Hotet mot skogen avvärjt

Nyss stod det klart–

–efter en omröstning i EU-parlamentet–

–att det blir framtidsutsikter och inte historiska nivåer–

–som avgör hur mycket skog medlemsländerna får avverka.

Det spås få stor inverkan på svensk skogsnäring.

Fredrick Federley...

Du har kämpat för att avverkningen ska baseras på–

–framtidsutsikter. Vad innebär det?

Jag är inte bara lättad, utan riktigt glad–

–och hade jag inte förhandling, så skulle jag fira.

Det handlar om beräkningsgrunderna för–

–hur vi använder mark–

–och om markanvändningen förändrats, då också skogen.

Vi behöver beräkningsgrunder för att veta–

–vilken effekt skog och mark har på klimatet.

Så långt är allt bra.

Det som funnits i Kommissionens förslag är–

–att man haft två särskilt problematiska saker.

Dels har det baserats på intensitet.

Intensitet ser man som hur mycket av årlig tillväxt–

–som avverkas.

Tyskland ligger på 0,8, 80 % av årlig tillväxt avverkas.

Frankrike ligger på 0,4, 40 % av årlig tillväxt.

Knappt nåt land som avverkar mer än den årliga tillväxten.

Vi har en ganska ordentligt skogstillväxt i Europa.

Varje år motsvaras den nya skogen av Cyperns yta.

Det andra har handlat om historiska referensnivåer.

Vilken tidsperiod ska man titta på för att jämföra–

–intensiteten? Där har Kommissionen sagt–

–att man ska ta ett snittvärde från 1990 till 2007.

Det gör att regelverket som ska gälla från 2001 till 2030–

–skulle använda 40 år gamla siffror.

Det har hänt mycket kring hur skogen fungerar–

–både tillväxtmässigt och biologiskt.

Vi har andra metoder i dag, så det skulle hämma oss.

Vi har utökat vår skogsareal väldigt mycket i hela Europa–

–men framför allt i Sverige.

Nu ser vi på framtidsutsikterna. Vi har flyttat upp–

–de historiska referensnivåerna så att de uppdaterats–

–med 2000-talssiffror fram till 2012.

Vi har fått bort ordet "intensitet".

Därmed gör vi bedömningen att det inte blir–

–ett avverkningstak i Sverige.

Den framtida avverkningen–

–ska då främst baseras på framtidsutsikter.

Vad betyder det för Sverige och svenskt skogsbruk?

Oerhört mycket och oerhört mycket för klimatpolitiken.

De klimatstrategier som Sverige har lagt fram bygger på–

–att vi har ett aktivt, långsiktigt hållbart skogsbruk.

IPCC, den stora klimatpanelen, säger att bästa sättet–

–att använda skogen är att bruka den–

–för att få det största upptaget av koldioxid.

Men också att bygga in koldioxid i byggnader–

–och produkter där man använder alltmer skogsfibrer.

I Sverige gör vi allt mer avancerade produkter–

–utav fibrer och varor ifrån skogen.

Det i kombination med en ansvarsfull politik–

–där de flesta skogsägarna planterar fler träd–

–för varje avverkat träd som tagits ner.

Det gör att vi långsiktigt bygger upp ett skogsbestånd.

Vi skyddar mer skog och använder den bättre.

Det finns inget motsatsförhållande–

–i att avverka mer och samtidigt få mer skog.

Det får man om man tar ut mer än den årliga tillväxten.

Det är vi inte i närheten av i Sverige.

Vi pratar om en miljardindustri.

Den största intäktskällan nettomässigt i vår export.

Det handlar om små och stora företag–

–som har möjlighet att fortsätta utvecklas–

–men även om nya produkter. Södra skogsägarna–

–utökar sin industriella kapacitet–

–för att utveckla fibrer. I Ö-vik pågår arbete–

–med en anläggning för nanocellulosa–

–som ersätter plaster på ett miljövänligt sätt.

Under våren har det talats om att Kommissionen–

–ska kunna flytta eller ändra referensnivån.

Hur blir det med den saken, vilken risk utgör det?

Om det vet vi ingenting. Vi vet parlamentets position.

Vi ska in i förhandling med rådet, medlemsstaterna–

–och se vad vi kommer fram till.

En del har trott att det är bra–

–att Kommissionen kan ändra referenspunkterna.

Det skulle innebära att vi kan lobba–

–för att slippa en hämmande effekt.

Men andra kommer att lobba i andra riktningar.

Det bästa är att man har klara spelregler–

–vet hur det ska gå till och att de är långsiktiga.

Om vi tittar på lagförslaget om förnyelsebara bränslen–

–och förnyelsebar energi–

–så finns det stor efterfrågan på det i Sverige.

Vi vet att det finns företag som vill göra–

–stora substantiella investeringar i industriprocesser–

–för att få fram mer förnyelsebara bränslen.

