”Italiens kris kan bli allas kris”

Om man tittar på de problematiska länderna just nu–

–som Italien som måste revidera sin budget igen...

Varför har de länderna så svårt inom eurozonen–

–att utveckla sin ekonomi?

Det italienska problemet är ett italienskt problem.

Det italienska problemet härrör inte i första hand–

–från eurozonen.

De har haft ekonomiska problem i många år.

De har låg arbetsproduktivitet, negativ tillväxt–

–men faktumet att de ingår i eurozonen–

–innebär att de under en kortvarig recession...

...inte har verktyg, valutakurs, och finanspolitik–

–för att hantera recessionen. Särskilt valutakursen.

Innan Italien införde euron–

–behövde de avskrivningar nästan regelbundet.

Nu har den möjligheten tagits bort–

–så att de inte kan avskriva under recessioner–

–gör recessionen längre, och ju längre den är–

–tar den långsiktiga tillväxten mer skada.

Om vi tittar på länder med svårigheter–

–till exempel Grekland, Italien, Spanien, Portugal–

–Irland... Hur viktigt är det att de länderna...

...kan växa inom eurozonen, för eurozonen?

Hur viktiga är de här länderna?

Av de länderna är Italien viktigast. Italien är stort.

Italiens oförmåga att växa–

–i kombination med bristen på justeringsmekanism–

–gör att den italienska krisen kan förvärras–

–så till den milda grad att krisen blir så stor–

–att den skapar problem för alla.

Om du fick bestämma över eurozonen–

–vad skulle du göra med eurozonen?

Skulle du upplösa den?

Inte direkt. Jag skulle inte säga...

"Upplös den idag." Jag skulle försöka laga den.

Men de åtgärder som jag anser behövs–

–är inte åtgärder som...

...myndigheterna inom eurozonen skulle tycka om.

Jag tycker att budgetreglerna inom eurozonen–

–bör upplösas.

Det går stick i stäv med de flesta inom eurozonen.

Jag tycker att budgetreglerna är felutformade.

Vi ser konsekvenserna av det just nu i Italien–

–där problemet blir att reglerna ålägger Italien–

–att ha en stram budget.

Men Italien närmar sig recession.

Vi vet effekten av en stram budget i recession–

–till exempel från Grekland, allt för nyligen.

En stram budget i recession förvärrar recessionen–

–varpå skuldbördan istället för att minska–

–snarare ökar på grund av återhållsamheten.

Det förvärrar bara problemet.

Så återhållsamhet i kombination med en ekonomi–

–som behöver hjälp är felet med valutapolitiken–

–eftersom alla länder måste ha samma politik?

Precis.

Jag har inte mycket att tillägga där.

Det är en bra sammanfattning. Om man har...

...en budgetregel som kräver återhållsamhet–

–i en recession, och saknar justeringsmekanism–

–då skapar man oerhörda problem.

Men å andra sidan säger många euroförespråkare–

–att handeln inom zonen har ökat mer–

–än med länder som finns utanför eurozonen.

Väger inte fördelarna mer än nackdelarna?

De som säger att handeln inom zonen har ökat...

...har tyvärr inte fakta på bordet.

Handeln inom eurozonen har minskat.

Till exempel: 1999...

...var Frankrike Tysklands främsta handelspartner.

Sen dess har Frankrike halkat ner på den listan–

–och ett antal länder utanför eurozonen har klättrat.

Ekonometriska studier visar tydligt–

–att euron inte har haft nån påverkan alls–

–på en ökad handel inom eurozonen.

Det är ironiskt. Euron har inte gett nån utdelning–

–i form av handel och välstånd–

–men däremot skapat riskerna vi pratar om.

Den förlänger recessioner–

–och försvårar återhämtningen efter en recession–

–vilket ökar riskerna för en kris.

Om vi då blickar framåt...

Vad tror du om eurozonen? Vad kommer att hända?

Finns det en ljusning?

Det är alltid svårt att sia om framtiden.

Men jag tror att om vi tar oss förbi den här fasen–

–där Italien möjligen får en riskfylld tid...

...kommer eurozonen att linka vidare.

Jag hoppas att de europeiska staterna investerar–

–i utbildning och forskning och använder lugnet–

–för att investera i framtiden för tillväxtens skull.

I så fall blir europroblemen mindre akuta.

Vi kan inte... Problemen med euron finns där–

–men om man är förnuftiga–

–och kan undvika de här recessionerna och kriserna–

–med skicklighet, konstruktivitet och samarbete...

Risken är inte bara problemet i sig–

–utan även det konfrontatoriska tonläget–

–om hur det italienska problemet ska lösas.

Det viktigaste för européerna nu är att säga:

"Vi har ett problem och måste samarbeta."

"Nu måste vi enas, inte skrika åt varandra."

Tyvärr är instinkten att skrika på varandra–

–och komma med öknamn och hån. Det förvärrar allt.

Men så länge som den instinkten kan stävjas–

–och det finns en förmåga att lösa problemen–

–och investera i framtiden, inte med ytliga reformer–

–utan långsiktiga investeringar som skapar tillväxt–

–då kan framtiden se ljus ut.

Men det krävs ett generationsskifte–

–i tänkande och investerande...

...och kriserna kan mycket väl förvärras–

–och en sån kris skulle kunna leda till nåt–

–som ger svårare följder än de vi har sett.

Professor Ashoka Mody är orolig över eurozonens framtid och det största orosmomentet just nu är Italiens vacklande ekonomi.

Om Italien hade kunnat devalvera sin valuta hade de kunnat få fart på sin mycket låga tillväxt. Men eftersom de är med i euron kan de inte detta.

Förr eller senare kan problemet sprida sig till hela eurozonen menar Ashoka Mody. Och då kan konsekvenserna bli riktigt allvarliga.

Ashoka Mody är i dag gästprofessor i internationell ekonomisk politik vid Princeton University. Han har tidigare arbetat för Internationella valutafonden där han bland annat ansvarade för att utforma Irlands räddningsprogram. Mody släppte nyligen en bok ”Euro Tragedy – A Drama in Nine Acts”.

Han är starkt kritisk till hur EU försöker lösa sina problem med krisande ekonomier inom eurozonen. Åtstramningar i kombination med recession är ett dåligt recept menar han. Det leder till ökande skulder i stället för minskande.

Professor Mody ger inte mycket för de som menar att det positiva med eurozonen är att det bidragit till högre handel mellan medlemsländerna.

”Euron har haft absolut ingen effekt på ökande handel inom eurozonen. Detta är den stora ironin med euron, att den inte har gett någon utdelning när det gäller ökad handel och ökat välstånd men det har skapat den här enorma risken med förlängda recessioner”, säger Ashoka Mody.

Om eurozonen ska kunna räddas gäller det att olika parter sansar sig menar han.

”Det är dags att samarbeta, inte att skrika åt varandra”, säger han.

Reporter: Ara Mustafa.

Få mer av EFN

Missa inga nyheter, prenumerera på våra nyhetsbrev. Markera samtliga nyhetsbrev du vill prenumerera på.

Genom att prenumerera godkänner du att din e-postadress sparas för att vi ska kunna skicka nyhetsbrev till dig. Läs mer här.

Eller hitta oss i sociala medier

Börsindex

OMX Stockholm 30 -1.2%
NASDAQ-100 -0.2%
NASDAQ Composite -0.3%

Vinnare & förlorare

THQ Nordic 14%
Swedish Orphan Biovi… 7.6%
Hansa Medical 7.3%
Lifco -2.8%
Ericsson -4.2%
Alfa Laval -4.3%
Uppdaterad ons 17:35
Fördröjning 15 min