Italiens plan för Europa

360 miljarder euro i dåliga lån–

–finns i det italienska banksystemet.

Tillväxten är svag, men bättre än tidigare.

Men Europas tredje största ekonomi har problem.

Idag träffar vi Italiens ambassadör i Sverige – Elena Basile.

–Tack för att du tar dig tid att komma hit. –Tack för att jag fick komma.

Det har varit lågkonjunktur i Italien i fem av de senaste åtta åren.

10 procent av Italiens högutbildade bor utomlands.

Vad gör Italien för att få bukt med problemet?

Vilka reformer har landet vidtagit?

Den här regeringen och den tidigare...

Monti–regeringen införde en pensionsreform.

Italien har vidtagit avsevärda åtgärder för att modernisera och reformera landet.

Efter ett flertal år har vi nått framgångar.

I Europa har man uppmärksammat–

-att reformerna har realiserats med en unik snabbhet i Europa.

Inställningen till reformernas påverkan är naturligtvis subjektiv.

Man kan säga att glaset är halvtomt eller halvfullt–

–enligt sin subjektiva uppfattning.

I Italien pågår en debatt om hur reformerna har realiserats.

Jag ska berätta vilka de är:

Montis pensionsreform innebär att man har höjt pensionsåldern.

Man har prognostiserat en minskning–

–av pensionsutbetalningarna med 2 procent fram till 2060.

Jag anser att vi idag har ett av Europas mest bärkraftiga pensionssystem.

Vi har även infört institutionella reformer, reformer inom vårt valsystem-

–reformer inom statsförvaltningen, arbetsmarknaden och skolan.

Även små reformer inom rättsväsendet. Inte en omfattande reform som krävs–

–men en reform som förbättrar det italienska företagsklimatet.

Om du vill kan jag gå in i detalj på reformerna som vi har infört inom de olika områdena.

I höst ska det vara folkomröstning i Italien.

Det är viktigt. Premiärminister Renzi kanske kan stärka sin politiska ställning.

Jag förstår att du som ambassadör måste vara objektiv i såna här frågor–

–men kan du förklara vad folkomröstningen handlar om?

Det handlar om de konstitutionella reformerna.

I Italien har vi alltid haft problem med politisk stabilitet–

–och även effekten av det politiska systemet.

Det här systemet ska förändra det tidigare systemet med tvåkammarparlament.

Det gamla systemet–

–innebar att man gick via deputerandekammaren till senaten.

Alla i tvåkammarparlamenten är valda.

Alla små modifieringar av en lag i senaten–

-innebär att hela processen börjar om från början. Det tar lång tid att klubba igenom en ny lag.

De konstitutionella reformerna innebär att tvåkammarparlamentet förändras...

Det här har alla partier haft med i sitt partiprogram att de vill införa.

Medlemmarna i senaten ska inte vara folkvalda.

De ska bestå av 100 obetalda medlemmar.

De ska vara rådgivare.

Senaten ska bestå av medlemmar som representerar Italiens olika regioner.

De ska inte påverka den lagstiftande processen.

Den ska fastställas i deputerandekammaren.

Alla lagar ska fastställas där.

Det enda undantaget är när de gäller relationen mellan–

–den regionala och den statliga nivån.

En viktig aspekt–

–är förändringen inom vissa viktiga områden–

–såsom energifrågor som har legat på statlig nivå.

Vi har alltid haft svårt att förena–

–de olika maktbefogenheterna och beslutfattandet.

Det har uppmärksammats av den allmänna opinionen.

Vi försöker att förbättra systemet.

Gör ert politiska system det svårare att genomföra ekonomiska reformer?

Vi tror givetvis att politisk stabilitet–

–kommer att påverka ekonomin och företagsklimatet.

Det är därför regeringen har varit transparent-

-och sagt att om folkomröstningen leder till att man inte vill göra förändringarna i Italien–

–är det ett dåligt tecken.

Presidenten och många ministrar har sagt–

–att det är slutet på den nuvarande regeringen.

Jag tror att det internationellt sett påverkar bilden av Italien på ett negativt sätt.

Reformen bör erkännas och stöttas av medborgarna.

