Ingves: Ingen nedre gräns för räntan

Stefan Ingves, ni har valt att hålla räntan oförändrad–

–och prognoserna ungefär desamma. Varför det?

För att utvecklingen har blivit ungefär som förväntat–

–när vi pratade penningpolitik i september.

Då fanns det inte skäl att ändra på penningpolitiken.

Mest lämpligt är att låta räntan ligga på minus 0,5.

En tittare undrar vad som sker–

–om vi går in i en lågkonjunktur.

Kommer ni då att sänka, behålla eller höja räntan?

Det beror ju på vad som inträffar under lågkonjunkturen.

Huvudmålet är att klara inflationstakten på 2 %.

Ett dåligt scenario som skulle bli besvärligt–

–är hög inflation och ändå lågkonjunktur.

Skulle inflationstakten ligga under inflationsmålet på 2 %–

–vilket ju är svårt att sia om, förblir räntorna låga.

Finns det nån absolut lägsta gräns?

Kan man fortsätta sänka räntorna från dagens nivåer?

Ja. Det finns ingen teknisk begränsning.

Det kan vi om det skulle behövas.

En annan fråga:

Konkret och exakt–

–varför är 2 % det mest optimala inflationsmålet?

Man kan inte räkna fram ett inflationsmål–

–genom att titta på matematiska ekvationer.

Erfarenhetsmässigt har många länder tyckt–

–att runt 2 % har varit ganska lagom.

Om man skulle ligga på 0 %–

–inga prisökningar över huvud taget–

–skulle vi med jämna mellanrum få deflation–

–priserna faller.

Vi vet av erfarenhet att det är svårt–

–att ta sig ur deflationsperioder.

Om priserna faller blir det attraktivt–

–för många att inte köpa nånting i dag–

–utan vänta till i morgon.

Då får man hög arbetslöshet och ekonomiska bekymmer.

Så inte för nära 0–

–men man vill heller inte ha en inflationstakt–

–som är hög och varierar kraftigt.

På det sättet är 2 % ganska lagom.

2 % ger också lite smörjmedel i ekonomin–

–när det gäller löneökningar.

En helt annan fråga:

Vore det inte bättre att ta in fler parametrar–

–när man bestämmer räntan, som BNP-tillväxt–

–och sysselsättningsgrad istället för inflationen?

Mer en helhetsbedömning.

Vi gör alltid en helhetsbedömning–

–av vad som sker i svensk ekonomi.

Inflationen är det primära. Men vi håller alltid ögonen–

–på vad som sker med tillväxten, BNP–

–och hushållens skulder osv

Men räntan räcker inte till allt.

I slutändan får man rangordna vad som kommer först–

–och vad som kommer senare.

Då kommer inflationstakten först för vår del.

På samma tema:

Är det inte ett problem att bostadspriserna–

–inte är med i inflationen?

Bostadspriserna är med i inflationen–

–men på ett väldigt speciellt sätt.

Fastighetsprisutvecklingen finns med–

–som ett glidande medelvärde–

–men som är 12-13 år.

När bostadspriserna stiger finns fastighetspriser med–

–vilket gör att KPI stiger, men det går ganska långsamt.

Det andra är när man tittar på KPI

–så finns hushållens räntor på bolån med där.

På det sättet kommer bostadsmarknaden med.

Sen finns hyror också med i KPI.

En avslutande fråga:

Er berömda riksbanksigelkott–

–prognos jämfört med utfall...

Varför har så många av era prognoser –

–inte följt det faktiska utfallet?

I en osäker värld är det inte lätt att veta–

–hur det blir.

Vi har en tioårsperiod bakom oss–

–som ur ett ekonomiskt-historiskt perspektiv–

–är väldigt ovanlig, ganska annorlunda.

Vi fick en period efter den globala finanskrisen–

–med låg tillväxt, hög arbetslöshet och låg inflation–

–på många olika håll i världen.

Det gick inte att veta att det skulle bli så–

–om man går tillbaka till 2008-2010.

Då antog vi, precis som väldigt många andra–

–att allting blir som vanligt igen.

Dessvärre så tog det tio år–

–innan saker och ting är på väg att bli som vanligt igen.

Den bedömningen var väldigt svår att göra.

Riksbankschef Stefan Ingves kommenterar penningpolitiken efter dagens räntebesked där Riksbanken valde att lämna reporäntan oförändrad på -0,5 procent. Prognosen om att reporäntan höjs med 0,25 procentenheter i antingen december eller februari upprepades samtidigt.

Beskedet var ingen överraskning, vilket Ingves motiverar med: ”Utvecklingen har blivit ungefär som vi förväntade oss när vi pratade penningpolitik i september.”

Stefan Ingves svarar även på tittarfrågor, bland annat om varför inflationsmålet är så viktigt och varför det ligger på just två procent. Dessutom svarar han på vad Riksbanken har för strategi om en lågkonjunktur kommer när räntan fortfarande är väldigt låg samt hur låg räntan kan bli.

Hur räknas bostadspriserna in i inflationen och hur är det med riksbanksigelkotten är andra frågor som Stefan Ingves svarar på.

Få mer av EFN

Missa inga nyheter, prenumerera på våra nyhetsbrev. Markera samtliga nyhetsbrev du vill prenumerera på.

Genom att prenumerera godkänner du att din e-postadress sparas för att vi ska kunna skicka nyhetsbrev till dig. Läs mer här.

Eller hitta oss i sociala medier

Börsindex

OMX Stockholm 30 -0.2%
NASDAQ-100 -0.1%
NASDAQ Composite 0.1%

Vinnare & förlorare

Klövern 2%
Nolato 1.4%
Lundbergs 1.2%
Bonava -1.6%
Vitrolife -2.9%
Sweco -4%
Uppdaterad mån 15:57
Fördröjning 15 min
  • Vem vann på spelregleringen?3:48

    Vem vann på spelregleringen?

    Vid årsskiftet trädde en lagstiftning för bettingbolag i kraft i Sverige. Efter det har bland annat de stora bettingbolagens spelöverskott sjunkit.

  • 65 snart ett minne blott1:13

    65 snart ett minne blott

    Diskussionen om pensionssystemets utformning har blivit allt hetare. Nu har riksdagens pensionsgrupp tagit fram ett förslag för hur pensionsåldern ska höjas.

  • Starbreeze: Familjedrama och rock´n´roll13:30

    Starbreeze: Familjedrama och rock´n´roll

    Runt spelbolaget Starbreeze har ett börsdrama utspelats som bland annat gjort tiotusentals småsparare allt annat än glada. Journalisten Max Jedeur-Palmgren har skrivit ett reportage om bolaget.