Ekonomiskt missnöje tände gnistan i Iran

Protesterna i Iran har vuxit i styrka–

–och följs av våldsamheter. Med oss på Skype har vi–

–Rouzbeh Parsi–

–Irankännare och lektor vid Lunds universitet.

Kan du säga några ord om upprinnelsen till protesterna?

Varför började folk demonstrera i mellandagarna?

Det började som protester mot den ekonomiska situationen.

Framför allt den aviserade nedskärningen av subventioner–

–som drabbar rätt många människor.

Kraftig inflation på matvaror har också spelat in.

Problemet i Iran har länge varit hög inflation.

Regeringen ägnar sig åt strikt åtstramningspolitik.

Det har fått ner inflationen.

Konsekvensen har blivit neddragningar–

–av investeringsmöjligheter–

–och därmed möjligheten för fler att få jobb.

I sviterna av uppgörelsen med USA lovades–

–lättade sanktioner för Iran. Har det inte smittat av sig?

Eller gett effekt. Hur är det ekonomiska läget i landet?

Makroekonomiskt har det varit till landets fördel.

Det har blivit en del affärer. Det finns två problem.

Den iranska banksektorn är i extremt dåligt skick.

Både när det gäller att ha pengar–

–och transparens, var pengarna kommer ifrån.

Det har gjort att många europeiska företag–

–har varit försiktiga.

Den andra aspekten är att i och med valet av Trump–

–till USA:s president har hans administration signalerat–

–att den inte alls är intresserad av–

–att avtalet ska få blomma ut.

Det har gjort många företag skeptiska.

Det gör att makroekonomiskt går det lite bättre.

Men för gemene man har det inte synts än.

Är det ovanligt att gemene man klagar över–

–ekonomiska svårigheter?

Nej. Det sker lite titt som tätt.

Det finns en hel del att klaga på.

Det som gör det här annorlunda är spridningen–

–och att folk är medvetna om att andra protesterar–

–och att slagorden har gått från att vara ekonomiska–

–till att delvis bli hårdfört politiska.

Varför är det annorlunda den här gången?

Som det ser ut nu så verkar den socioekonomiska profilen–

–på demonstranten vara annorlunda än 2009–

–efter presidentvalet. Nu sker det mer ute i periferin.

Det har främst drivits i småstäderna i provinsen–

–och troligtvis utav människor från arbetarklassen–

–som har det ännu svårare–

–än den medelklass som tidigare protesterade.

Under 2009 var protesterna våldsamma och stora.

Är det här på väg att bli lika stort?

Nej, inte ännu. Potentialen nu är nästan större–

–eftersom den rör tydliga strukturella problem.

Men det finns inget ledarskap.

Ingen ur den iranska politiska eliten–

–inte ens bland reformisterna som var opposition 2009–

–har velat plocka upp fanan och föra den vidare.

De vet inte heller riktigt vilka som är inblandade–

–och kan inte heller acceptera en del av slagorden–

–så som "Död åt diktator" och att systemet ska störtas.

Vad tittar du på för att bedöma–

–hur det kommer att utvecklas?

Inom samhällsvetenskaperna har man försökt klura ut–

–vad skillnaden är mellan protest, kravall–

–och det som leder till revolution.

Det är helt omöjligt att förutsäga.

Om staten nu går in och blir allt för repressiv–

–om den våldsamma reaktionen från staten blir större–

–finns det risk att det genererar ännu mer motstånd.

Då eskalerar dynamiken.

Även om det har spridit sig–

–är nivån fortfarande hanterbar ur statens perspektiv.

Donald Trump har dragits in i konflikten–

–och har twittrat i frågan.

Påverkas relationen mellan USA och Iran av händelserna?

Donald Trump har redan saboterat relationen till Iran–

–i den mån det fanns en, långt innan det här skedde.

Han gör troligtvis demonstranterna en björntjänst–

–i den mån demonstranterna har nån gemensam idé.

Att bli associerad med honom efter allt han gjort–

–gentemot Iran och dess befolkning–

–gör att han inte är till så mycket hjälp.