Vi pratar om hur vi ska införa förnyelsebara bränslen–

–i flyget.

Om vi får fel regleringar här riskerar det–

–att hämma miljardinvesteringar, nya jobb–

–och tillväxtsektorer.

De här två lagpaketen hänger intimt samman för Sverige–

–som har en väl utvecklad, framtidsinriktad–

–och stark skogsnäring.

Branschföreträdare menar att jobb och tillväxt–

–hade hotats om taket baserats på historiska nivåer.

Är orosmolnen för tillväxten helt borta nu?

Man kan aldrig säga att de är helt borta.

Men jag kan för parlamentets del dra en lättnadens suck–

–och också vara glad.

Nu ska vi förhandla med medlemsstaterna–

–så nu faller det tillbaka på regeringen.

Hur driver de en aktiv skogspolitik som är ansvarsfull–

–och kombinerad med tillväxt och miljöansvar?

De måste få med sina kompisar i andra regeringar.

Vi riktar krut, nästan vartenda medlemsland analyserar–

–utkomsten av dagens votering–

–för att se hur det påverkar utfallet.

Både medlemsstaterna i rådet och parlamentet–

–måste vara överens. Slaget är inte helt över.

Men vi har vunnit en stor seger på vägen.

Nu riktar vi in oss på de trepartsförhandlingar–

–då vi diskuterar med rådet.

Du har varit inne på klimatvinsterna.

Vad är positivt med utfallet ur ett klimatperspektiv?

Att vi kan fortsätta använda och utveckla skogsindustrin.

Att vi kan fortsätta få hög inbindning av koldioxid.

Att vi inte hämmar avverkningstakten–

–utan beroende på ekonomi och efterfrågan–

–kan vi besluta det själva i Sverige.

Det ger betydligt bättre långsiktighet.

Vi har ett större personligt och företagsmässigt ansvar–

–för skogen i Sverige än i många andra länder.

Det hänger samman med... Alla på Facebook och Instagram–

–kan följa vår enorma svamp- och bärplocknings–

–folkrörelse samt jakten som står runt hörnet.

Vi har en djup förankring i vår skog i Sverige.

Det skulle inte vara folkligt gångbart–

–att börja med kalhyggesavverkning eller minska beståndet.

I Sverige har den enskilda markägaren–

–industri och företag samma djupa insikt–

–om skogens värde för klimatet, rekreation–

–naturupplevelser och ekonomin.

Tack, Fredrick Federley.

EU-parlamentet har röstat om huruvida referensnivåerna för avverkning av skog ska baseras på historiska nivåer eller framtidsutsikter. Det står nu klart att framtidsförespråkarna vann, i linje med Sveriges förhoppningar.

Fredrick Federley, EU-parlamentariker, är riktigt glad över beslutet. Han menar att referensnivåerna kommer vara höga nog för att avverkningen i Sverige ska kunna utvecklas utan att hindras av beslutet. ”Slaget är inte över, men vi har vunnit en stor seger”, säger han.

Få mer av EFN

Missa inga nyheter, prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Eller hitta oss i sociala medier

Börsindex

OMX Stockholm 30 0.2%
NASDAQ-100 -1.3%
NASDAQ Composite -1.1%

Vinnare & förlorare

Mycronic 4.1%
Com Hem 2.9%
Axis 1.8%
SSAB -1.4%
Elekta -2%
NCC -8.8%
Uppdaterad mån 17:35
Fördröjning 15 min
  • 1:42

    "Valfläsket får inte plats i pannan"

    Regeringens höstbudget innehåller satsningar på runt 40 miljarder kronor. Andreas Hatzigeorgiou, chefekonom på Stockholms Handelskammare, pratar med Albin Kjellberg om sina synpunkter på budgeten. 

  • Så vill regeringen fördela miljarderna1:50

    Så vill regeringen fördela miljarderna

    Sex miljarder kronor till skolan. Fem miljarder till miljö och klimat. 4,4 miljarder till sänkt pensionärsskatt. Det är de största satsningarna i regeringens höstbudget. Men i budgeten ingår även skattehöjningar. Bland annat i form av flygskatt och höjd skatt på investeringssparkontot.

  • Stor optimism bland tyska företag3:34

    Stor optimism bland tyska företag

    Det tyska parlamentsvalet äger rum på söndag, och det mesta tyder på att Angela Merkel får fortsatt förtroende. Valet är viktigt för Sverige eftersom Tyskland är vår främsta handelspartner. Petra Bergman intervjuar Per Andersson, förvaltare Europa Tema, som är på plats i Tyskland. 

  • EFN Råvaror: Koppar och zink talar för Boliden9:49

    EFN Råvaror: Koppar och zink talar för Boliden

    Dagens program bjuder framför allt på en ingående analys av koppar och kopparpriset. Johannes Grunselius, råvaruanalytiker på Handelsbanken, kommenterar även utvecklingen för zink och nickel.