–Och det sker i oktober? –Ja.

Dåliga skulder inom Italiens bankväsende oroar naturligtvis resten av Europa.

Vad görs för att reformera bankväsendet?

Regeringen försöker agera från två olika håll.

Det ena är strukturella reformer.

Vi har många olika finansiella mellanhänder.

De måste regleras enligt gällande regler.

Man måste få bukt på de skenande nödlidande lånen.

Ett flertal åtgärder har vidtagits.

Man har jämfört de tio största bankerna.

Många småbanker har slagits ihop–

–till stora enheter.

Det blir mer passande till den globala ekonomin.

Den andra åtgärden är hur fort man fattar beslut om utmätning–

–eller hur fort man kommer på obestånd.

Man gör också förändringar inom rättssystemet.

De finansiella kontroverserna har gjort att reglerna har förbättrats.

Det tredje är skapandet av Atlante.

Det är en fond. Det har varit långa förhandlingar med kommissionen.

Den europeiska kommissionen har fastslagit att det inte är ett statligt bidrag.

En gång i tiden var det möjligt att "bail out" i Europa. Efter den grekiska krisen-

–har Italien bidragit till att ge suveränitet åt många europeiska banker–

–som hade många dåliga grekiska obligationer.

Nu har reglerna ändrats. Nu är det "bail in" som gäller–

–vilket gör att staten inte kan göra som bland annat Sverige gjorde på 90–talet.

Det var viktigt för oss att skapa en privat fond.

Intesa och UniCredit är de två stora bankerna som bidrar till fonden.

Bankerna ska inte kunna–

–göra sig av med dåliga tillgångar för underpriser.

Vi vill ha starka aktieägare till de svaga bankerna.

Jag har läst att många kritiserar det här...

Namnet Atlante kommer från Atlas i den grekiska mytologin.

Mannen som hade himlen på sina axlar.

Fonden ska förhindra utländska investerare.

Men i själva verket är det bara–

–i Europa som "bail in" existerar.

Det är bara här vi har de reglerna och risken reduceras.

Men det går inte att ta bort risken. Vi försöker bara hjälpa bankerna–

–att se över sina tillgångar för att på ett rättvis sätt kunna mäta sig med–

–den internationella marknaden.

På tal om Den europeiska kommissionen. Italien har diskuterat–

–åtstramningar med Kommissionen på sistone. Hur går det?

Jag har sett att budgetunderskottet ligger på 2,4 procent.

Och statsskulden på 130 procent av BNP.

Först vill jag påtala att om man tittar på siffrorna...

Ett stort problem i Europa–

-är att hitta en lösning mellan fodringsägare och gäldenärer.

Jag tror att man kan hitta en kompromiss.

Eftersom det här har tillåtits i Italien...

Jag säger inte det här som ambassadör, utan som italiensk medborgare.

På grund av det politiska ledarskapet–

–ackumulerade vi under årens lopp en gigantisk statsskuld.

Den nya regeringen bestämde sig för att göra något åt underskottet.

Om man tittar på siffrorna har vi mestadels haft ett överskott–

–om vi inte räknar med räntorna som har betalats på skulden.

Vi har haft ett överskott i 23 år.

Vi ligger i framkant i Europa.

På grund av... Vi lyckades uppfylla konvergenskriterierna.

På grund av budgetkonsolideringen–

–ser resultatet ut som det gör.

Skulden har vuxit jämfört med BNP. Varför är det så?

Vi pratar om proportioner – skuld och BNP.

Om tillväxten stramas åt blir alltid relationstalet sämre.

Det har varit premiärminister Renzis argument i Europa.

Åtstramningspolitiken hämmar Italiens tillväxt.

Det här är min personliga åsikt.

Den skadar inte bara den italienska ekonomin, utan även den europeiska ekonomin.

Om man tittar på siffrorna ser man att Europas återhämtning fortfarande är bräcklig.

Den italienska regeringens inställning har varit–

–att vi måste fortsätta genomförandet av de strukturella reformerna.

Vi anser att ekonomin stärks genom att modernisera statsförvaltningen–

–och minska slöseriet och minska statsskulden.

