Investeraren om den ”vita fläcken” Iran

I dag är det val i Iran.

Det första valet sen sanktionerna mot landet togs bort.

Omid Gholamifar, vd för investmentbolaget Serkland–

–som investerar i den iranska marknaden.

Vad är din syn på valet utifrån ett investerarperspektiv?

Det är ganska ointressant för mig–

–för det påverkar inte–

–de grundläggande förutsättningarna för ekonomin.

Men utländska investerare vill ju se en kontinuitet.

De bryr sig mer om valet än vad som kanske är befogat.

Vad kännetecknar den iranska ekonomin?

Den kännetecknas av att den är otroligt stor.

Det är världens 18:e största ekonomi.

Den har inte fått utländskt kapital på årtionden.

Den är en vit fläck på marknaden–

–som ingen riktigt vågar börja titta på än.

Så i en värld där det finns för mycket kapital–

–och räntorna ligger på noll nästan överallt–

–så ligger bankräntorna i Iran på 30 %.

Det är jordklotets största ö, som ingen tittar på just nu.

Du var med i den svenska delegationen–

–med Stefan Löfven i spetsen, i februari–

–som enda svenskiranier och enda investmentbolag.

Vad kan du säga om det?

Den största delegationen Sverige har skickat nånstans.

Kön för att komma med var den längsta nånsin.

Vi blev väldigt väl mottagna i Iran. Och Stefan Löfven–

–fick träffa den högsta andliga ledaren ayatolla Khamenei.

Han brukar aldrig träffa västerländska överhuvuden–

–så det var positivt. Mötet gick väldigt bra.

Och Khamenei twittrade efteråt–

–om hur mycket man tycker om Sverige–

–som en opolitisk och bra ekonomisk partner.

Vad finns för möjligheter för svensk ekonomi i Iran?

Sverige har väldigt goda förutsättningar.

Vi var väldigt tidiga in i landet.

Det är flera i dag som är verksamma i Iran.

Med hänsyn till Sveriges begränsade storlek–

–mot Tyskland och Frankrike, så har vi kommit–

–mycket längre än vad de har gjort.

Det är framför allt på investeringssidan.

Scania har en licenserad fabrik i Iran.

Hur ser näringslivsnärvaron ut i landet i dag?

Bra. Ericsson har varit där i 115 år–

–och aldrig lämnat landet. Det är ett praktexempel.

Ericsson har 40 % av sin omsättning i USA.

Hur kan man ha så stor omsättning i USA–

–och fortfarande vara i Iran.

Man säljer telekomutrustning som är väldigt känsligt.

Men bolaget har lyckats existera och göra det bra där.

Scania och Tetrapak har också varit där länge.

Närvaron är bra och det kommer att bli mer–

–inom en snar framtid.

Men sanktionerna och att det är en totalitär regim...

Vad stöter svenska företag på för hinder?

Man underskattar hur väl utvecklad ekonomin är.

Man tror att allting behövs.

Det är inte sant. Iransk ekonomi är ganska välutvecklad.

Det gör att konkurrensnivån är högre än väntat.

Det andra problemet är att man är rädd för amerikanerna.

Man har inte riktigt koll på vad sanktionerna innebär.

De som finns kvar och de som är borta.

För att göra affärer i Iran måste man ha–

–en lösning på kapitalfrågan.

Kapitalkostnaden i Iran är väldigt hög.

Det gör att vissa blir lite mer försiktiga–

–för att de inte är redo att bidra med kapital till Iran.

Vilka sektorer är intressanta?

Vad talar vi om för tidsperspektiv? Vad öppnas upp?

Iransk ekonomi är otroligt diversifierad.

Är det nåt man ska ta med sig från den här intervjun–

–är det att iransk ekonomi inte är vad man tror.

Ekonomin är mindre beroende av olja och gas än man tror.

De mest intressanta sektorerna är konsumentbranschen.

Den är opolitisk. Det är en ung och välutbildad demografi.

Många av bolagen är lokala.

Det har stor förbättringspotential.

Den sektorn fokuserar vi på att investera i.

När åker svenskarna till Iran–

–för att åka skidor istället för till Alperna?

De har redan börjat och det blir fler och fler.

Stark inhemsk produktion, väldigt diversifierad.

Är produktionen konkurrenskraftig–

–eller struktureras den om när ekonomin öppnar upp?

Den har inte behövt vara så konkurrenskraftig–

–som den behöver vara i en mer öppen värld.

