”Trumponomics mer extremt än Reaganomics”

Professor Jason Furman var ordförande för det mäktiga–

–Council of Economic Advisors under Barack Obama.

Hur ser han på den amerikanska ekonomin framöver?

Välkommen, mr Furman. Jag beklagar vädret.

Jag kom inte hit för vädrets skull.

Du har arbetat i Vita huset för både Clinton och Obama.

Hur skiljer sig Clinton och Obama åt–

–i förhållandet till ekonomiska rådgivare?

Båda var väldigt politikinriktade.

Båda älskade att prata om offentlig politik.

Clinton var lite mer detaljinriktad.

"Ska vi ge ett anslag på 20 % eller 30 %?"

"Ska det råda konkurrens eller inte?"

Han fann sådant intressant.

Obama avvaktade gärna och ville få en bättre överblick.

Clinton ville diskutera ekonomi och politik samtidigt–

–och Obama ville först diskutera ekonomin–

–och när ekonomin var avklarad ta in politiska bedömare–

–och diskutera hur saker skulle genomföras.

Vad är skillnaden mellan Trumponomics och Reaganomics?

Trumponomics är svår att få ett bra grepp om.

Det kommer många olika förslag som ibland är motstridiga–

–och som spretar åt olika håll.

Men på budgetsidan är Trumponomics–

–mycket mer extrem än Reaganomics.

Reagan samarbetade mycket med demokraterna.

Hans stora skattereform fick stöd av många demokrater.

President Trumps agenda däremot, är mycket mer–

–inriktad mot republikanska partiets intressen.

Det har större skattesänkningar–

–och större sänkningar av stöd till låginkomsttagare.

President Reagan hade mycket handelsrestriktioner.

President Trumps chefsförhandlare för handelsfrågor–

–arbetade inom Reagans regering.

Jag tror att vissa av Reagans handelshinder återkommer.

Är det orättvist att jämföra de två?

De ekonomiska omständigheterna är helt annorlunda.

När Reagan tillträdde var arbetslösheten 10 %.

När Trump tillträdde var den under 5 %.

Våra ekonomiska utmaningar nu handlar mer om–

–att främja långsiktig tillväxt–

–och göra det så att den fördelas jämnt bland folk–

–jämfört med när vi kom ut ur en recession.

Så jag skulle inte jämföra dem.

Angående tillväxt. President Trumps budget vilar på–

–att USA:s tillväxt kommer att bli 3 %.

Du tror inte att det är sannolikt?

Jag tycker att det är en befängd ekonomisk prognos.

Den prognosen är en procentenhet över–

–vad den privata sektorn förutspår.

Ingen budget från presidenterna Clinton, Bush eller Obama–

–förutspådde en tillväxt på mer än 0,1 procentenheter–

–över vad den privata sektorn förutspådde.

Så den avviker helt från vad professionella bedömare tror.

Anledningen till de professionella bedömarnas pessimism–

–är att USA, liksom Sverige och andra i-länder–

–står inför demografiska problem, med en äldre befolkning–

–fler pensionärer och färre personer som börjar arbeta.

På grund av det behöver man–

–en enorm produktivitetsökning–

–för att nå det 3-procentiga tillväxtmålet.

Jag anser att 1,8 % vore ett rimligare antagande.

Under rådande omständigheter är det kanske inte så mycket–

–en politiker kan göra för att öka tillväxten?

Några kloka saker kan kanske tillföra några tiondelar–

–och gör man fel minskar den med några tiondelar.

Om vi reformerar bolagsskatten och sänker den–

–utökar den internationella handeln–

–investerar i infrastruktur och minskar underskottet–

–så kanske tillväxten kan öka från 1,8 % till 2,3 %.

Om vi omvänt minskar statliga investeringar–

–minskar handeln och minskar invandringen–

–så minskar vår tillväxt.

Vilket är vad president Trump föreslår.

Vissa saker president Trump föreslår kan öka tillväxten–

–men restriktioner av invandringen och handeln–

–och ökningar av budgetunderskottet–

–minskar tillväxten på mellanlång och lång sikt–

–vilket gör oss fattigare.

Du arbetade för president Obama.

Vilka ekonomiska problem i den amerikanska ekonomin–

–tror du bidrog till att Donald Trump kom fram?

Vi gjorde ett mycket bra jobb på den cykliska sidan.

Vi kom in under en djup recession, tog oss ur den–

–men många av de underliggande strukturella problemen–

–som minskande produktivitetsökning och ökad ojämlikhet–

–och att en större andel av befolkningen inte arbetar–

–hade pågått redan när Obama inte var president–

–och fortsatte under hans presidentskap.

Vi gjorde framsteg på vissa områden–

–och hade gjort fler om kongressen godkänt alla förslag.

Men de gjorde inte tillräckligt mycket.

Så jag anser att inkomstnivån i dag–

–för genomsnittsfamiljen är densamma som före recessionen.

