”Den blå vågen skulle drabba alla sektorer”

EFN sänder idag från Nasdaq i New York.

Kevin O' Dowd, du var här för två år sen–

–efter presidentvalet. Välkommen tillbaka.

Roligt att vara här.

Vi ska prata om mellanårsvalet–

–ur ett aktiemarknadsperspektiv.

Okej, vad vill du prata om?

De olika scenarierna som vi ser på marknaden?

Vad tror du att mellanårsvalet kommer att ha för effekt–

–på aktiemarknaden?

Vi börjar med konsensus. Den är att Republikanerna–

–vinner senaten medan det är 85 % chans att Demokraterna–

–vinner representanthuset.

Det har pratats om en blå våg sen augusti.

Många demokrater hoppas på den här blåa vågen.

Scenario nr 2 är att Republikanerna behåller båda.

Scenario nr 3 är en storslam för Demokraterna.

De vinner representanthuset och senaten.

Det får stora konsekvenser.

Vi börjar med konsensus för det är det jag har jobbat med.

Konsensus innan förra valet–

–var att Hillary Clinton skulle vinna.

Jag vaknade ett på natten och Donald Trump–

–var USA:s nästa president.

Det tog sex timmar att ändra min presentation.

Då föll marknaderna–

–och sen gick de upp igen. Kommer samma sak ske igen?

Om Demokraterna vinner allt–

–så tror jag att marknaderna kommer att falla.

Om Republikerna behåller representanthuset och senaten–

–och vi inte får den här blåa vågen–

–kommer marknaderna rusa. Det blir väldigt positivt–

–för aktiemarknaden. Men om vi tittar på konsensus–

–är det stor sannolikhet att Demokraterna–

–vinner representanthuset. Republikanerna behåller senaten.

Historiskt sett har en republikansk president–

–och ett demokratiskt hus varit bra för aktiemarknaden.

Ett "gridlock" är positivt för aktiemarknaden.

Avkastningen under republikanskt presidentskap–

–har legat på 12 % i snitt.

Tror du att det blir ett "gridlock"?

Det är konsensus. Jag har nog problem med aktiemarknaden.

Politik ska vi inte prata om.

Jag lägger fram de tre olika scenarierna.

Vad som är annorlunda den här gången–

–är att vi har haft en uppåtriktad marknad i nio år.

Och en sak som vi fick rätt i år–

–är att vi förutspådde en avmattningsprocess–

–i början på året.

Det var 2800 i januari-februari.

Då sa vi att vi skulle få se 2800 på S&P vid årets slut.

Vi har rört oss från tillväxt- till värdeaktier.

Vi rör oss mot service, försvar–

–dagligvaror, tobak, mat och stapelvaror.

Det är de defensiva namnen som man rör sig mot.

De namnen vill man äga. Skulle vi se ett "gridlock"–

–skulle jag fortsätta investera. Vinsterna ser bra ut.

Å andra sidan, skulle vi få Demokraterna...

Den här blå vägen som alla pratar om–

–där de vinner både representanthuset och senaten...

Demokraterna förespråkar stort statligt inflytande–

–fler regleringar, höga skatter...

Det är så det är.

Vilken aktiemarknadssektor skulle vinna på det?

Hälsovårdssektorn?

Alla sektorer skulle ta stryk.

Skulle det inte gynna hälsovårdssektorn då?

Nej, det är inte bra för nåt.

Upphäver man skattesänkningarna–

–uppstår en stor osäkerhet på marknaden.

Man får vara defensiv. Det bästa sättet är att sälja av.

Om vi istället får en republikansk storslam–

–där de behåller representanthuset och senaten...

Vi har under senaste veckan sett ett skifte i momentum–

–likt det som vi såg 2016.

Skillnaden är att jag nu uppmärksammar det.

Om vi kan behålla huset och senaten–

–kommer aktiemarknaden att röra sig högre uppåt.

Sen får vi hålla koll på mötet mellan Trump och Xi–

–i slutet av månaden och diskutera tullarna.

Hur är det med handelsunderskottet?

Oroa dig för det år 2028.

Finns det en chans att handelskriget kommer att eskalera?

Absolut. Faktum är...

Många tror att Trump har en myggas koncentrationsförmåga.

Jag håller inte med.

Men jag tror att Trump är väldigt fokuserad på tullarna.

Jag tror att han har Kina som i en liten ask.

Nåt måste hända och jag tror handelskriget kan förlängas.

Jag kan inte se honom ge upp.

Om han förlorar både huset och senaten kanske nåt händer.

Men en fördel för en populistisk president är handel.

Varken Demokraterna, representanthuset eller senaten–

–kan rucka på honom. Han är orubblig.

Och han har rätt. Det tycker de flesta amerikaner.

Det är en av få saker som demokrater–

–och republikaner är ense om.

Tittar du på räntor överhuvudtaget?

Naturligtvis tittar vi på räntor.

I början på året sa vi att vi såg tioåringen–

–gå från 2,20 till 3,30 %.

