Klimatkompensation – så funkar det

Vad klimatkompensation innebär hörs på ordet.

Om jag exempelvis genom att åka nånstans-

-eller konsumera nåt, genererar utsläpp-

-kompenserar jag det genom investering i ett projekt-

-som minskar motsvarande utsläpp nån annanstans.

Man kan investera i projekt för ren energi-

-eller ny teknik i utvecklingsländer-

-som tar bort kolförbränning som orsakar utsläpp.

Vind, sol eller nåt annat.

Skogsplantering är en annan klimatkompensation.

Att få fler träd att växa och binda koldioxid-

-och därmed minska klimatbelastningen.

Många organisationer jobbar med det här.

Projekt startas i låg– och medelinkomstländer-

-där utsläppsminskningarna blir billigare generellt.

Man ska vara uppmärksam på hur mycket av investeringen-

-som går till utsläppsminskningar-

-och hur mycket som försvinner i mellanhänder. Bolagen-

-måste vara öppna med det. Men olika projekt-

-kostar också olika mycket. Investerar du-

-i en stor anläggning för biogas, exempelvis-

-är investeringen per ton koldioxid-

-kanske dyrare än trädplantering. Det kan också vara dyrt-

-att få klimatkompensationen certifierad-

-av en oberoende part.

Finns det en tredjepartscertifiering?

Gold–certifieringen har skapats av miljöorganisationer.

Även FN–systemet har en tredjepartscertifiering.

Och hur konkret är informationen?

Står det när det görs, hur det certifieras-

-verifieras och följs upp?

Allt det bidrar till att kompensationen ger effekt.

För trädplantering är det viktigt att projektet-

-ser till att träden får stå kvar. Gör de inte det-

-är kompensationen förgäves.

Det viktigaste är att läsa på om tjänsten.

Att försäkra sig om att tjänsten är bra-

-att den är certifierad, verifierad och ger önskad effekt.

Problemet med den här typen av projekt-

-är att de kan ses som en lätt utväg-

-i stället för att minska de egna utsläppen.

I vårt akuta klimatläge-

-måste alla utsläpp ner till noll globalt-

-till mitten av det här århundradet.

Därför kan en utsläppsminskning-

-inte ersättas med en annan.

Klimatkompensation innebär att man kompenserar för de utsläppen man gör, till exempel när man transporterar sig eller konsumerar. Caroline Westblom som är klimatsakkunnig på Naturskyddsföreningen förklarar att ett sätt att klimatkompensera är att investera i ett projekt som ser till att utsläppen minskar någon annanstans.

Markku Rummukainen är professor i klimatologi på Lunds universitet och berättar att en typ av projekt man kan investera i är projekt som handlar om ren energi, eller ny teknik i utvecklingsländer så att man undviker att bränna kol.

Priset för att kompensera ett utsläpp kan variera väldigt mycket. Det som bland annat är viktigt att tänka på är att undersöka hur mycket av investeringen som verkligen går till utsläppen.

  • Borlänge behöver billiga bostäder1:00

    Borlänge behöver billiga bostäder

    Bostadssituationen i Dalarna har försämrats sedan förra året. Hela 14 av 15 kommuner har brist på bostäder och värst är situationen i Borlänge.

  • Dystra miner i huvudstaden1:47

    Dystra miner i huvudstaden

    Det ser allt mörkare ut på huvudstadens konjunkturhimmel. Det visar den senaste Stockholmsbarometern från Stockholms Handelskammare.

  • Gränslös norsk gränshandel3:18

    Gränslös norsk gränshandel

    Tio procent av befolkningen i Strömstad sätts i arbete på grund av gränshandeln. Folk från norska sidan av gränsen kommer till Sverige för att köpa bland annat godis, alkohol och apoteksvaror till långt lägre priser.

  • H&M lanserar uthyrning1:17

    H&M lanserar uthyrning

    Vegansk fond på börsmenyn. Börshöjdare lovar samhällsansvar. SSAB toppar klimatrankning. Minskat avfall trots ökad konsumtion.

Få mer av EFN

Missa inga nyheter, prenumerera på våra nyhetsbrev. Markera samtliga nyhetsbrev du vill prenumerera på.

Genom att prenumerera godkänner du att din e-postadress sparas för att vi ska kunna skicka nyhetsbrev till dig. Läs mer här.

Eller hitta oss i sociala medier

Börsindex

OMX Stockholm 30 -0.8%
NASDAQ-100 -3.1%
NASDAQ Composite -3%

Vinnare & förlorare

Sagax 1.9%
Sectra 1.8%
Kindred Group 1.3%
Lundin Petroleum -3.3%
Nolato -5.4%
Vitrolife -6.1%
Uppdaterad fre 17:35
Fördröjning 15 min
  • Så fungerar ett brutet räkenskapsår1:26

    Så fungerar ett brutet räkenskapsår

    För de flesta bolag är ett räkenskapsår detsamma som ett kalenderår, men vissa företag väljer ett brutet räkenskapsår. Men vad innebär det och vilka företag kan dra nytta av det? 

  • Vem vann på spelregleringen?3:48

    Vem vann på spelregleringen?

    Vid årsskiftet trädde en lagstiftning för bettingbolag i kraft i Sverige. Efter det har bland annat de stora bettingbolagens spelöverskott sjunkit.

  • 65 snart ett minne blott1:13

    65 snart ett minne blott

    Diskussionen om pensionssystemets utformning har blivit allt hetare. Nu har riksdagens pensionsgrupp tagit fram ett förslag för hur pensionsåldern ska höjas.

  • Starbreeze: Familjedrama och rock´n´roll13:30

    Starbreeze: Familjedrama och rock´n´roll

    Runt spelbolaget Starbreeze har ett börsdrama utspelats som bland annat gjort tiotusentals småsparare allt annat än glada. Journalisten Max Jedeur-Palmgren har skrivit ett reportage om bolaget.