Skogskungen: ”Äganderätten respekteras inte”

Det gnisslar allt mer-

-mellan skogsägare och miljörörelsen.

Skogsägare kritiserar myndigheter för att–

–lyssna för mycket på den andra parten–

–vilket kan orsaka skogsägarna stora förluster.

Varmt välkommen, Karl Hedin.

Du är en av Sveriges största privata skogsägare–

–och är ägare av koncernen Karl Hedin.

Dagens skogspolitik är drygt 25 år–

–och både miljöorganisationer och skogsägare–

–verkar tycka att det behövs en ny. Vad säger du om det?

Jag tycker inte att det behövs en ny.

Skogsvårdslagen som skapades 1993–

–med miljö- och produktionsmål som gällde då–

–ställer både jag och skogsindustrin upp på fullt ut.

Avståndet mellan miljörörelsen–

–och skogsägarna bli ändå allt större.

Miljörörelsen vill skydda fler arter–

–och skapa fler nyckelbiotopsområden. Vad tror du om det?

Vi har inget problem med lagen som sådan.

Vi har problem med tolkningen av den–

–och hur myndigheter för ut den till skogsägarna.

Vad är problemet?

Man följer inte regelverket och man respekterar inte–

–äganderätten som vi har–

–som grundbegrepp i svenskt regelsystem.

Kan du förklara var konflikten uppstår?

Den uppstår så snart statens företrädare–

–tar någonting av någon enskild person–

–utan att betala för det.

När uppstår det?

Normalt sett kallas det stöld.

Det kan uppstå när man–

–använder sig av nyckelbiotopsbegreppet–

–när man använder artskyddsförordningen–

–och det kan uppstå i fjällnära skogar när man vill–

–omtolka äganderättsparagrafen.

Du anser att myndigheterna bryter mot äganderätten.

Kan du berätta lite om det?

Om vi tar nyckelbiotopsbegreppet–

–så står det i strid med det som står i regeringsformen.

Vi lägger alla grundlagar–

–i en speciell balk som kallas regeringsformen–

–just för att de är grundläggande.

Egentligen handlar det här om privata personer–

–eller företag och staten.

Staten får inte expropriera.

Man får inte ta av nån annan–

–utan att det finns ett riktigt allmänt syfte.

Gör man det...?

Jag tycker det. Det finns inget riktigt allmänt syfte.

I vilka situationer uppstår det här?

Främst när man säger att vi har problem–

–med den biologiska mångfalden–

–så den här skogen får man inte bruka–

–och vi har inga problem med biologisk mångfald.

Vad innebär det för skogsägaren–

–om dennes mark nyckelbiotopsklassad?

Kompenseras ägaren?

Nej, ägaren kompenseras inte–

–annat än i de fall då staten köper området.

Ibland gör staten det - och ibland inte.

Är det trots allt godtagbart–

–så länge skogsägaren får kompensation?

Jag tror inte att alla skogsägare tycker att det är...

...godtagbart att någon tar ens egendom.

Det kan vara en släktgård–

–och så får man pengar i stället.

Om det finns ett allmänt syfte–

–skulle nog flertalet acceptera det.

Vad avgör vilka som får och vilka som inte får?

Jag menar att det är godtyckligt.

Egentligen blir det godtyckligt i det ögonblick–

–som myndigheten inte har nog med resurser.

Det vill säga pengar från staten.

Är det ens möjligt för skogsägaren–

–att gå emot en avverkning–

–trots att man har fått en nyckelbiotopsklassning?

Ja, man får avverka...

...men det finns ingen riktig marknad för produkterna.

På vilket sätt finns det inte en marknad?

Det finns ett certifieringssystem.

Från början behövde de stora skogsägarna–

–ha en rättfärdighetsstämpel på sitt skogsbruk.

De hade förlorat sin trovärdighet på marknaden.

Då gick man med i ett certifieringssystem–

–som innebär att en annan part tittar på din skog–

–och stämplar att det är okej.

Då valde man FSC - Forest Stewardship Council.

