Klimatfrågan: Trump har svårt att gå emot folket

2016 blev det varmaste uppmätta året på jorden.

Och vi vet varför.

USA:s kommande president tycks älska koldioxid.

Frågan är vad Washingtons klimatskifte–

–betyder för investerare. Det ska jag diskutera–

–med Patric Lindqvist, fondförvaltare Hållbar Energi.

Välkommen. I höst har temperaturen på Arktis–

–ibland legat 20–25 grader över den normala.

Klimatfrågan har nästan blivit en väderfråga.

Gör forskarlarmen nåt intryck–

–på marknaden och investerarna?

Väder gör intryck på folk...

Det viktiga är att fokusera på långa trender.

De är spikraka och oroande.

Både för temperaturen och koldioxidhalten i atmosfären–

–som passerat 400 mikrogram.

Såna saker är egentligen viktigast–

–och driver utvecklingen på sikt.

I november 2016 trädde Parisavtalet om klimatet i kraft.

Tidigare än förväntat.

Några dagar senare valdes Donald Trump till president.

Två sensationer. Vilken av dem får störst–

–strategisk betydelse för klimatomställningen på sikt?

Tveklöst Parisavtalet.

Visst kommer Trump kasta sin skugga över klimatfrågan–

–i ett kort perspektiv, men den stora sensationen–

–har passerat i det tysta.

Kostnaderna för förnybar energi faller dramatiskt.

På många ställen är det idag det billigaste sättet–

–att generera energi. Bara första halvåret–

–föll kostnaderna för solenergi med 22 %, och vind med 16.

På ett halvår. Med 16 %.

De grejerna kommer att styra.

Plånboken vinner till slut.

Hur stor blir skuggan från Trump?

Ett amerikanskt energibolag–

–konstaterade efter Trumps valvinst:

"Vi investerar på 30–40 års sikt."

Presidenten sitter i fyra år, vad vi vet.

Då kan man fundera på vad som är viktigast–

–för den investeringen. Fyra eller trettio år.

Vad Trump stod för var diffust under valrörelsen.

Men för energiproduktionen har han satt ner foten–

–med sina utnämningar. En oljedirektör–

–blir utrikesminister, en klimatförnekare chef för energimyndigheten.

Förvånas du av att han är så konsekvent?

Det är svårt att förvånas av Trump. Det är bra–

–att diskussionen kommer upp i det korta perspektivet.

Trump kommer nog att få svårt... Administrationen...

...kan inte göra mycket de närmaste tre, fyra åren.

De är redan satta i rullning.

På längre sikt handlar det om vad USA:s folk vill.

Presidenten kan inte gå åt motsatt håll–

–när klimatfrågan är viktig för 64 % av amerikanerna.

50 % av republikanerna vill minska växthusgasutsläppen.

Den typen av diskussioner styr på sikt–

–även om han kan sätta käppar i hjulet–

–för Clean Power Plan. Men åter, plånboken styr.

Hillary Clinton hade lovat en fördubbling–

–av installationstakten för solenergi.

Trumps administration lovar istället–

–att motarbeta gröna alternativ. Det betyder väl nåt–

–för investeringsklimatet och förtroendet på marknaden?

Ja, på marginalen. Många aktier har tagit stryk–

–efter att Trump vann valet.

Men påverkan ligger bortom 2020.

Och då blir det val igen.

Tveklöst får det effekt på sentimentet.

Men de praktiska effekterna är begränsade än så länge.

Och det har varit intressant att se hur både företag–

–stater och privatpersoner i olika organisationer–

–har framhållit att frågan är viktig.

"Vi tar inte lätt på den."

Att aktier i kolkraftsbolag rusade dagarna efter valet–

–ska man inte ta det så allvarligt?

På marginalen får de det roligare.

Men kol har ingen stor framtid av kostnadsskäl.

Gas är egentligen... Förnybar energi...

...är inte det som främst konkurrerat ut kol.

Det är gas.

På marginalen kan det förbättras för kolbolagen–

–på kort sikt. Men bilden förändras inte. Som sagt–

–kostnaderna faller med 20 % för förnybar energi.

Under samma period steg energikostnaden för kol med 3 %.

För klimatpåverkan är Kina kanske intressantare än USA.