Vi ska vara försiktiga med hur vi spenderar pengar. Vi vill inte förändra–

–de generella direktiven som EU har fastslagit gällande ekonomin–

–och hur statsfinanserna ska kontrolleras.

Vi tycker att det är bra.

Men å andra sidan tar de strukturella reformerna flera år att implementeras.

–Vill ni att EU ska ha mer tålamod? –Vi anser att om vi inte satsar på investeringar...

...och tillväxt kommer vi aldrig att se ljuset i tunneln.

Det gäller inte bara i Italien, utan i hela EU. Vi behöver investeringar.

Investeringsbristen nämns i alla ekonomiska EU–dokument.

Även Tyskland har det problemet – investeringsbrist.

Efterfrågan ökar i Europa.

Italiens åsikt är tydlig på den punkten.

Du har pratat om bristen på gemensam grund mellan fodringsägare och gäldenärer i Europa.

Hur ska man överbygga gapet?

Jag tror att EU ses av sina invånare som en byråkratisk enhet.

De anser inte att det påverkar deras dagliga liv-

–men att det i själva verket är tvärtom.

Jag brukar skämta och säga–

–att EU kan bestämma hur våra vattenflaskor ska se ut–

–men har inte möjlighet att erbjuda–

–en kollektiv respons till utmaningarna som vi möter.

Till exempel...

Jag tror att man kan hitta en kompromiss mellan fodringsägare och gäldenärer.

Om ett land gör åtstramningar och implementerar strukturella reformer-

-men samtidigt har en avstannande tillväxt på grund av budgetkonsilidering...

-Syftar du på Italien? -Det är ett exempel.

Man kan använda sig av flexibiliteten som framgår i överenskommelsen.

Som du vet har vi redan fått den möjligheten från EU.

Flexibiliteten innebär inte att vi ska fortsätta öka statsskulden–

–utan att göra produktiva investeringar som hjälper att få bukt på arbetslösheten.

Vi kan strama åt våra finanser–

–men BNP kommer att utvecklas ännu svagare än tidigare.

BNP har sjunkit 10 procent sen krisens början.

Ungdomsarbetslösheten uppgår till 40 procent.

Om vi bara tänker på våra finanser-

–då finns det ingen chans för tillväxt eller att minska arbetslösheten.

Vi kommer aldrig att se ljuset i tunneln. Det gäller även för resten av EU.

Vi har samma problem i hela EU.

Vi vill gärna se ett EU som följer rätt väg-

–när det gäller forskning och utveckling, konkurrenskraft och utbildning.

Det som till exempel Sverige kan göra nationellt–

–bör även göras inom EU med europeiska varor.

Är det här den nya visionen för EU som Italien försöker lansera?

Exakt. Jag är stolt över Italien.

Under en tid då europeiska värderingar är under attack och allt som händer i världen–

–och när nationella känslor börjar få fäste och man bara ser om sitt eget hus-

-och när EU–skepticmen sprider sig–

-har Italien föreslagit tre olika projekt.

Ett är det europeiska projektet.

Nästa år i mars 2017–

–firar vi 60–årsjubileet av Romfördraget.

Vi vill fira det trots Brexit.

Det blir ett tufft test för EU.

Det kommer att användas av EU–skeptikerna.

Alla länder kommer att vilja ha en folkomröstning.

Finns det ett sånt hot i Italien?

Det finns en grupp som är emot EU.

Trots det ska regeringen omlansera EU–projektet.

För det första har vi haft ett möte i Rom med EU:s grundarländer.

Nästa möte ska hållas i Berlin, men processen är öppen.

Det är en inkluderande process. Vi vill att Sverige ska medverka–

–och utrikesminister Wallström har redan sagt att hon ska medverka i processen.

Man ska inte bara ha förståelse för ekonomin–

–utan även för utrikessäkerhetsfrågor när det gäller flyktingfrågan–

–för att vi ska kunna erbjuda ett gemensamt svar.

Varför kan inte EU leverera i dessa frågor?

Trots den utbredda EU–skepticismen ska vi säga att EU kan förändras–

–och kan leverera och ge rätt respons.

Italien har stora problem med flyktingströmmen.

