Kan låglönejobb minska sysselsättningsgapet?

Vi har högkonjunktur. Det har förbättrat situationen.

Men vi har det stora sysselsättningsgapet–

–mellan utrikes och inrikes födda.

Det finns ingen enskild metod–

–som kan lösa det här problemet eller den här utmaningen.

Vi får gå på alla tänkbara metoder som finns tillgängliga.

Vi tittar på den roll den grundläggande skolan kan spela–

–vilken roll vuxenutbildningen kan spela–

–arbetsmarknadsprogram, främst anställningsstöd–

–och vad olika anställningsformer betyder.

Om visstidsanställning kan vara en väg in.

Vår summering är att alla de här vägarna kan ge bidrag–

–men ingen är jätteeffektiv.

Därför räcker det kanske inte med traditionella vägar.

Man måste också aktualisera frågan–

–om vi behöver fler enkla men också mer lågbetalda jobb–

–av mer permanent karaktär.

Där har arbetsmarknadens parter mer att göra–

–än de etableringsjobb de har enats med regeringen om.

Nya typer av enkla jobb.

Alltså, jobb som inte längre finns.

Som ska kunna betalas avsevärt mindre–

–än dagens minimilöner.

Vi brukar nämna siffran 14 000–15 000 kronor.

Det är kanske dit ner man måste.

Sänkta minimilöner har negativa fördelningseffekter–

–för det sänker lönerna för dem–

–som redan är långt nere i lönefördelningen.

För att få mer fördelningskorrekta effekter vill man–

–kompensera det här.

Jobbskatteavdraget som infördes 1 januari 2007–

–fungerade så. Det ökade ju lönerna för dem med låg lön.

Det ökade lönerna efter skatt för alla.

I möjligaste mån vill man undvika att de som kommer in–

–på arbetsmarknaden den här vägen ska stanna där.

Vi har tittat på dem som tidigare har kommit in–

–på lågkvalificerade jobb.

Det visar sig att många går vidare–

–till mer kvalificerade jobb.

Och de som har kommit in på ett enkelt jobb–

–klarar sig mycket bättre än de som inte har gjort det.

Samtidigt finns det väl all anledning–

–att ge väldigt generösa studiestöd–

–till dem som kommer in på såna jobb–

–så att man hjälper dem att kunna komma vidare.

Då borde man uppnå bättre resultat än tidigare–

–när det inte fanns såna generösa stöd.

Sysselsättningsgapet mellan inrikes och utrikes födda i Sverige är stort. På ett seminarium på tankesmedjan Fores diskuterades hur detta skulle kunna minskas.

Lars Calmfors, professor emeritus inom nationalekonomi och forskare på IFN, menar att enkla jobb med lägre ingångslöner är en väg att gå.

Ann-Sofie Kolm, professor i nationalekonomi på Stockholms universitet, håller med, även om detta kan ge negativa fördelningseffekter. Men det finns vägar att komma runt detta menar hon:

”Jobbskatteavdraget som infördes första gången i januari 2007 fungerade ju faktiskt så. Det ökade lönerna för de som hade låga löner, lönerna efter skatt för alla”, säger Ann-Sofie Kolm.

”De som har kommit in på ett enkelt jobb klarar sig mycket bättre än de som inte har gjort det”, säger Lars Calmfors.

  • Slussen - den oändliga historien7:11

    Slussen - den oändliga historien

    Nya Slussen är den femte versionen som byggs, och förväntas vara helt klar år 2025. Den allra första Slussen byggdes år 1642 av Drottning Kristina eftersom båttrafiken krävde en bättre lösning.

  • Stor risk för bobubbla i Sverige1:26

    Stor risk för bobubbla i Sverige

    Bloomberg-ekonomen Niraj Shah har sammanställt en lista på länder där risken för en bostadsbubbla är störst. Sverige hamnar på en tredjeplats efter Kanada och Nya Zeeland. Shah har bland annat tittat på bopriser i relation till inkomster, inflationsjusterade priser och hushållens skulder. 

  • Ris och ros för e-kronan1:27

    Ris och ros för e-kronan

    Sverige kan bli första landet i världen med en elektronisk valuta. En av de främsta orsakerna är den minskade kontantanvändningen. En eventuell e-krona skulle komplettera den fysiska kronan, men än är det långt kvar till ett genomförande. 

  • Familjen bakom Sveriges biopopcorn3:09

    Familjen bakom Sveriges biopopcorn

    Familjeföretaget Sundlings grundades 1990 och sålde då bara popcornmaskiner. I dag står företaget för 90 procent av snacksleveranserna till svenska biografer.

Få mer av EFN

Missa inga nyheter, prenumerera på våra nyhetsbrev. Markera samtliga nyhetsbrev du vill prenumerera på.

Genom att prenumerera godkänner du att din e-postadress sparas för att vi ska kunna skicka nyhetsbrev till dig. Läs mer här.

Eller hitta oss i sociala medier

Börsindex

OMX Stockholm 30 0%
NASDAQ-100 -0.1%
NASDAQ Composite 0%

Vinnare & förlorare

FastPartner 3.5%
Alfa Laval 2%
Assa Abloy 1.3%
Husqvarna -6.7%
Billerudkorsnäs -7.6%
Vitrolife -8.2%
Uppdaterad tis 16:36
Fördröjning 15 min
  • Vem vann på spelregleringen?3:48

    Vem vann på spelregleringen?

    Vid årsskiftet trädde en lagstiftning för bettingbolag i kraft i Sverige. Efter det har bland annat de stora bettingbolagens spelöverskott sjunkit.

  • 65 snart ett minne blott1:13

    65 snart ett minne blott

    Diskussionen om pensionssystemets utformning har blivit allt hetare. Nu har riksdagens pensionsgrupp tagit fram ett förslag för hur pensionsåldern ska höjas.

  • Starbreeze: Familjedrama och rock´n´roll13:30

    Starbreeze: Familjedrama och rock´n´roll

    Runt spelbolaget Starbreeze har ett börsdrama utspelats som bland annat gjort tiotusentals småsparare allt annat än glada. Journalisten Max Jedeur-Palmgren har skrivit ett reportage om bolaget.