Samtidigt saknar den inte helt konkurrenskraft.

Iran har stor inhemsk ekonomi och har inte behövt vara–

–internationellt konkurrenskraftiga.

Nu när ekonomin öppnas upp–

–och fler utländska konkurrenter kommer in–

–är det viktigt för bolagen att höja standarden–

–ganska så snabbt.

Det är där vi kommer in som potentiella investerare.

Vilka är de ekonomiska valfrågorna?

Den stora frågan är USA:s inställning till Iran–

–och vice versa. Sanktionerna togs bort–

–men USA har satt upp ekonomiska hinder–

–för utländska bolag att göra affärer i Iran.

Oljeexporten har kommit igång.

Iran exporterar upp mot 800 000 mer per dag–

–än innan sanktionerna togs bort. Det är positivt.

Men det har inte nått gemene man ännu.

Det krävs fortsatt arbete för att det ska ske.

Alla presidentkandidaterna har tydligt sagt–

–att om de blir valda ska de respektera kärnavtalet.

Ingen kommer att röra det.

Därför är valet kanske inte så avgörande–

–som många andra val skulle kunna vara.

Fortsatt arbete krävs för att gemene man–

–ska kunna dra nytta av den ökade ekonomiska takten.

Iranska ekonomi hade varit 20-25 % större–

–om inte sanktionerna hade funnits de senaste 25 åren.

Hyvla bort 20-25 % av BNP från Sveriges ekonomi–

–skulle det vara enormt kännbart.

En del är en konsekvens av sanktionerna som nu är borta.

Det tar lite tid att komma ikapp trendtillväxten–

–som finns i Iran.

Den 18:e största ekonomin i världen. Det är stora belopp.

Två tredjedelar av befolkningen är yngre än mig.

Jag är 35 år och anser inte att jag är så gammal.

De är födda efter revolutionen. Det betyder–

–att extrapolera Irans utveckling de senaste 30-40 åren–

–in i framtiden är ett stort misstag.

Det är en tsunami av demografiskt unga personer–

–som är kopplade till internet, älskar USA–

–och vet vad de vill med sitt liv.

Tack så mycket.

Det är dags för det första valet i Iran sedan sanktionerna mot landet togs bort. Ellinor Beckett pratar med Omid Gholamifar, grundare av Serkland Invest, om vad som kännetecknar den iranska ekonomin och vad som händer nu.

Vilka möjligheter finns för svenska företag när Irans ekonomi öppnas upp? Vilka branscher är intressanta? Scania har redan en licensierad fabrik i landet. Är det en fördel för dem?

Få mer av EFN

Missa inga nyheter, prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Eller hitta oss i sociala medier

Börsindex

OMX Stockholm 30 0.2%
NASDAQ-100 -1.3%
NASDAQ Composite -1.1%

Vinnare & förlorare

Mycronic 4.1%
Com Hem 2.9%
Axis 1.8%
SSAB -1.4%
Elekta -2%
NCC -8.8%
Uppdaterad mån 17:35
Fördröjning 15 min
  • 1:42

    "Valfläsket får inte plats i pannan"

    Regeringens höstbudget innehåller satsningar på runt 40 miljarder kronor. Andreas Hatzigeorgiou, chefekonom på Stockholms Handelskammare, pratar med Albin Kjellberg om sina synpunkter på budgeten. 

  • Så vill regeringen fördela miljarderna1:50

    Så vill regeringen fördela miljarderna

    Sex miljarder kronor till skolan. Fem miljarder till miljö och klimat. 4,4 miljarder till sänkt pensionärsskatt. Det är de största satsningarna i regeringens höstbudget. Men i budgeten ingår även skattehöjningar. Bland annat i form av flygskatt och höjd skatt på investeringssparkontot.

  • Stor optimism bland tyska företag3:34

    Stor optimism bland tyska företag

    Det tyska parlamentsvalet äger rum på söndag, och det mesta tyder på att Angela Merkel får fortsatt förtroende. Valet är viktigt för Sverige eftersom Tyskland är vår främsta handelspartner. Petra Bergman intervjuar Per Andersson, förvaltare Europa Tema, som är på plats i Tyskland. 

  • EFN Råvaror: Koppar och zink talar för Boliden9:49

    EFN Råvaror: Koppar och zink talar för Boliden

    Dagens program bjuder framför allt på en ingående analys av koppar och kopparpriset. Johannes Grunselius, råvaruanalytiker på Handelsbanken, kommenterar även utvecklingen för zink och nickel.