Vad är Italiens ställning i frågan och vad vill ni att EU ska göra?

Vi står inför samma utmaningar som Sverige och även Tyskland.

Vi inser att det är viktigt att vi har en gemensam flyktingpolitik.

Det är vårt långsiktiga mål. EU är inte redo för det än.

Men vi anser att EU:s 500 miljoner invånare–

–kan ta emot flyktingarna som redan är här.

Om ett land som Libanon med 4 miljoner invånare–

–kan ta emot 1 miljon flyktingar, då tror jag att EU kan göra bättre ifrån sig.

Italien har presenterat för EU:s institution–

–ett förslag gällande flyktingfrågan–

–vilket är en strategi som gäller Afrika.

Flyktingarna från Afrika beror på ett strukturellt fenomen.

Alla analytiker understryker att problemet kommer att kvarstå i årtionden.

Det går inte att lösa situationen genom att stänga gränserna.

Vi måste hitta ett sätt att hantera–

–flyktingströmmen och acceptera utmaningen–

–genom att ha kvar våra grundläggande mänskliga rättigheter.

För att göra det måste vi hitta kortsiktiga lösningar–

–som kan utvecklas till långsiktiga lösningar.

Strategin som vi har för Afrika har tidigare presenterats.

Nu säger vi att vi vill skynda på processen. Det måste ske nu.

För att kunna genomföra en policy måste man ha finansiella resurser.

Man kan inte implementera en policy utan finanser.

Det är vi tydliga med.

Det har varit intressanta idéer om hur det ska finansieras. Bland annat med euroobligationer.

Man ska finansiera flyktingströmmen med euroobligationer.

Vi behöver omfattande strategier och resurser.

Vi behöver även ha kortsiktiga lösningar för att hjälpa länderna–

–att kunna hantera flyktingvågen och försvara sina gränser.

Alla finansiella medel som redan finns i EU–

–måste struktureras på så vis att prioriteringen är att förbättra levnadsvillkoren i Afrika.

Men även för att hjälpa regeringarna att hantera flyktingströmmen.

Det är en prioriteringsfråga.

Men vi tror även, om vi ser det ur ekonomisk synvinkel–

-att man måste ha modet att ha en europeisk inställning-

–och använda projektobligationer. Jag vet att många är skeptiska.

Som du vet har projektobligationer länge erbjudits inom eurozonen–

–men Tyskland har alltid sagt nej.

Vi tror att risken minskar–

–om man delar risken inom den monitära unionen.

Vi kan inte ha en valuta–

–och minskandet av risken som vi har accepterat med till exempel "bail in"–

–om vi inte har ett starkt ledarskap inom EU.

Det innebär även att ha modet att dela på riskerna.

Det ska fungera som en sporre för regeringar att fortsätta med strukturella reformer.

Men vi ska även få EU:s medborgare att känna sig som en del av ett projekt.

Att de inte bara måste följa rigida, abstrakta regler-

-som gör deras livskvalitet sämre, istället för bättre.

Är det inte svårt för Italien att få med de andra EU-länderna-

-när Italien har så stora ekonomiska svårigheter?

Är det inte svårt att leda från den positionen?

Det här är en objektiv åsikt.

Med den här regeringen har Italien fått tillbaka sin trovärdighet.

Om vi tar flyktingfrågan till exempel.

Den italienska marinen har hyllats i hela Europa på grund av sina insatser.

I början var vi helt ensamma.

Vi vände oss till EU och sa att det inte var ett italienskt problem, utan ett problem för EU.

Vi lyckades, eftersom vi idag har Frontex.

Idag har vi hjälp av många andra EU-organisationer i Medelhavet.

Det är möjligt att påbörja arbetet på egen hand-

-för att senare bli en motor inom EU-linjen.

Vi gör fortfarande samma sak.

Våra räddningsaktioner leder till att vi räddar många liv.

Vi kan inte stänga gränserna. Kvinnor och barn dör på Medelhavet.

Vilka gränser ska vi stänga?

Allt det gör vi på egen hand och det ger oss trovärdighet i EU.

Det får vi även ur en ekonomisk synvinkel.