Tidigare har han antytt att Iran följer–

–sina åtaganden i avtalet med USA.

Menar du att han i övrigt varit väldigt negativ?

Kom ihåg att det är ett politiskt avtal, inte juridiskt.

Avtalet går ut på att USA lovar att hålla sig borta–

–och inte sabotera Europas försök–

–att bygga en relation till Iran.

Den relationen är viktig för Iran på grund av ekonomin.

De senaste åren har USA försökt förgifta atmosfären–

–så att europeiska företag i all större utsträckning–

–undviker investeringar i Iran.

Då försvinner själva andemeningen med avtalet–

–även om USA inte bryter mot dess bokstav.

Kan det här sprida sig till oljemarknaden–

–eller ge den typen av smittoeffekter?

Då måste situationen bli mycket, mycket värre.

Vi måste få en indikation på att den iranska staten–

–har tappat kontrollen. Där är vi inte på långt när.

Hur stor är chanserna att det blir nån form av maktskifte–

–på grund av de här händelserna?

Det har jag svårt att tänka mig.

De mer konservativa delarna av staten som styr–

–framför allt polisen, är generellt inte intresserade–

–av att ge gatans parlament den typen av makt.

Även om de vill ersätta nuvarande president–

–för att han tillhör ett annat läger inom eliten–

–så får de sitta med den heta potatisen–

–att försöka få igång ekonomin. Det är svårt att se.

Men fortsatta protester är mer sannolikt.

Ja.

Tack för det, Rouzbeh Parsi.

Demonstrationerna i Iran växer – och blir alltmer våldsamma. Inledningsvis var det främst protester mot den ekonomiska situationen.

Problemet i landet har länge varit en väldigt hög inflation. Regeringen har fört en strikt åtstramningspolitik, vilket har fått ner inflationen. Men konsekvenserna har blivit att man har dragit ner på möjligheterna att investera och därmed har det blivit allt svårare att få jobb. Det menar Irankännaren Rouzbeh Parsi.

”Slagorden har gått från att vara framför allt ekonomiska, till att delvis vara hårdfört politiska”, säger Parsi.

  • Lokal öl med världen i sikte1:47

    Lokal öl med världen i sikte

    Intresset för svensk, småskaligt producerad öl fortsätter att jäsa - inte minst i Västsverige. EFN träffar Mats Wahlström, vd för hantverksbryggeriet Poppels.

  • Så slår Brexit mot Sverige10:02

    Så slår Brexit mot Sverige

    Storbritanniens utträde ur EU närmar sig och med bara ett drygt år kvar presenteras en rapport som visar att över 8 000 svenska jobb hotas. James Nixon och Andreas Hatzigeorgiou kommenterar.

  • Krig och fred inom handeln2:17

    Krig och fred inom handeln

    EU och Japan har kommit överens om ett rekordstort handelsavtal. Samtidigt blandar och ger Donald Trump när det gäller handelsrelationerna.

  • IMF spår starkare tillväxt1:36

    IMF spår starkare tillväxt

    I IMF:s årliga rapport World Economic Outlook står att läsa att världsekonomin beräknas öka 3,9 procent under 2018. Den starka utvecklingen i bland annat euroområdet, Kina och USA ligger bakom prognosen.

  • Så funkar GDPR2:11

    Så funkar GDPR

    Den 25 maj träder en ny dataskyddsförordning i kraft i samtliga EU-länder. GDPR, som utläses General Data Protection Regulation, kommer att reglera hur och varför personuppgifter sparas och används.

Få mer av EFN

Missa inga nyheter, prenumerera på våra nyhetsbrev. Markera samtliga nyhetsbrev du vill prenumerera på.

Eller hitta oss i sociala medier

Börsindex

OMX Stockholm 30 0.9%
NASDAQ-100 -1.6%
NASDAQ Composite -1.3%

Vinnare & förlorare

Ericsson 17.5%
Telia Company 8.6%
Paradox Interactive 5.1%
Essity -3%
Evolution Gaming Group -3.2%
SSAB -3.3%
Uppdaterad fre 17:35
Fördröjning 15 min