Kiruna – där stadsflytten sätter snurr

Hallå där! EFN är ute i landet igen.

"Sverige på gång" - Kiruna denna gång.

Här handlar det mycket om Luossavaara-Kiirunavara AB–

–LKAB, gruvjätten. Efter tio kanonår–

–börjar det se riktigt mörkt ut. Till det flytten av stan.

Hur ska de greja det? Häng med oss så får ni se.

LKAB ville att vi ändrade detaljplanen–

–för den här delen av stan till industri.

Där var det bostäder, ett centrum och lite annat.

2004 var det ingen som förstod konsekvenserna av det.

Hur stort och komplicerat projektet var.

Det har varit en process. Men 2011 tog det fart.

Delvis för att man beslutade att flytta öster ut.

Sen har det rullat på med arkitekttävling–

–utvecklingsplan, markanvisning–

–och förmodligen har vi skrivit avtalen innan årets slut.

Byggnationen kommer igång nästa år.

Nu är det verkstad.

Jag står och tittar på en modell av Kiruna–

–och försöker förstå det som var svårt att förstå–

–när man hörde om att flytta en stad.

Det är på gång, om en lite långsammare än en del vill.

Den gamla stadsdelen med kyrkan, stadshus och annat–

–vi befinner oss i den, ska flyttas hit–

–till det här lite renare området.

Här växer det nya stadshuset fram.

Är det verkstan vi ser?

En viktig bit av verkstan. Det första huset–

–i vår nya stadskärna - vårt nya stadshus.

Det är symboliskt, förstås.

De senaste tio åren har vi haft en enorm högkonjunktur.

Nu har det skett saker på LKAB–

–som gör att det har bromsat in lite.

Inte så lite.

Men vår arbetslöshet ligger långt under genomsnittet.

Konjunkturen har normaliserats.

Då har vi ändå inte högsta fart på stadsomvandlingen–

–ett mångmiljardprojekt - 10 miljarder i första skedet.

Det är klart att det finns optimism.

I det här avvecklingsområdet har vi haft–

–diskussioner med LKAB, innan man träffade avtalet.

Kommunen har fått ersättning för det vi lämnar.

Hur mycket får ni i ersättning från LKAB?

Lite över 3 miljarder.

Är det en bra affär?

Det är en schysst affär.

Sen ska ju pengarna räcka under en ganska lång tid.

Vi vet ju inte vad som händer på marknaden framöver.

Men det känns som om vi har fått ett bra avtal.

Vi har ett alldeles för stort beroende till LKAB.

Vi behöver ha fler ben att stå på inför framtiden.

Gruvan är en ändlig produkt. Även om det tar 100 år–

–så stänger den nån gång. Då måste vi vara beredda.

Hur går den breddningen till?

Bransch både inom rymden och besöksnäringen.

Kiruna, med Ice Hotel, är den mest besökta orten–

–i hela Norrbotten. Vi har också norrskensturismen–

–som är på stor framväxt. Det gäller bara–

–att vara på det vi har, så lyckas vi.

Staden Kiruna växte upp intill gruvan.

Stan skiljer sig från andra samhällen–

–som långsamt vuxit till sig. Kiruna har växt kraftigt–

–sen stadsplanen fastställdes i början på 1900-talet.

I dag bor drygt 23 000 personer i kommunen–

–där den svenska kulturen lever sida vid sida–

–med den samiska och tornedalska.

Namnet Kiruna var kort och praktiskt–

–och enkelt för de svensktalande att uttala.

Den första infödda Kirunabon fick namnet–

–Kiruna Söderberg.

Nu ska det handla om Kirunas kroppspulsåder–

–LKAB-gruvan. Man får den med bröstmjölken.

Eller hur?

Det handlar mycket om siffror. Ni bryter nu på 1365 meter.

Ni bryter malm, som ger stål, varje dag–

–och det räcker till sex eiffeltorn.

Nu är jag sugen. Vi åker ner.

Nu är vi på väg till nivå 540.

Där finns vår besöksgruva.

Hur många befinner sig här under jord en vanlig dag?

Jag törs inte säga hur många, men det är ett flertal.

För det första många LKAB-anställda i produktionen.

De jobbar med bergförstärkning, laddning–

–och transportnivån.

Vi har ingen frisör, men typ allt annat.

Så där... Då är vi framme.

Du sa att det har varit tio kanonår.