Tre gånger så många människor–

–dubbelt så stora utsläpp av koldioxid.

Och offensiva satsningar på grön energi.

Grafen visar att Kina ligger högst–

–fast vi talar mer om USA.

Är kineserna problemet eller lösningen av klimatfrågan?

Kineserna tar tydligt tag i taktpinnen.

Även internationellt. Lite i det vakuum av frågetecken–

–som uppstod i samband med valet i USA.

Den kinesiska ledningen blev tydlig med sina mål.

Kina svarade för 40 % av vindenergiinstallationerna ifjol.

Och 30 % av solenergin.

De tar tag i frågan och driver den framåt.

Många rekord för dålig luftkvalitet slogs ifjol.

Indien hade den sämsta luften som nånsin uppmätts.

Många faktorer drar mot renare energi.

Inte bara klimatfrågan.

Föroreningar är tydliga. Till skillnad från mycket annat–

–går det inte att köpa sig fri.

Alla drabbas. Politiker, militärer, barn, affärsmän...

Alla drabbas och påverkas.

Det bygger opinion, tveklöst. I Indien–

–är klimatfrågan den fråga som växer snabbast.

Afrika är intressant som enda världsdel med befolkningstillväxt–

–och Kina investerar tungt i solkraft där.

Är det som händer i Sahara relevant ur investerarperspektiv?

Ja, man kan jämföra med mobiltelefonin–

–som innebar att man hoppade över ett tekniksteg, att gräva ned kopparlinan.

På solsidan kan man skapa energi till en bra kostnad.

Microgrids, lokala elnät, ger små samhällen el–

–utan att man behöver koppla upp stora nätverk.

Sahara är den nya solsidan...

Det finns intressanta bolag. Vi investerar i ett norskt bolag, Scatec–

–specialiserat på sådana regioner. De bygger solparker.

Oljepriset steg med 50 % förra året.

Är det bra eller dåligt för klimatomställningen?

Olja är inte så viktigt när det gäller energigenerering.

Det är gas som driver det hela.

Största delen av oljeefterfrågan kopplas till transporter–

–petrokemi och annat. Det är mer gas.

Gaspriserna har stigit mer än 100 % sedan botten i år.

Det får därför en relativ kostnadsfördel–

–på förnybar energi.

Om man ska investera i grön energi–

–vad är viktigast?

Det är en ny bransch, med mycket ny teknik–

–och många nya bolag.

Det är otroligt viktigt att lysa igenom det man gör–

–och att diversifiera riskerna.

Vi försöker skapa en koppling mellan problemet–

–lösningen och det vi har i fonden.

De tekniker som ska lösa det hela–

–är förnybar energi men även energieffektivitet.

Det ska svara för mer än hälften av neddragningarna–

–av CO2-utsläppen för att klara målen.

Är det många högriskprojekt, som i läkemedelsindustrin?

Det finns den typen av bolag men vi undviker att investestera i sådana.

Det finns naturliga risker i affärsmodellerna–

–vilket sätter fokus på kassaflödesanalysen–

–och balansräkningen.

Hur viktiga är politiska beslut?

Idag är man beroende av det. Det finns subsidier för att skapa förutsättningar.

Idag är det konkurrenskraft utan subsidier.

Över tid kommer subventionerna att försvinna.

–på många marknader. De behövs inte längre.

Kan du ge exempel på intressanta bolag?

Inom förnybar energi har vi Scatec, ett spännande case.

Vi äger ett bolag i Indien, som utveckar solfarmer.

I Kina har vi ett bolag som tillverkar solglas för paneler–

–och investerar pengarna i solparker.

Vi har energieffektivitet. Svenska Alelion gör batterihanteringssystem.

Vi tittar mer på gränslandet mellan energieffektivitet–

–och förnybar energi. Det handlar om lagring av energi–

–batterier, där vi investerar även i litiumvärdekedjan.

Vilken typ av tekniksprång kan komma framöver?

Det viktigaste som kommer är energilagring.

Det handlar inte bara om att vi kan köra elbilar–

–utan påverkar även kostnaderna för el i nätet för förnybar energi.

Det innebär ytterligare ett enormt skifte–

–och vi är redan konkurrenskraftiga.

Det blir ett skifte till, där de stora sakerna händer de närmaste åren.