Det gav problem på aktiemarknaden.

P/e-talen sjunker och den stora rädslan är–

–att Fed gör som de alltid har gjort: mer än vad de ska.

De fortsätter att höja och då sjunker p/e-talen.

Det är den stora riskpremien in i 2019.

Vi har en till räntehöjning i år. Kanske tre nästa år.

Då sjunker p/e-talen på marknaden–

–och det blir tufft för aktierna.

Det är på tiden att man är försiktig nu?

Det är dags att vara försiktig, men...

Jag pratar om min egen portfölj.

Jag investerar för fullt. Vi tittar på två saker.

Det ena är framtida vinster, vilket ser ljust ut.

Vi började året med 148 i vinst på S&P.

Nu är vi på 173.

Rörelsen nästa år kommer inte vara lika dramatisk–

–eftersom vi inte kommer att få samma skattesänkningar.

Men år 2019 handlar mer om riktning–

–än momentum.

Om vi rör oss uppåt är vi långa i aktier.

Skulle vi se en tillbakagång i vinsterna–

–börjar vi sälja av.

När tänker ni göra det?

Vi har en riskhanteringsstrategi–

–där vi övervakar vinsterna från S&P 500 dagligen.

För första gången på ett bra tag–

–ser vi sjunkande priser. Två stycken den senaste månaden.

Men det har varit ett jättebra år. Jag tänker inte vara–

–den som ropar att det är dags att backa.

Vi rör oss fortfarande uppåt–

–men om vi ser att det svänger under två månader–

–så går vi mot 50 % likviditet i vår riskhantering.

Vi är nära toppen just nu?

Nej, vi är på väg ännu högre upp.

Jag tänker inte banga ur än.

Vi är på väg uppåt, vinsterna ser bra ut.

Men vi tittar på det väldigt noggrant.

Vi blir defensiva om vi ser att det svänger.

Vad menas med defensiv?

Vi pratade om att gå mot defensiva sektorer.

Vi ser redan ett skifte från tillväxt- till värdeaktier.

Vi håller utkik efter försämringar på marknaden–

–och avsevärda vinstminskningar.

Om vi får såna signaler ökar vi likviditeten.

Vi är 75 % långa. 25 % i likviditet.

Om vi vill bli defensiva går vi ner mot 50/50.

50/50 alltså. Tack, Kevin O'Dowd.

Tack.

I dag har Republikanerna majoritet i senaten, men väntas förlora majoriteten i representanthuset till Demokraterna i mellanårsvalet. Kevin O’Dowd, utvecklingschef på Equitycompass, menar att ett sådant utfall skulle gynna investerare.

”En republikansk president och ett demokratiskt representanthus har historiskt sett varit positivt för aktiemarknaden”, säger han i denna intervju gjord på Nasdaq i New York.

Skulle demokraterna vinna majoritet i båda kamrarna i kongressen, ”den blå vågen”, tror O’Dowd att alla sektorer skulle ta stryk.

Vidare kommenterar han bland annat handelskriget, Trump och Fed i förhållande till ekonomin och mellanårsvalet.

Programledare: Petra Bergman

Få mer av EFN

Missa inga nyheter, prenumerera på våra nyhetsbrev. Markera samtliga nyhetsbrev du vill prenumerera på.

Genom att prenumerera godkänner du att din e-postadress sparas för att vi ska kunna skicka nyhetsbrev till dig. Läs mer här.

Eller hitta oss i sociala medier

Börsindex

OMX Stockholm 30 1.4%
NASDAQ-100 1.1%
NASDAQ Composite 1.2%

Vinnare & förlorare

Getinge 13.5%
Paradox Interactive 5.4%
Dometic Group 5%
Nibe Industrier -0.9%
Elekta -1.1%
Intrum Justitia -1.8%
Uppdaterad ons 16:56
Fördröjning 15 min
  • Matkoma: Med frosseri som affärsidé8:51

    Matkoma: Med frosseri som affärsidé

    Deras videoklipp när de äter mat, mycket mat, lockar storpublik på Youtube. Anton Lundell och Adam Åstrand ligger bakom kanalen Matkoma som har närmare 200 000 prenumeranter. I år hoppas de omsätta en miljon kronor.

  • Återvinningsapp bestrider förbud3:06

    Återvinningsapp bestrider förbud

    Appen Tiptapp förmedlar kontakten mellan de som vill ha hjälp med återvinningen och de som har en bil och en stund över. I oktober förbjöds appen av Stockholms stad och nu överklagas förbudet.

  • Brexit: slutet på en lång och trasslig historia9:44

    Brexit: slutet på en lång och trasslig historia

    Storbritanniens premiärminister Winston Churchill var först med att nämna en europeisk union, men när föregångaren till EU bildades på 50-talet var Storbritannien inte med. 1973 tilläts de ansluta och det har varit en trasslig historia sedan dess. Brexit markerar slutet på en era, men vägen dit är långt ifrån utstakad.