Nu ser det riktigt kärvt ut.

Berätta hur läget är.

Tittar man på järnmalmsindustrin globalt–

–så är det överproduktion av järnmalm. I stålindustrin–

–är det överkapacitet. Inte minst i Kina.

Kan ni inte bli lönsamma med dagens marknadspriser?

Med dagens marknadspriser på 55-60–

–där ska vi kunna hitta lönsamhet.

Lägre än så, blir det jobbigt. Vi ska höja produktionen–

–sänka kostnaderna och öka produktiviteten.

Från 1975 till början på 80-talet, då det var kris senast–

–kom kunnandet inom gruvindustrin fram.

Man utvecklade tekniken och tog ytterligare tekniksprång.

Det har gjort att LKAB är vad det är i dag–

–och har överlevt så här långt.

Vi står inför ungefär samma läge nu. Nu gäller det–

–att få ut så mycket vi kan ur det vi har.

Samt att titta på hur vi ska se ut framöver.

Så länge suget efter produkterna finns–

–är produktionsökning ett möjligt alternativ.

Förklara för mig, Josefine...

Är det detta som påverkas av flytten?

Det här är LKAB:s gruva.

Det som påverkas av dagens nivå KUJ 1365...

När den är utbruten så kommer deformationerna–

–påverkan på det kringliggande samhället...

Den här delen av stan måste flyttas.

Det stämmer.

Det är ju rätt mycket. Det är en central del–

–med stadshus och kyrka.

Utveckling ska alltid föregå avveckling.

Så stora delar av det som kommer att påverkas–

–har redan påbörjats - nybyggen, så att säga.

Stadshusbygget är igång.

Hur attraktivt är ett gruvjobb i dag för unga människor?

Är det lätt att locka dem eller är det ett elände?

Vi har inte haft några problem att locka arbetskraft.

Det är ganska välbetalda jobb–

–och många inom gruvindustrin trivs hemskt bra.

Historiken här uppe är intressant.

Man har hållit på i över 125 år.

Den har varit grund till andra industriföretag i Sverige–

–i symbios med tillverkningsindustrin som Atlas Copco–

–och Sandvik. Här utvecklade man saker tillsammans–

–förr i tiden. Den utvecklingen har gjort–

–att de båda företagen är internationellt mycket starka.

Det hittar man inte i några andra gruvländer.

Sverige är unikt när det gäller industrihistoria.

Det handlar mycket om kreativitet och innovationsförmåga.

Det är på det sättet som LKAB har överlevt.

Duktiga människor som kan mycket och har goda idéer.

Det är det vi måste ta tag i och utveckla framöver.

Och det är det som är kul.

Absolut.

Gruvan är fortfarande ortens livsnerv–

–och kommunens viktigaste arbetsgivare.

Därför är det självklart med andra arbetsgivare–

–inom den sektorn. Som familjeföretaget LTH Traktor–

–med maskinentreprenader, anläggning och transport.

Men Kiruna är inte bara en gruvstad.

Den är turiststan framför andra i norra Sverige.

Ishotellet i Jukkasjärvi har blivit landets–

–mest internationellt kända turistmål.

Många nämner besöksnäringen som en växande bransch.

Kiruna är dessutom Sveriges rymdstad.

Många jobb kopplade till rymdverksamhet finns–

–hos Svenska rymdaktiebolaget–

–eller Swedish Space Corporations, som det nu heter.

Nu närmar vi oss Esrange, fyra-fem mil utanför Kiruna.

Ett statligt rymdraketbolag.

En gång i tiden hette det Rymdbolaget.

Jag är nyfiken på vad syftet är med bolaget.

Varför skjuter de upp de här raketerna?

Finns det nåt kommersiellt värde i det?

Hur ser framtidsplanerna ut? Många frågor som kräver svar.

Vad använder ni den gigantiska parkeringsplatsen till?

Den är stor - 40 fotbollsplaner.

Den används när vi släpper stora ballonger.

De största ballongerna är två gånger Globen.

Två gånger Globen...!

1,1 miljoner kubikmeter. Globen lär vara 600 000 kubik.

Vad använder ni dem till?

Att lyfta tunga nyttolaster, oftast stora teleskop.

I juli ska vi flyga ett till norra Kanada.

En svensk, faktiskt.

Här ser vi en fallskärm som vi ska använda i sommar–

–till ett experiment som heter PoGOLite.

