Klimatkompensation – så funkar det

Vad klimatkompensation innebär hörs på ordet.

Om jag exempelvis genom att åka nånstans-

-eller konsumera nåt, genererar utsläpp-

-kompenserar jag det genom investering i ett projekt-

-som minskar motsvarande utsläpp nån annanstans.

Man kan investera i projekt för ren energi-

-eller ny teknik i utvecklingsländer-

-som tar bort kolförbränning som orsakar utsläpp.

Vind, sol eller nåt annat.

Skogsplantering är en annan klimatkompensation.

Att få fler träd att växa och binda koldioxid-

-och därmed minska klimatbelastningen.

Många organisationer jobbar med det här.

Projekt startas i låg– och medelinkomstländer-

-där utsläppsminskningarna blir billigare generellt.

Man ska vara uppmärksam på hur mycket av investeringen-

-som går till utsläppsminskningar-

-och hur mycket som försvinner i mellanhänder. Bolagen-

-måste vara öppna med det. Men olika projekt-

-kostar också olika mycket. Investerar du-

-i en stor anläggning för biogas, exempelvis-

-är investeringen per ton koldioxid-

-kanske dyrare än trädplantering. Det kan också vara dyrt-

-att få klimatkompensationen certifierad-

-av en oberoende part.

Finns det en tredjepartscertifiering?

Gold–certifieringen har skapats av miljöorganisationer.

Även FN–systemet har en tredjepartscertifiering.

Och hur konkret är informationen?

Står det när det görs, hur det certifieras-

-verifieras och följs upp?

Allt det bidrar till att kompensationen ger effekt.

För trädplantering är det viktigt att projektet-

-ser till att träden får stå kvar. Gör de inte det-

-är kompensationen förgäves.

Det viktigaste är att läsa på om tjänsten.

Att försäkra sig om att tjänsten är bra-

-att den är certifierad, verifierad och ger önskad effekt.

Problemet med den här typen av projekt-

-är att de kan ses som en lätt utväg-

-i stället för att minska de egna utsläppen.

I vårt akuta klimatläge-

-måste alla utsläpp ner till noll globalt-

-till mitten av det här århundradet.

Därför kan en utsläppsminskning-

-inte ersättas med en annan.

Klimatkompensation innebär att man kompenserar för de utsläppen man gör, till exempel när man transporterar sig eller konsumerar. Caroline Westblom som är klimatsakkunnig på Naturskyddsföreningen förklarar att ett sätt att klimatkompensera är att investera i ett projekt som ser till att utsläppen minskar någon annanstans.

Markku Rummukainen är professor i klimatologi på Lunds universitet och berättar att en typ av projekt man kan investera i är projekt som handlar om ren energi, eller ny teknik i utvecklingsländer så att man undviker att bränna kol.

Priset för att kompensera ett utsläpp kan variera väldigt mycket. Det som bland annat är viktigt att tänka på är att undersöka hur mycket av investeringen som verkligen går till utsläppen.

  • Trump får stryk i ekonomislaget3:41

    Trump får stryk i ekonomislaget

    Hur har ekonomin i USA utvecklats under de presidenter som haft makten sedan 1976? Det har Bloomberg tittat på. Se hela rankeingen från Jimmy Carter till Donald Trump här.

  • Investerare missar gröna affärsmodeller4:27

    Investerare missar gröna affärsmodeller

    Nu i februari hölls den första kapitalmarknadsdagen för sustaintech-bolag i Sverige. Boel Swartling, som är affärsängel och grundare för Sweden Sustaintech Venture Day berättar att sustaintech är en bredare version av greentech.

  • Medborgarlön – vanvett eller vägen framåt?1:19

    Medborgarlön – vanvett eller vägen framåt?

    Basinkomst, även kallat medborgarlön, har hamnat på tapeten igen. Det går ut på att alla invånare har rätt till ekonomisk grundersättning utan något krav på motprestation. Ersättningen ska inte påverkas av andra inkomster utan ska fungera som en bas. På senare år har det gjorts försök i flera olika länder, och nyligen i grannlandet Finland. 

  • Nya järnvägen en överlevnadsfråga för Tranås3:56

    Nya järnvägen en överlevnadsfråga för Tranås

    Som minsta kommun ska Tranås få en station längs den nya järnvägen för höghastighetståg. Beslutet är viktigt för regionens näringsliv men innebär också stora åtaganden från kommunens sida.

  • Hårdgranskning av kryptohandel1:58

    Hårdgranskning av kryptohandel

    Skatteverket har beslutat att handeln med kryptovalutor ska granskas extra hårt i år. Granskningen inkluderar även tidigare års handel. Henrik Kisterud, kontrollsamordnare på Skatteverket, förklarar varför.

Få mer av EFN

Missa inga nyheter, prenumerera på våra nyhetsbrev. Markera samtliga nyhetsbrev du vill prenumerera på.

Genom att prenumerera godkänner du att din e-postadress sparas för att vi ska kunna skicka nyhetsbrev till dig. Läs mer här.

Eller hitta oss i sociala medier

Börsindex

OMX Stockholm 30 0%
NASDAQ-100 0.5%
NASDAQ Composite 0.6%

Vinnare & förlorare

Vitrolife 3.9%
Nibe Industrier 3.8%
Beijer Ref 3.8%
Saab -1.9%
Dometic Group -1.9%
Kindred Group -3.4%
Uppdaterad mån 17:35
Fördröjning 15 min