Kan låglönejobb minska sysselsättningsgapet?

Vi har högkonjunktur. Det har förbättrat situationen.

Men vi har det stora sysselsättningsgapet–

–mellan utrikes och inrikes födda.

Det finns ingen enskild metod–

–som kan lösa det här problemet eller den här utmaningen.

Vi får gå på alla tänkbara metoder som finns tillgängliga.

Vi tittar på den roll den grundläggande skolan kan spela–

–vilken roll vuxenutbildningen kan spela–

–arbetsmarknadsprogram, främst anställningsstöd–

–och vad olika anställningsformer betyder.

Om visstidsanställning kan vara en väg in.

Vår summering är att alla de här vägarna kan ge bidrag–

–men ingen är jätteeffektiv.

Därför räcker det kanske inte med traditionella vägar.

Man måste också aktualisera frågan–

–om vi behöver fler enkla men också mer lågbetalda jobb–

–av mer permanent karaktär.

Där har arbetsmarknadens parter mer att göra–

–än de etableringsjobb de har enats med regeringen om.

Nya typer av enkla jobb.

Alltså, jobb som inte längre finns.

Som ska kunna betalas avsevärt mindre–

–än dagens minimilöner.

Vi brukar nämna siffran 14 000–15 000 kronor.

Det är kanske dit ner man måste.

Sänkta minimilöner har negativa fördelningseffekter–

–för det sänker lönerna för dem–

–som redan är långt nere i lönefördelningen.

För att få mer fördelningskorrekta effekter vill man–

–kompensera det här.

Jobbskatteavdraget som infördes 1 januari 2007–

–fungerade så. Det ökade ju lönerna för dem med låg lön.

Det ökade lönerna efter skatt för alla.

I möjligaste mån vill man undvika att de som kommer in–

–på arbetsmarknaden den här vägen ska stanna där.

Vi har tittat på dem som tidigare har kommit in–

–på lågkvalificerade jobb.

Det visar sig att många går vidare–

–till mer kvalificerade jobb.

Och de som har kommit in på ett enkelt jobb–

–klarar sig mycket bättre än de som inte har gjort det.

Samtidigt finns det väl all anledning–

–att ge väldigt generösa studiestöd–

–till dem som kommer in på såna jobb–

–så att man hjälper dem att kunna komma vidare.

Då borde man uppnå bättre resultat än tidigare–

–när det inte fanns såna generösa stöd.

Sysselsättningsgapet mellan inrikes och utrikes födda i Sverige är stort. På ett seminarium på tankesmedjan Fores diskuterades hur detta skulle kunna minskas.

Lars Calmfors, professor emeritus inom nationalekonomi och forskare på IFN, menar att enkla jobb med lägre ingångslöner är en väg att gå.

Ann-Sofie Kolm, professor i nationalekonomi på Stockholms universitet, håller med, även om detta kan ge negativa fördelningseffekter. Men det finns vägar att komma runt detta menar hon:

”Jobbskatteavdraget som infördes första gången i januari 2007 fungerade ju faktiskt så. Det ökade lönerna för de som hade låga löner, lönerna efter skatt för alla”, säger Ann-Sofie Kolm.

”De som har kommit in på ett enkelt jobb klarar sig mycket bättre än de som inte har gjort det”, säger Lars Calmfors.

  • All anledning att fira i Norge2:11

    All anledning att fira i Norge

    Norge har blivit utsett till världens bästa land att leva i - igen. Norrmännen toppar listorna över såväl levnadsstandard som livslängd och utbildning. Dessutom är det ett av världens elbilstätaste länder. Sverige hamnar på plats 14 på Business Insiders prestigefyllda lista. 

  • Politisk osäkerhet inför tungt EU-val8:38

    Politisk osäkerhet inför tungt EU-val

    När valet till Europaparlamentet avgörs är det ovanligt många chefspositioner som ska tillsättas. Detta i kombination med populismens utbredning gör årets EU-val extra intressant. Trots det menar Handelsbankens seniorekonom Erik Meyersson att den politiska osäkerheten får små effekter på marknaden.

  • Hållbar omställning i svensk matproduktion4:02

    Hållbar omställning i svensk matproduktion

    Den svenska livsmedelsproduktionen är en av de bästa i världen ur hållbarhetssynpunkt, men det är ändå inte bra nog. Branschorganisationen Livsmedelsföretagen har nu antagit ett hållbarhetsmanifest för att förbättra läget.

  • Nya kundkrav skakar om fastighetsbranschen3:20

    Nya kundkrav skakar om fastighetsbranschen

    I Stockholm har de största aktörerna inom co-working femdubblat sin uthyrning de senaste sju åren. Nu har utvecklingen tagit rejäl fart även i Öresundsregionen. Fastighetsbranschen har haft svårt att hänga med, men genomgår nu en snabb tillväxtsfas.

Få mer av EFN

Missa inga nyheter, prenumerera på våra nyhetsbrev. Markera samtliga nyhetsbrev du vill prenumerera på.

Genom att prenumerera godkänner du att din e-postadress sparas för att vi ska kunna skicka nyhetsbrev till dig. Läs mer här.

Eller hitta oss i sociala medier

Börsindex

OMX Stockholm 30 -0.5%
NASDAQ-100 -1%
NASDAQ Composite -1%

Vinnare & förlorare

Fagerhult 3.8%
Axfood 1.3%
Vitrolife 1.3%
Elekta -1.9%
Securitas -2.3%
Paradox Interactive -3.3%
Uppdaterad fre 17:35
Fördröjning 15 min
  • EFN förklarar kronan10:12

    EFN förklarar kronan

    Den svenska kronan har blivit svagare mot både euron och den amerikanska dollarn. Det innebär bland annat dyrare utlandssemestrar för oss, men också billigare för de turister som kommer hit. EFN:s Johan Schück förklarar hur kronan påverkas av andra valutor och hur det påverkar den svenska ekonomin.

  • 65 snart ett minne blott1:13

    65 snart ett minne blott

    Diskussionen om pensionssystemets utformning har blivit allt hetare. Nu har riksdagens pensionsgrupp tagit fram ett förslag för hur pensionsåldern ska höjas.

  • Starbreeze: Familjedrama och rock´n´roll13:30

    Starbreeze: Familjedrama och rock´n´roll

    Runt spelbolaget Starbreeze har ett börsdrama utspelats som bland annat gjort tiotusentals småsparare allt annat än glada. Journalisten Max Jedeur-Palmgren har skrivit ett reportage om bolaget.