Vi flyger ett astronomiskt instrument härifrån–

–och som sen landar i Kanada.

Det får fem dygn uppe i luften på nästan 40 km:s höjd.

Då är man av med det mesta av atmosfären.

De får klara och fina bilder när de tittar ut i rymden.

Den flyger med vinden.

Tar det fem dygn till Kanada?

Kanske 4,5. Vi är här för forskning.

Vi har inga egna forskare, utan hjälper forskare–

–att få den miljö som de vill ha.

Tyngdlöshet, ballonger i stratosfären eller vad de nu vill.

Vi hjälper dem med transporten–

–och skapar de förhållanden de behöver för experimenten.

Anläggningen firar 50 år i år.

Vad är poängen med att ligga här mitt ute i vildmarken?

När platsen valdes ut så ville man ha en plats–

–som hade norrsken. Det var mycket norrsken då.

Institutet för rymdfysik var redan etablerat här.

Platsen ligger i en gryta. Vi har byggt våra antenner–

–uppe på bergstopparna när satellitverksamheten kom in.

Det var tänkt att den skulle skydda för ljus–

–och för radiofrekvent störning. Därav platsen.

Och att ha det stora markplacerade landområdet–

–är vi väldigt stolta över.

Samarbetar ni med NASA?

Ja, NASA och ESA, som är väldigt viktigt för oss.

Vår globala del är vår satellitverksamhet–

–där vi förmedlar tjänster till ägare av satelliter.

Vi har ett nätverk. Esrange är noden eller centrum–

–i det nätverket. Nu ser vi en förändring i rymdbranschen.

Det kommer mer kommersiella inslag. Aktörer–

–med väldigt mycket kapital–

–driver en utveckling som vi inte har sett förut.

Åt vilket håll då?

Man vill få upp fler satelliter för olika ändamål.

Mycket kommunikation för att kunna avbilda jorden.

Traditionella satelliter är kanske på flera ton–

–väldigt stora saker.

Lång livslängd, men också långa väntetider för att få upp.

Nu är det en ny nisch där man kompletterar.

De försvinner inte, man har fortfarande behov av de stora.

Men de är mer för myndigheter, NASA och ESA–

–som har såna ambitioner. Men de privata driver–

–att ge internet till alla - ett satellitbaserat internet.

Det är mycket hur de vill hjälpa.

Att kunna ha ett bredband till Burundi via rymden.

När vi sitter nere i ESA:s kontrollrum–

–är det ren konsulting. Vi äger ett bolag i Tyskland–

–som förser dem med alla tekniska kompetenser–

–för att styra rymdstationer.

De är väldigt lönsamma.

Var du redan som litet barn fascinerad av rymden?

Absolut inte. Jag är ingen rymdnörd.

Men jag gillar att hålla på med raketer.

Är nyårssmällar din grej?

Och större...

Säkerhet och såna frågor, tycker jag är kul.

Men jag kan inte ens vilken ordning planeterna kommer i.

Härifrån har vi skjutit en bit över 100 skott.

Det har varit enstegs- och tvåstegsraketer.

Men vi har till och med skjutit trestegsraketer härifrån.

Vad gör den här rampen?

Den är väldigt lång.

Det är 30 meters guidning utav raketen.

Ju längre räls man har, desto bättre. Den här är 30 meter.

Den är bland de längsta i världen.

Raketen får bra fart innan den blir fri.

På det sättet kommer man undan vindens påverkan.

Men sen finns det där kittlande: "Är vi ensamma?"

Vi håller inte på med den typen av forskning.

Vi håller på med klimatforskning och såna saker–

–där man bidrar...

Det handlar om att förstå.

Vår planet är ett känsligt system–

–som vi med vårt levnadssätt förstör.

Det fanns ett driv kring det på 90-talet.

Det har varit jättekul att jobba i internationell miljö–

–med internationella forskare. Det har varit en drivkraft.

Vi har åkt i nästan två timmar utanför Kiruna.

Kiruna kommun är lika stort som halva Holland.

Det är en ganska fantastisk jämförelse.

Vi ska till Lannavaara–

–och titta på den först funna diamanten i Sverige.

Vi ska träffa en tjej som vet hur en slipsten ska dras.

Ni förstår snart vad jag menar.

Är det de där?

Nej, den pyttelilla stenen som är Sveriges första diamant.

Den hittades 1996 av två av våra elever.

