fem miljarder till miljö och klimat. 4,4 miljarder till sänkt pensionärsskatt. Det är de största satsningarna i regeringens höstbudget. Men i budgeten ingår även skattehöjningar. Bland annat i form av flygskatt och höjd skatt på investeringssparkontot.

  • Stor optimism bland tyska företag3:34

    Stor optimism bland tyska företag

    Det tyska parlamentsvalet äger rum på söndag, och det mesta tyder på att Angela Merkel får fortsatt förtroende. Valet är viktigt för Sverige eftersom Tyskland är vår främsta handelspartner. Petra Bergman intervjuar Per Andersson, förvaltare Europa Tema, som är på plats i Tyskland. 

  • EFN Råvaror: Koppar och zink talar för Boliden9:49

    EFN Råvaror: Koppar och zink talar för Boliden

    Dagens program bjuder framför allt på en ingående analys av koppar och kopparpriset. Johannes Grunselius, råvaruanalytiker på Handelsbanken, kommenterar även utvecklingen för zink och nickel.