På det politiska planet hade vi FN:s toppmöte–

–i Marocko i höstas. Har det betytt något för investerare?

Nej, det var mer ett processorienterat möte.

Det kom inget man direkt kunde ta därifrån–

–och omsätta i... Det var mer ett processmöte.

Ska man tro forskarna krävs radikala åtgärder–

–om vi ska undvika en klimatkatastrof. Världen bör lämna en tredjedel–

–av de fossila tillgångarna i marken.

Det kräver politiska åtgärder, främst koldioxidskatt.

Hur realistiskt är det att världen klarar omställningen i tid?

Koldioxidskatter är en politiskt känslig fråga.

Men Kanada har fattat beslut om det.

Man inför ett program i Kina i år.

Även i Europa, där det här systemet inte riktigt funkar.

Man har släppt ut för mycket och priset har fallit.

Men man fattar ändå små beslut för att komma åt rätt håll.

Det kommer att krävas väldigt stora investeringar.

Vi pratar om fem–sju gånger så snabb tillväxt–

–jämfört med normal investeringstakt på två–tre procent per år.

Det är utan tvekan en ansträngning.

Det finns pengar och det finns vilja.

Plånboken är också med, eftersom det är det billigaste sättet att göra det på.

Vi hoppas på ett grönt 2017. Tack Patric Lindqvist!

Snart tillträder Donald Trump som USA:s president, med en oljedirektör som utrikesminister och en klimatförnekare som chef för energimyndigheten. Vad betyder detta för klimatpolitiken och för hållbara investeringar? Inte så mycket som man skulle kunna tro menar Patric Lindqvist, fondförvaltare på Handelsbanken.

”Trumps administration kan göra väldigt lite de närmaste 3–4 åren. Det är redan satt i rullning. På lite längre sikt handlar det om vad det amerikanska folket vill. Du kan inte gå åt ett håll som president när 64 procent av amerikanerna tycker att klimatfrågan är viktig”, säger Patric Lindqvist.

Parisavtalet, som trädde i kraft tidigare än någon hade trott, är viktigare än Trumps seger menar Patric Lindqvist. Och ännu viktigare är något som skett lite i skymundan, att kostnaderna för förnybar energi har fallit dramatiskt:

”I dag är det så att på många ställen är det det billigaste sättet att generera energi. Bara första halvåret föll kostnaderna för solenergi med 22 procent och för vindenergi med 16”, fortsätter han.

Fokuset på USA är dessutom överdrivet stort. Kina har länge stått för en större del av de klimatpåverkande åtgärderna och då är det viktigt att det nu ses offensiva satsningar där.

”Kina har börjat ta tag i taktpinnen. Även internationellt”, säger Patric Lindqvist.

Att klimatfrågan blivit allt viktigare i Indien är också viktigt. Liksom att Afrika är på frammarsch inom solenergi.

När det gäller investeringar ser Patric Lindqvist främst två delsektorer som är intressanta, förnybar energi och energieffektivitet.

På bolagssidan är bolag som norska Scatec Solar, svenska Alelion Energy och indiska Azure Power värda att titta på.

Niklas Ekdal intervjuar Patric Lindqvist.

  • EU och Kanada knyter band1:20

    EU och Kanada knyter band

    Efter en rad motgångar på frihandelsområdet träder CETA, frihandelsavtalet mellan EU och Kanada, i kraft. Avtalet innebär att 98 procent av tullarna mellan EU och Kanada försvinner.

  • Per Lindvall: Fortum mest sugna på Unipers svenska delar4:11

    Per Lindvall: Fortum mest sugna på Unipers svenska delar

    Finländska Fortum förhandlar om att bli storägare i tyska Uniper, som ägs till 47 procent av energijätten Eon. Fortum är berett att betala uppemot 77 miljarder kronor för bolaget. Per Lindvall kommenterar den tilltänkta storaffären.

  • Därför stiger elpriset5:33

    Därför stiger elpriset

    Elnätspriserna skjuter i höjden och energiskatten höjs. Och snart kommer vintern. Vart är elpriserna på väg? Kaj Forsberg, analytiker på Energimarknadsinspektionen, intervjuas av Stina Ollila.

