”Internetbolagen måste ta sitt ansvar”

Facebook, Youtube och andra internetbolag–

–har byggt upp gigantiska värden. Samtidigt–

–är de plattformar för terrorister, falska nyheter–

–och andra rent samhällsomstörtande krafter.

Kan det fortsätta eller kommer statliga regleringar?

Eller reglerar de det själva?

Niklas Ekdal, varmt välkommen.

Du har skrivit en krönika om detta på EFN.se.

Hur stor makt har internetjättarna i dag?

De har enorm makt på olika nivåer.

Dels har de ekonomiska muskler.

I USA kan det alltid omsättas i politisk makt.

Dels har de publicistisk makt i monopolställning.

Man hanterar information som når miljarder människor.

Det har kanske funnits en viss naivitet.

De hänvisar gärna själva till att de är outsiders–

–och till friheten på nätet.

Samtidigt har de blivit jättestora spelare–

–som har fått politisk betydelse–

–och säkerhetsbetydelse när det gäller terrorism.

Du skriver–

–att de dikterar reglerna bortom demokratisk kontroll.

Själva hävdar de att de är som teleoperatörer.

Folk får skriva vad de vill. De dikterar inte regler.

De älskar den metaforen med telefoni–

–om att de är en neutral plattform.

Men när det väl gäller och det handlar om annonspengar–

–är de snabba att påverka sitt innehåll.

När diskussionen om barnpornografi dök upp–

–och annonsörer drog öronen åt sig–

–hittade man blixtsnabbt sätt att få bort det.

Nu är jihadistmaterial och falska nyheter–

–svårare att hantera än nakna barn.

Där använde de algoritmer som tog bort det.

Man ska ha respekt för svårigheterna och avvägningarna.

Men en internationell diskussionsstorm är på väg.

Theresa May tog upp det efter dåden i Storbritannien.

En av få vettiga saker som hon sa i valrörelsen.

Det tar vi nån annan gång.

Var står staterna nånstans i dag?

Är nån reglering på gång–

–eller börjar bolagen självreglera sig?

Staterna traskar som vanligt efter.

Inte ens säkerhetstjänsterna har kompetens–

–som kan mäta sig med jättarnas.

Där har maktförhållandet varit lite skevt.

Efter Snowdenläckan 2013–

–var det många som blev försiktiga–

–och kopplade loss samarbetet som funnits–

–mellan säkerhetsorgan och jättarna–

–för att hantera till exempel jihadistmaterial.

Men efter avslöjandet om att också stater–

–fick tillgång till en del information–

–blev man mer försiktig. Det finns en beröringsskräck–

–som är lite bakvänd.

Det är bolagen som är Big brother i vår tid–

–snarare än staterna.

Tror du att man kliver in tuffare lagstiftningsmässigt?

Man behöver angripa det på alla nivåer.

De mellanstatliga regleringar kring flödet–

–mellan nationer och tillgången till information–

–för säkerhetstjänster samt det publicistiska ansvaret–

–som företagen själva har.

Facebook anställde nyligen 3000 personer–

–som ska moderera debatten. Då erkänner man–

–att man har ett publicistiskt ansvar. I så måtto–

–liknar företagen mer tv, bokförlag och dagstidningar–

–än telefoni. De kan inte svära sig fria–

–från det innehåll som sprids i deras kanaler.

Ser det sig som publicister på ett nytt sätt?

De tvingas till det. Det är både fråga om lagstiftning–

–och en debatt om var deras ansvar börjar och slutar.

Facebook vet allt om oss.

De säljer data om oss till annonsörerna.

Men så fort stater vill reglera nånting–

–eller stoppa falska nyheter, hatpropaganda etc–

–skriker bolagen att det är auktoritärt styre–

–och massövervakning. Det vill ha kakan och äta den.

De har enorma värden och det ligger stark tillväxt–

–i förväntningarna. Har den finansiella världen–

–tagit in hotet mot dem?

Det finns en investeraraspekt också.

Diskussionen har tagit fart de senaste veckorna–

–i och med att terrordåden skett så tätt.

Det är uppenbart att nätet spelar en avgörande roll.

Inte den enda, förstås.

Men mycket av radikaliseringen, förberedelserna–

–och rekryteringen försiggår på nätet.

De har varit långsamma med att reagera på det.

Mark Zuckerberg pratar om att artificiell intelligens–

–ska kunna moderera och ta bort sånt här material.