Är den värdefull?

Det är en industridiamant. Det unika är–

–att det var den första som hittades i Sverige.

Hittade man fler?

De hittade flera små i en kimberlitbit.

Grabbarna fick mycket uppmärksamhet.

Om det finns så där små, så kan det finnas större.

Då blev utländska bolag intresserade av att prospektera.

Där fanns det lite pengar.

Grabbarna fick ganska bra betalt för stenen.

Du är den största företagaren i Lannavaara–

–här bor 100 personer.

Hur hamnade du här?

Mina föräldrar startade det här företaget.

Jag är född och uppvuxen i det.

Ditt företag heter Kristallen. Vilka ben står ni på?

Vi är jättebreda.

Vi har produktion, turism och utbildning.

Det är de stora benen.

Men vi har även boende.

Ni har pub också.

Ibland står jag i baren.

Som gemmolog får man vara väldigt flexibel i Lannvaara.

Om du vill göra nånting eller lära dig nånting–

–så måste man göra det själv.

Här är de redan igång.

Tobias håller på med en kaboson.

Porfyr till och med.

Gör du smycken?

Jag slipar oftast. Vi är flera olika stationer.

Jag är mer inriktad mot sten än metall.

Vi har anställda som jobbar med metall.

Först slipar vi. Sen tar vi med det in till...

...smyckedesigner.

Då ska vi gå över till metallen.

Till facett och labb osv. Härinne...

Här sitter stolarna på bordet.

Här är metallverkstad.

Här gör man saker till kunder och vår egen produktion.

En av storsäljarna är den här snöstjärnan.

Det var min mamma som gjorde den. Och det minns jag.

Hon sprang in och ut med snö och la i mikroskopet–

–för att se hur en snöstjärna såg ut på riktigt.

Den gör vi med olika stenar. Ibland hematit–

–och i den här är det karneol.

Den finns i olika storlekar. Det är vårt äldsta smycke.

Bakom mig ser ni att snacket om att flytta en stad–

–är på riktigt. Det har redan börjat.

Kiruna och kommunen hade inget alternativ.

Om LKAB skulle kunna fortsätta driften–

–var det enda alternativet.

Just frånvaron av alternativ gör att Kirunaborna–

–ser det som en möjlighet - inte bara ett problem.

Hur många kan bygga en ny stadskärna från grunden?

Lära av misstag som andra städer har gjort.

Nu hoppas man att rymdforskning, gruvnäring–

–och ett ishotell ska få sällskap av fler branscher.

Då lämnar vi Kiruna och motbilden mot alla fördomar–

–om dåligt självförtroende och hög arbetslöshet.

Den stärks efter ett besök i Kiruna.

Nu bär det av söder ut. "Sverige på gång".

Sverige på gång-gänget är i Kiruna – en gigantisk byggarbetsplats där utmaningen är att flytta staden. Häng med till gruvan som är ortens livsnerv och även orsaken till flytten. Men Kiruna är inte bara en gruvstad utan också en rymd- och turiststad.

  • Stockholm satsar på julbelysning0:41

    Stockholm satsar på julbelysning

    Stockholm vill i år bli Skandinaviens bästa juldestination. Det märks på prislappen för årets julbelysning, som blir över sex miljoner kronor. Ändå blir några stadsdelar...

  • Besöksnäringen blomstrar i Göteborg2:55

    Besöksnäringen blomstrar i Göteborg

    Göteborg lockar såväl nationella som internationella besökare, och besöksnäringen har sett en expansion den senaste tiden. Det menar Carin Kindbom, vd för Svenska Mässan, som tror att tjusningen ligger i helhetsupplevelsen. 

  • 3:17

    "Hållbarhet är en dialog"

    Finansbranschen har en stor roll att spela i företagens hållbarhetsarbete. Det menar Elisabet Jamal Bergström, hållbarhetschef på Handelsbanken.

Få mer av EFN

Missa inga nyheter, prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Eller hitta oss i sociala medier

Börsindex

OMX Stockholm 30 -0.3%
NASDAQ-100 0.1%
NASDAQ Composite 0.1%

Vinnare & förlorare

Evolution Gaming Group 3.9%
Resurs Holding 3.5%
Vitrolife 2%
Sweco -1.9%
Oriflame -2%
Alfa Laval -2.2%
Uppdaterad tor 17:35
Fördröjning 15 min