Så vi har under ett decennium reparerat skadan–

–men har inte lyckats öka nivåerna. Det har skadat oss.

Du har skrivit om den minskade manliga sysselsättningen.

Med president Trump talas det om den arga–

–vita, arbetslösa mannen. Ser du nån koppling?

Jag har inte gjort en systematisk, politisk studie.

Så jag spekulerar bara löst.

Du arbetade i Vita huset i elva år.

Nära 20 % av män med gymnasieutbildning eller mindre–

–är inte förvärsarbetande överhuvudtaget.

Man ser att gruppen med gymnasieutbildning eller mindre–

–röstar i oproportionerligt hög grad på Trump.

Jag tror att det finns en koppling mellan–

–några underliggande, strukturella ekonomiska problem–

–och uppkomsten av populism.

Det olyckliga med det är–

–att folks reaktion på ändrade ekonomiska omständigheter–

–inte kommer att leda till politik som förbättrar dem–

–utan kan leda till politik som gör dem värre.

Vad kan förbättra sysselsättningsgraden för män?

USA investerar mycket mindre än andra länder–

–i utbildning för att hjälpa folk att söka jobb.

Vi investerar 2 promille av vår BNP–

–och i Sverige är det fem gånger högre.

Vi måste helt enkelt anstränga oss mer.

Investera mer i kommunala college, i lärlingsutbildning–

–och i fortbildning.

En starkare ekonomi skulle minska arbetslösheten–

–och en cyklisk förstärkning av ekonomin–

–skulle också vara välkommen.

Hur var det att arbeta i Vita huset under recessionen?

Det var hemskt för landet–

–men det var intressant att utforma ekonomin.

Vår stabschef Rahm Emanuel hade en berömd fras:

"Låt aldrig en bra kris gå till spillo."

När vi tog fram vårt skattestimuleringspaket 2009–

–så inkluderade vi inte bara tillfälliga åtgärder–

–utan även investeringar i vetenskap och infrastruktur–

–förändringar i arbetslöshetsförsäkringssystemet–

–och förändrade skatter för låginkomsttagare.

Många av de förändringarna finns kvar.

Så vi försökte se det som en möjlighet–

–att medan vi bekämpade finanskrisen–

–öka tillväxten och göra ekonomin tryggare.

Varför behöver Fed ett nytt inflationsmål på 4 %?

Jag vet att du förespråkade det här.

Vi behöver ett högre inflationsmål åtminstone.

Jag är livrädd för att nästa recession–

–har berövat Fed på de verktyg de behöver.

Under den globala finanskrisen–

–sänkte Fed räntan med 500 baspunkter.

Det är den genomsnittliga räntesänkningen vi har sett–

–under de senaste recessionerna.

Jämviktsräntan framöver kommer nog att ligga–

–runt 4 % eller till och med lägre.

Vi får mycket mindre utrymme för penningpolitik–

–med räntesänkningar i framtiden än vi haft tidigare.

Det viktiga för ekonomin är den reella räntan.

Den nominella räntan minus inflation.

Om vi inte kan sänka den nominella räntan tillräckligt–

–så kan vi hjälpa ekonomin med en högre inflationsränta.

Då vill folk spendera mer nu och investera mer nu–

–innan deras pengars köpkraft försvinner.

Att sätta ett högre inflationsmål nu–

–i en värld med låga räntor, skulle ge Fed–

–mer utrymme att hantera en framtida recession.

Varför ett högre mål och inte ett annorlunda mål–

–som nominell tillväxt eller inhemska produktionsmål?

Vi bör ha ett brett utbud av alternativ.

Vi har haft en monetär modell som länge har fungerat bra.

Vi har legat under inflationsmålen under nio år.

Det tog ett tag att återhämta sig.

Det fungerade inte perfekt under recessionen–

–och det lär fungera sämre under nästa.

Så vi måste ha en diskussion nu om–

–nominella mål, högre inflationsmål–

–okonventionell penningpolitik–

–och kanske skicka ut pengar i systemet–

–så att de negativa räntorna kan bestå.

Allt det bör diskuteras.

Att förändra inflationsmålet är det enklaste–

–och det som stör minst–

–och det som bör står överst på listan.

Har du prövat de idéerna i Sverige?

Vi har ett starkt arv från fackföreningsekonomer–

–som menade att inflationen skadar de fattiga.

I USA tenderar de flesta på den progressiva sidan–

–tycka att det är okej med hög inflation.

Frågan är inte den direkta påverkan på de fattiga–

–utan i ett monetärt system–

–med ett inflationsmål på 3 eller 4 %–

–skulle vi haft recession mer sällan, och lindrigare såna.

Och det har mycket större påverkan–

–på de fattiga än inflationen i sig.

Vad rekommenderar du för att öka produktiviteten i USA?

Jag skulle utöka den internationella handeln–

–och anlita fler begåvade personer, inklusive svenskar.