Om man tänker på att Italien, trots sitt stora budgetunderskott-

-och trots att elen är mycket dyrare i Italien-

-och trots att räntan är högre i Italien...

Den ligger inte på den nivå den borde.

Trots det är vår exportindustri näst störst i EU.

Om man tittar på Italiens exportsiffror-

-har vi trots recessionen hållit oss kvar på en viss nivå.

Det innebär att Italien fortfarande är innovativt.

Jag vet att den här kanalen vänder sig till svenska företag.

Det stämmer.

Jag vill säga till utländska investerare-

-att Italien är motsägelsefullt.

Men i dagens Italien finner man politisk stabilitet och knappt några sociala spänningar.

Om man jämför reformen på arbetsmarknaden i Italien med det Frankrike försöker genomföra-

-ser man att missnöjet från facket och folket gällande reformerna är omfattande.

-Det är inte samma sak i Italien. -Vad beror det på?

Vi styr inte längre landet enligt konsensusmodellen.

Före 1989 när muren föll hade vi stora koalitioner.

Det så kallade "k-faktorn" som var ett stort kommunistparti-

-kunde aldrig ses som ett realistiskt alternativ-

-till den så kallade kristdemokratiska regimen i Italien.

Efter murens fall införde vi ett annat system.

Vi alternerade mellan en center-vänsteregering och en center-högerregering.

Fackföreningarna stod nära kommunistpartiet.

Vänstern moderniserades i Italien. Ideologierna förändrades när muren föll.

Hoppas att det inte blir ett nytt kallt krig. Även om det blir det ser det annorlunda ut-

-eftersom den kommunistiska ideologin försvann när Sovjetunionen kollapsade.

I Italien kunde fackföreningarna moderniseras-

-och även vänstersidan. Det innebär att vi har mindre sociala spänningar.

Vi har även en fantastisk kultur, både miljömässigt och vårt sociala kapital.

I norra Italien, men även i regionen Apulien-

-kan utländska investerare hitta erfaren arbetskraft.

De italienska ingenjörerna är världskända.

Det är en samverkan av hela det industriella systemet.

Industrin i centrala Italien var mycket framgångsrik.

Den var omtalad.

Den är fortfarande närvarande i Italien.

Vi måste arbeta för att samarbeta inom ett nytt EU och en ny eurozon-

-som jobbar i rätt riktning.

De strukturella reformerna pågår och vi ska följa folkomröstningen i höst.

Tack för att du kom hit, ambassadör Basile.

Tack för att ni har tittat.

Åtstramningar, flyktingkris och banker med dåliga finanser. Italiens ambassadör Elena Basile samtalar med Katrine Marçal om landets reformer och Italiens rekommendationer till Europa.

(Programmet spelades in före Storbritanniens folkomröstning)

  • Besöksnäringen blomstrar i Göteborg2:55

    Besöksnäringen blomstrar i Göteborg

    Göteborg lockar såväl nationella som internationella besökare, och besöksnäringen har sett en expansion den senaste tiden. Det menar Carin Kindbom, vd för Svenska Mässan, som tror att tjusningen ligger i helhetsupplevelsen. 

  • 3:17

    "Hållbarhet är en dialog"

    Finansbranschen har en stor roll att spela i företagens hållbarhetsarbete. Det menar Elisabet Jamal Bergström, hållbarhetschef på Handelsbanken.

  • 4:58

    "Dålig timing för bonus-malus"

    Den 1 juli 2018 införs ett bonus-maulssystem för miljövänliga bilar. Jessica Alenius, vice vd på Bil Sweden, menar att systemet kommer olägligt, med tanke på de nya EU-regler som infördes i september. 

Få mer av EFN

Missa inga nyheter, prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Eller hitta oss i sociala medier

Börsindex

OMX Stockholm 30 -1.2%
NASDAQ-100 0.1%
NASDAQ Composite 0.1%

Vinnare & förlorare

Dometic Group 7.1%
Fagerhult 5.6%
Axfood 2%
SCA -2.7%
Lundin Petroleum -3.3%
Loomis -5.6%
Uppdaterad ons 17:35
Fördröjning 15 min