Det är en internationell certifieringsorganisation–

–som tar betalt för att kvalitetsstämpla.

Det är som "Svanen" och andra märken.

Finns det ens nån du kan anlita för att avverka skog då?

Det går nog att hitta en och annan–

–men till lägre betalning.

Du får vända dig till ett litet segment–

–med sämre betalningsförmåga.

Det är på gränsen att avverkning är lönsamt.

Du tycker ju att myndigheterna bryter not äganderätten.

Kan du dra paralleller kring detta...?

Låt oss säga att du har en våning i Stockholm.

En dag knackar det på–

–och där står Riksantikvarieämbetet som säger–

–att man via taxeringarna har sett–

–att du har ett gammalt ekparkettgolv.

"Golvet är väldigt värdefullt och sällsynt"–

–"så vi vill gärna titta på det."

De kliver på och så tittar de på golvet och säger:

"Golvet är helt fantastiskt - helt unikt!"

"Det här får du inte gå på."

"Det kan skada det, men du får gärna äga det."

Är det jämförbart?

Hur många är det som drabbas–

–av en sån här situation ekonomiskt sett?

Jag har inga siffror på det–

–men nyckelbiotoper som sådant–

–är nästan en halv miljon hektar.

Vad blir det totalt i Sverige?

Kanske 2 %.

Hur stort är då egentligen bekymret...?

Bekymret kan vara 50 % för en enskild skogsägare–

–men för staten är det 2 %. Det är höga värden.

Vilka konsekvenser kan det få för hela skogsnäringen?

Så fort skogsbruk dras undan från brukande–

–så kommer det ju inte ut några stockar–

–från det skogsbruket, det står ju bara där.

Då kan inte sågverk och massaindustrier bruka dem.

Om det inte reglerades på det här sättet–

–finns väl risken att skogsägaren själv–

–blir lite för ivrig och avverkar i för hög takt–

–och därmed riskerar man att skada känsliga arter.

Vi har inga problem med arterna.

Det finns faktiskt 60 000 arter.

Det är som allt i naturen och allting överhuvudtaget:

De är i en ständig förändring.

Somliga arter minskar, somliga ökar–

–och en del arter är väldigt ovanliga–

–därför att de exempelvis inte klarar kyla.

Man ska veta att vår natur–

–är ett nytt påfund på jorden.

Vet du hur många arter det fanns för 10 000 år sen?

I Sverige fanns det noll - då var det bara is!

Är det inte möjligt att skogsägare och miljörörelsen–

–möts nånstans i detta och för en smidigare dialog?

Den dialogen har vi hållit på med i så många år.

Nu gäller "enough is enough"–

–och det blir de reaktioner som du nämnde i början.

Man har ju inte varit överens nån gång–

–men nu har det skett för mycket.

Nyligen gick riksdagen emot regeringen–

–och man uppmanade att man skulle försäkra sig om–

–en rättssäker process–

–just kring inventeringen av nyckelbiotopsområdena.

Vad tänker du kring detta...?

Det är ett yttrande och regeringen–

–är inte skyldig att rätta sig efter det–

–och vi vet inte vilken regering vi har om ett halvår.

Nu var det Alliansen och SD, alltså en rejäl majoritet–

–som sa att så här vill vi ha det.

Får de makten så ordnar de väl till det här...

Vad är det som behövs?

Artskyddsförordningen är inte rättssäker.

Det tycker inte myndigheterna heller.

De vill ha en ändring.

Miljöpartiet sa nej, de ville inte ändra på det där.

På regeringsnivå kan man skriva om, det är ett sätt.

För det andra, om nu nyckelbiotopsinventeringen-

–används på ett sånt sätt så att skogsägarens–

–värde försvinner - ja, sluta med det då!

Det är inte värre än så.

Jag byter spår nu.

Skogsbolagen går ju riktigt bra på börsen.

Hur är temperaturen i skogen enligt dig?

Det är högkonjunktur som i de flesta branscher.

Så är det på både fibersidan och sågverkssidan.

Efterfrågan är stor och priserna stiger–

–i skogsägarledet också. Det är bra tider!