Än så länge handlar det om mänskliga ögon–

–som måste titta på det.

Framför allt måste bolagen själva ta ett större ansvar.

Det är en svår fråga att reglera. Det blir lätt politiskt.

Vad är okej och vad är inte okej att prata om?

Man ska inte blanda ihop censur och yttrandefrihet–

–med en rättighet att sprida uppmaningar till massmord.

Det accepterar vi inte i tryckt form–

–eller på fysiska torg.

Varför ska vi acceptera hatpropaganda–

–och uppmaning till massaker på internet?

Det finns en eftersläpning–

–som man måste komma till rätta med.

Tack så hemskt mycket, Niklas.

Facebook, Youtube, Twitter och andra internetbolag har byggt upp gigantiska värden. Samtidigt har de blivit plattformar för terrorister, falska nyheter och andra rent samhällsomstörtande krafter. Frågan är om det kan fortsätta. Eller om stater kommer att kliva in och reglera deras verksamheter.

 

Pontus Herin pratar med journalisten och författaren Niklas Ekdal.

 

  • Finansministern positiv till framtiden0:50

    Finansministern positiv till framtiden

    Regeringen befinner sig på Harpsund för att diskutera budgeten, bara en knapp månad innan valet. Finansminister Magdalena Andersson berättade under torsdagseftermiddagen om det ekonomiska läget och budgetplanerna för 2019.

  • Madonna fyller jämnt1:05

    Madonna fyller jämnt

    I dag fyller världsstjärnan Madonna 60 år. Sedan genombrottet på 80-talet har hon skrapat ihop en förmögenhet på 590 miljoner dollar. I födelsedagspresent har hon önskat sig pengar, som ska gå till föräldralösa barn via organisationen Raising Malawi. 

  • 22:05

    "Globalisering bygger på att nationellt möter lokalt"

    Katrine Marçal sitter ned med chefekonomen Catherine Mann för att prata om globaliseringens inbromsning, där internationell handel med tjänster får stort fokus. Relationen mellan Kina och USA i form av handelskrig, ekonomiskt medberoende och risker diskuteras.

  • Så har sommaren påverkat elpriset6:30

    Så har sommaren påverkat elpriset

    Elpriset har under den varma sommaren hamnat på ungefär det dubbla jämfört med förra sommaren, och fyra gånger så högt som sommaren 2005. Anledningen? Regnmängden. Energimarknadskonsulten Christian Holtz på Sweco kommenterar.

  • Kött- och mjölkbrist hotar Sverige5:21

    Kött- och mjölkbrist hotar Sverige

    Den torra sommaren kommer att få långtgående effekter för både jordbruket och konsumenterna. Thomas Bertilsson, näringspolitisk chef på LRF, Tomas Olsson, lammuppfödare på Norrby gård...

Få mer av EFN

Missa inga nyheter, prenumerera på våra nyhetsbrev. Markera samtliga nyhetsbrev du vill prenumerera på.

Genom att prenumerera godkänner du att din e-postadress sparas för att vi ska kunna skicka nyhetsbrev till dig. Läs mer här.

Eller hitta oss i sociala medier

Börsindex

OMX Stockholm 30 1.1%
NASDAQ-100 0.3%
NASDAQ Composite 0.4%

Vinnare & förlorare

Holmen 8.6%
Paradox Interactive 3.4%
Essity 2.7%
Pandox -1%
THQ Nordic -3.4%
ICA Gruppen -4.9%
Uppdaterad tor 17:35
Fördröjning 15 min
  • Spelutvecklare missar viktigt mål2:30

    Spelutvecklare missar viktigt mål

    Spelbranschen växer så det knakar - och lockar nya målgrupper. Men trots att kvinnor och äldre lockas till dataspel, hänger inte utvecklarna med. Lisette Titre-Montgomery...

  • Fehmarn Bält kortar vägen till Tyskland4:00

    Fehmarn Bält kortar vägen till Tyskland

    2020 ska bygget av en tunnel mellan Rødby i Danmark och Puttgarden i Tyskland starta. När tunneln är klar – enligt planen 2029 – har landvägen till Sveriges viktigaste exportmarknad Tyskland kortats med 16 mil och restiden med tåg med flera timmar.

  • Pepsis vd lämnar0:33

    Pepsis vd lämnar

    Snacks- och dryckesgiganten Pepsico:s vd Indra Nooyi avgår efter 12 år. Hon kommer sitta kvar som styrelseordförande tills början av nästa år.