”Internetbolagen måste ta sitt ansvar”

Facebook, Youtube och andra internetbolag–

–har byggt upp gigantiska värden. Samtidigt–

–är de plattformar för terrorister, falska nyheter–

–och andra rent samhällsomstörtande krafter.

Kan det fortsätta eller kommer statliga regleringar?

Eller reglerar de det själva?

Niklas Ekdal, varmt välkommen.

Du har skrivit en krönika om detta på EFN.se.

Hur stor makt har internetjättarna i dag?

De har enorm makt på olika nivåer.

Dels har de ekonomiska muskler.

I USA kan det alltid omsättas i politisk makt.

Dels har de publicistisk makt i monopolställning.

Man hanterar information som når miljarder människor.

Det har kanske funnits en viss naivitet.

De hänvisar gärna själva till att de är outsiders–

–och till friheten på nätet.

Samtidigt har de blivit jättestora spelare–

–som har fått politisk betydelse–

–och säkerhetsbetydelse när det gäller terrorism.

Du skriver–

–att de dikterar reglerna bortom demokratisk kontroll.

Själva hävdar de att de är som teleoperatörer.

Folk får skriva vad de vill. De dikterar inte regler.

De älskar den metaforen med telefoni–

–om att de är en neutral plattform.

Men när det väl gäller och det handlar om annonspengar–

–är de snabba att påverka sitt innehåll.

När diskussionen om barnpornografi dök upp–

–och annonsörer drog öronen åt sig–

–hittade man blixtsnabbt sätt att få bort det.

Nu är jihadistmaterial och falska nyheter–

–svårare att hantera än nakna barn.

Där använde de algoritmer som tog bort det.

Man ska ha respekt för svårigheterna och avvägningarna.

Men en internationell diskussionsstorm är på väg.

Theresa May tog upp det efter dåden i Storbritannien.

En av få vettiga saker som hon sa i valrörelsen.

Det tar vi nån annan gång.

Var står staterna nånstans i dag?

Är nån reglering på gång–

–eller börjar bolagen självreglera sig?

Staterna traskar som vanligt efter.

Inte ens säkerhetstjänsterna har kompetens–

–som kan mäta sig med jättarnas.

Där har maktförhållandet varit lite skevt.

Efter Snowdenläckan 2013–

–var det många som blev försiktiga–

–och kopplade loss samarbetet som funnits–

–mellan säkerhetsorgan och jättarna–

–för att hantera till exempel jihadistmaterial.

Men efter avslöjandet om att också stater–

–fick tillgång till en del information–

–blev man mer försiktig. Det finns en beröringsskräck–

–som är lite bakvänd.

Det är bolagen som är Big brother i vår tid–

–snarare än staterna.

Tror du att man kliver in tuffare lagstiftningsmässigt?

Man behöver angripa det på alla nivåer.

De mellanstatliga regleringar kring flödet–

–mellan nationer och tillgången till information–

–för säkerhetstjänster samt det publicistiska ansvaret–

–som företagen själva har.

Facebook anställde nyligen 3000 personer–

–som ska moderera debatten. Då erkänner man–

–att man har ett publicistiskt ansvar. I så måtto–

–liknar företagen mer tv, bokförlag och dagstidningar–

–än telefoni. De kan inte svära sig fria–

–från det innehåll som sprids i deras kanaler.

Ser det sig som publicister på ett nytt sätt?

De tvingas till det. Det är både fråga om lagstiftning–

–och en debatt om var deras ansvar börjar och slutar.

Facebook vet allt om oss.

De säljer data om oss till annonsörerna.

Men så fort stater vill reglera nånting–

–eller stoppa falska nyheter, hatpropaganda etc–

–skriker bolagen att det är auktoritärt styre–

–och massövervakning. Det vill ha kakan och äta den.

De har enorma värden och det ligger stark tillväxt–

–i förväntningarna. Har den finansiella världen–

–tagit in hotet mot dem?

Det finns en investeraraspekt också.

Diskussionen har tagit fart de senaste veckorna–

–i och med att terrordåden skett så tätt.

Det är uppenbart att nätet spelar en avgörande roll.

Inte den enda, förstås.

Men mycket av radikaliseringen, förberedelserna–

–och rekryteringen försiggår på nätet.

De har varit långsamma med att reagera på det.

Mark Zuckerberg pratar om att artificiell intelligens–

–ska kunna moderera och ta bort sånt här material.

Än så länge handlar det om mänskliga ögon–

–som måste titta på det.

Framför allt måste bolagen själva ta ett större ansvar.