Du är både privat skogsägare–

–och har även sågverk...

...och marknad - bygghandel.

Hur är tiderna för dig? - Bra.

Det är som alltid, det går upp och ner.

Hur ser du på värdeökningen på skogen?

Historiskt har det varit bra, den är lite svår att förstå.

Utbud och efterfrågan styr ju prisbilden.

Har priserna stigit för mycket?

I förhållande till avkastningsvärde så är det mycket.

För mycket är kanske för mycket sagt–

–men det är mycket i förhållande till avkastningsvärdet.

Man värderar ju själva ägandet–

–ungefär som en lägenhet i Stockholm.

Många vill ha den, av nån anledning.

Finns det nån regional prisutjämning i sikte?

Från norra till södra Sverige...?

Det finns ju regionala prisnivåer som skapas beroende på–

–dels hur virket ser ut.

En norrländsk stock har ett annat värde än–

–en stock från södra Sverige. Det är olika helt enkelt.

Vad är det som skiljer?

Det växer annorlunda.

Främst växer det snabbare–

–ju längre söderut du kommer.

Då skapas andra kvistar–

–och andra hållfasthetsförhållanden och så vidare.

Man vänder sig till olika marknader–

–som vill ha olika egenskaper.

Bör det vara olika prissättning på dem? - Ja.

Sen är timmer en dyr produkt att frakta.

Därför blir det ingen utjämning av det skälet heller.

Det bildas regionala prisområden–

–där priserna styrs av utbud och efterfrågan.

Stort tack för att du kom hit, Karl Hedin.

Miljörörelsen och skogsägarna har sällan dragit jämnt, men nu har skogsägarna fått nog. Karl Hedin, en av Sveriges största privata skogsägare, kommenterar läget i konflikten.

”Vi har inget problem med lagen, det är att staten och myndigheter inte följer den som stör oss”, säger Hedin. Han menar vidare att det inte finns något artproblem i Sverige.

”En del arter minskar och den del frodas. Vet du hur många arter det fanns för 10 000 år sedan? Noll, för då fanns bara is”.

  • Stora Sundby slott: en ny generation flyttar in7:26

    Stora Sundby slott: en ny generation flyttar in

    Stora Sundby slott ligger strax norr om Hjälmaren och snart ska det få en ny slottsherre. Det är Mauritz Klingspor som fått slottet av sin far som ska flytta in tillsammans med sin fru Ida-Sofia.

  • Moody's lägger krut på miljöfrågor2:55

    Moody's lägger krut på miljöfrågor

    Environmental and Social Governance, eller ESG, är något som betyder allt mer för företagen. Åtminstone om man får tro kreditvärderingsbolaget Moody's. Matthias Hellstern är vd för Moody's Investor Service och han menar att miljöfrågor är en viktig del av riskbedömningen av företag.

  • 7:27

    "Skilj på Trump och USA:s säkerhetspolitik"

    I veckan har Trump sagt flera saker som inte gillades i USA och som han senare har tagit tillbaka. Enligt Mike Winnerstig, säkerhetspolitisk analytiker på FOI, är det mycket ovanligt att Trump tar tillbaka uttalanden över huvud taget. 

  • Jubileum för kungligt firande på Öland2:05

    Jubileum för kungligt firande på Öland

    I år är det 40 år sedan kronprinsessan Victoria firade sin födelsedag i Borgholm på Öland för första gången. Initiativtagaren Kay Wiestål gör nu sitt sista år som arrangör.

Få mer av EFN

Missa inga nyheter, prenumerera på våra nyhetsbrev. Markera samtliga nyhetsbrev du vill prenumerera på.

Genom att prenumerera godkänner du att din e-postadress sparas för att vi ska kunna skicka nyhetsbrev till dig. Läs mer här.

Eller hitta oss i sociala medier

Börsindex

OMX Stockholm 30 -0.7%
NASDAQ-100 0.4%
NASDAQ Composite 0.2%

Vinnare & förlorare

Uppdaterad fre 16:20
Fördröjning 15 min