  • 6:17

    "Merkel gynnar Sverige mest"

    Tyskland, Sveriges viktigaste handelspartner och den europeiska ekonomins motor, går till val. Andreas Hatzigeorgiou om hur det kan påverka svensk ekonomi.

  • E-handel främjar glesbygden2:52

    E-handel främjar glesbygden

    Idag jobbar ungefär en tiondel av svenskarna inom handel, men hur kommer framtiden att se ut? Johan Davidson, chefsekonom på Svensk Handel, ger sin syn på saken.

  • Nu inleds QT0:49

    Nu inleds QT

    Den amerikanska centralbanken Federal Reserve meddelade som väntat att styrräntan lämnas oförändrad i intervallet 1 till 1,25 procent. Det stora beskedet var i stället att Fed nu inleder en minskning av den enorma balansräkningen genom det som kallas QT (Quantitative Tightening).

Få mer av EFN

Missa inga nyheter, prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Eller hitta oss i sociala medier

Börsindex

OMX Stockholm 30 0.7%
NASDAQ-100 -0.5%
NASDAQ Composite -0.4%

Vinnare & förlorare

Oriflame 2.7%
Saab 2.2%
Nordea 2.1%
Boliden -1.7%
Fingerprint Cards -2.8%
Com Hem -3%
Uppdaterad tor 17:35
Fördröjning 15 min
  • Så vill regeringen fördela miljarderna1:50

    Så vill regeringen fördela miljarderna

    Sex miljarder kronor till skolan. Fem miljarder till miljö och klimat. 4,4 miljarder till sänkt pensionärsskatt. Det är de största satsningarna i regeringens höstbudget. Men i budgeten ingår även skattehöjningar. Bland annat i form av flygskatt och höjd skatt på investeringssparkontot.

  • Stor optimism bland tyska företag3:34

    Stor optimism bland tyska företag

    Det tyska parlamentsvalet äger rum på söndag, och det mesta tyder på att Angela Merkel får fortsatt förtroende. Valet är viktigt för Sverige eftersom Tyskland är vår främsta handelspartner. Petra Bergman intervjuar Per Andersson, förvaltare Europa Tema, som är på plats i Tyskland. 

  • EFN Råvaror: Koppar och zink talar för Boliden9:49

    EFN Råvaror: Koppar och zink talar för Boliden

    Dagens program bjuder framför allt på en ingående analys av koppar och kopparpriset. Johannes Grunselius, råvaruanalytiker på Handelsbanken, kommenterar även utvecklingen för zink och nickel.

  • Silberstein: En riktigt fet valbudget5:37

    Silberstein: En riktigt fet valbudget

    Fokus denna veckan ligger på höstbudgeten, vars innehåll regeringen kommer att gå till val på. Var ligger satsningarna och vad är mest kontroversiellt? Margit Silberstein kommenterar.

  • Katalanskt kaos kan komma1:20

    Katalanskt kaos kan komma

    1 oktober ska Katalonien gå till val för att rösta om självständighet från Spanien är det tänkt. En mycket kontroversiell folkomröstning som Spanien menar är olaglig.

  • Vem tar över efter Ingves?1:34

    Vem tar över efter Ingves?

    Riksbankschef Stefan Ingves mandatperiod går ut den 31 december i år. Riksbanksfullmäktige håller sitt nästa möte 29 september, och det bör då komma ett besked om vem som kommer att leda Riksbanken under kommande sex år. 

  • Kommer guldet bli till sand?1:47

    Kommer guldet bli till sand?

    Av allt guld som är upptaget ur jorden används nästan hälften till smycken. Totalt 187 200 ton guld finns ovan mark. Men kända tillgångar under mark börjar det bli ont om. Så frågan är: hur länge räcker guldet?

  • Avesta - bruksorten som vägrade ge upp20:25

    Avesta - bruksorten som vägrade ge upp

    Sverige på gång har kommit till Avesta, en klassisk bruksort i södra Dalarna. Området har kallats bland annat "Sveriges bad lands" och "rostbältet", två epitet som kommunalråd Lars Isacsson inte alls håller med om.

  • Bilbranschens 7 utmaningar1:51

    Bilbranschens 7 utmaningar

    Dieselgate, elbilar och självkörande bilar. Det är bara några av de avgörande utmaningar som bilindustrin står inför.