Det är en svår fråga att reglera. Det blir lätt politiskt.

Vad är okej och vad är inte okej att prata om?

Man ska inte blanda ihop censur och yttrandefrihet–

–med en rättighet att sprida uppmaningar till massmord.

Det accepterar vi inte i tryckt form–

–eller på fysiska torg.

Varför ska vi acceptera hatpropaganda–

–och uppmaning till massaker på internet?

Det finns en eftersläpning–

–som man måste komma till rätta med.

Tack så hemskt mycket, Niklas.

Facebook, Youtube, Twitter och andra internetbolag har byggt upp gigantiska värden. Samtidigt har de blivit plattformar för terrorister, falska nyheter och andra rent samhällsomstörtande krafter. Frågan är om det kan fortsätta. Eller om stater kommer att kliva in och reglera deras verksamheter.

 

Pontus Herin pratar med journalisten och författaren Niklas Ekdal.

 

Få mer av EFN

Missa inga nyheter, prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Eller hitta oss i sociala medier

Börsindex

OMX Stockholm 30 0.3%
NASDAQ-100 0%
NASDAQ Composite 0.1%

Vinnare & förlorare

Uppdaterad fre 17:35
Fördröjning 15 min
  • Dennelind: ”Vi får maximal rabatt på boten”3:43

    Dennelind: ”Vi får maximal rabatt på boten”

    Notan för Telias korruptionsaffärer i samband med etableringen i Uzbekistan, är nu klar. Samtidigt åtalas tre tidigare Teliachefer för mutbrott i Uzbekistan. Bolagets vd Johan Dennelind kommenterar.

  • EU och UK: Ett trassligt äktenskap7:45

    EU och UK: Ett trassligt äktenskap

    Storbritanniens premiärminister Winston Churchill var först med att nämna en europeisk union. Men när föregångaren till EU bildades på 50-talet var Storbritannien inte med. Efter att de blivit stoppade av Frankrike ett par gånger kom Storbritannien med i dåvarande EG 1973. Och allt sedan dess har det varit ett trassligt äktenskap, ett äktenskap som britterna nu lämnar.

  • EU och Kanada knyter band1:20

    EU och Kanada knyter band

    Efter en rad motgångar på frihandelsområdet träder CETA, frihandelsavtalet mellan EU och Kanada, i kraft. Avtalet innebär att 98 procent av tullarna mellan EU och Kanada försvinner.

  • Per Lindvall: Fortum mest sugna på Unipers svenska delar4:11

    Per Lindvall: Fortum mest sugna på Unipers svenska delar

    Finländska Fortum förhandlar om att bli storägare i tyska Uniper, som ägs till 47 procent av energijätten Eon. Fortum är berett att betala uppemot 77 miljarder kronor för bolaget. Per Lindvall kommenterar den tilltänkta storaffären.

  • 1:42

    "Valfläsket får inte plats i pannan"

    Regeringens höstbudget innehåller satsningar på runt 40 miljarder kronor. Andreas Hatzigeorgiou, chefekonom på Stockholms Handelskammare, pratar med Albin Kjellberg om sina synpunkter på budgeten. 

  • Så vill regeringen fördela miljarderna1:50

    Så vill regeringen fördela miljarderna

    Sex miljarder kronor till skolan. Fem miljarder till miljö och klimat. 4,4 miljarder till sänkt pensionärsskatt. Det är de största satsningarna i regeringens höstbudget. Men i budgeten ingår även skattehöjningar. Bland annat i form av flygskatt och höjd skatt på investeringssparkontot.

  • Stor optimism bland tyska företag3:34

    Stor optimism bland tyska företag

    Det tyska parlamentsvalet äger rum på söndag, och det mesta tyder på att Angela Merkel får fortsatt förtroende. Valet är viktigt för Sverige eftersom Tyskland är vår främsta handelspartner. Petra Bergman intervjuar Per Andersson, förvaltare Europa Tema, som är på plats i Tyskland. 

  • EFN Råvaror: Koppar och zink talar för Boliden9:49

    EFN Råvaror: Koppar och zink talar för Boliden

    Dagens program bjuder framför allt på en ingående analys av koppar och kopparpriset. Johannes Grunselius, råvaruanalytiker på Handelsbanken, kommenterar även utvecklingen för zink och nickel.

  • Silberstein: En riktigt fet valbudget5:37

    Silberstein: En riktigt fet valbudget

    Fokus denna veckan ligger på höstbudgeten, vars innehåll regeringen kommer att gå till val på. Var ligger satsningarna och vad är mest kontroversiellt? Margit Silberstein kommenterar.