Vi är fortfarande att välkomnande land–

–och vill gärna att ni bidrar.

Jag anser att vårt system för bolagsskatt är–

–löjeväckande utdaterat.

Alla andra länder har sänkt bolagsskatterna.

Vår är den högsta bland världens stora ekonomier.

Den är alltmer dysfunktionell och driver ut företagen.

Att fixa det måste prioriteras upp.

Eller borde vara det.

Kommer robotarna att öka produktiviteten och ta alla jobb?

Jag välkomnar fler robotar.

Problemen i ekonomin beror inte på dem.

De senaste åtta åren–

–har vi haft en stark arbetsmarknad men svag BNP-tillväxt.

Det är det motsatta till hur det vore–

–om vi hade robotar som gjorde det människor gör nu.

Om vi skaffar många robotar får vi problem jag vill ha–

–med påverkan och störningar på arbetsmarknaden.

Mycket av det vi pratade om tidigare–

–som praktik och utbildning blir viktigt–

–för att kunna bibehålla en hög anställningsnivå–

–trots alla robotar. Men om vi gör det rätta–

–skulle det uteslutande bli positivt för ekonomin.

Du nämner inte medborgarlön, som Mark Zuckerberg tog upp–

–som en lösning på att robotarna tar jobben.

Jag tror inte på det. Ett försök med medborgarlöner–

–skulle spräcka budgeten totalt.

USA vill inte höja skatterna nog för att betala för det.

Men det är ännu mer en avsägelse av det vi borde göra.

Vi borde försöka komma på hur folk kan få jobb–

–och få praktik som leder till jobb. Det är viktigt.

För ekonomin i stort, och för den mänskliga värdighet–

–man får genom att delta i samhället–

–och genom att delta i ekonomin.

Med medborgarlön prioriteras jobben bort–

–och man betalar ut pengar i stället. Det är fel attityd.

Enligt en del skulle det öka risktagande och innovation.

Det finns ganska lite bevis för det.

Vi bör ha ett bra säkerhetsnät.

Man ska inte bli av med sjukvårdsförsäkringen med jobbet.

Där har vi gjort en del förbättringar.

Men jag skulle vara mer förtjust i lönesubventioner.

Om man har ett jobb, får man lite extra betalt–

–för att man jobbar.

Det skulle vara en bra riktning att ta, för jobben.

Tack så mycket, Jason Furman.

Jason Furman har varit ekonomisk rådgivare till såväl Bill Clinton som Barack Obama. Han är dessutom forskare på Peterson Institute for International Economics.

Katrine Marçal har träffat honom och diskuterar hur han ser på den ekonomiska utvecklingen framöver.

Jason Furman ger bland annat sin syn på Donald Trumps ekonomiska politik och vilka utmaningar USA står inför. Han kommer även med tips om hur USA kan öka sin produktivitet.

Dessutom ger Furman ett slutbetyg på Barack Obamas ekonomiska politik.

 

Få mer av EFN

Missa inga nyheter, prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Eller hitta oss i sociala medier

Börsindex

OMX Stockholm 30 0.2%
NASDAQ-100 -1.3%
NASDAQ Composite -1.1%

Vinnare & förlorare

Mycronic 4.1%
Com Hem 2.9%
Axis 1.8%
SSAB -1.4%
Elekta -2%
NCC -8.8%
Uppdaterad mån 17:35
Fördröjning 15 min
  • 1:42

    "Valfläsket får inte plats i pannan"

    Regeringens höstbudget innehåller satsningar på runt 40 miljarder kronor. Andreas Hatzigeorgiou, chefekonom på Stockholms Handelskammare, pratar med Albin Kjellberg om sina synpunkter på budgeten. 

  • Så vill regeringen fördela miljarderna1:50

    Så vill regeringen fördela miljarderna

    Sex miljarder kronor till skolan. Fem miljarder till miljö och klimat. 4,4 miljarder till sänkt pensionärsskatt. Det är de största satsningarna i regeringens höstbudget. Men i budgeten ingår även skattehöjningar. Bland annat i form av flygskatt och höjd skatt på investeringssparkontot.

  • Stor optimism bland tyska företag3:34

    Stor optimism bland tyska företag

    Det tyska parlamentsvalet äger rum på söndag, och det mesta tyder på att Angela Merkel får fortsatt förtroende. Valet är viktigt för Sverige eftersom Tyskland är vår främsta handelspartner. Petra Bergman intervjuar Per Andersson, förvaltare Europa Tema, som är på plats i Tyskland. 

  • EFN Råvaror: Koppar och zink talar för Boliden9:49

    EFN Råvaror: Koppar och zink talar för Boliden

    Dagens program bjuder framför allt på en ingående analys av koppar och kopparpriset. Johannes Grunselius, råvaruanalytiker på Handelsbanken, kommenterar även utvecklingen för zink och nickel.