Industriavtalet ingen höjdare för Riksbanken

Arbetsgivarna och facket har just kommit överens.

Industriavtalet berör indirekt 2,5 miljoner svenskar.

Det är också centralt för företagen och konkurrenskraften–

–och Riksbanken, när de utformar penningpolitiken.

Det är ett viktigt avtal, Andreas Skogelid.

Nu vet vi förutsättningarna på svensk arbetsmarknad–

–och det är viktigt ur Riksbankens perspektiv–

–att veta vart svenska löneökningar tar vägen.

Vi ska se vad det landade på. Det blev 6,5 % på tre år.

Det som tidigare låg i budet var 5,9 %.

Det blev lite högre och det blev på tre år.

Vad tänker du om siffrorna?

Avtalet stipulerar årliga löneökningar för industrin–

–mellan 2,1 och 2,2 %. Det är i linje med föregående år.

Där kommer den första negativa konsekvensen–

–ur ett Riksbanksperspektiv.

Att det blev ett treårigt avtal är bra ur många aspekter.

Vi vet förutsättningarna på tre års sikt.

Däremot, ur ett Riksbanksperspektiv, är det tre år–

–av förhållandevis låga löneavtal.

Är det bra för svensk industri och konkurrenskraft?

Är det de som ska vara nöjda med detta?

Jag låter det vara osagt.

De har kommit överens. Då är båda parter nöjda.

Inga strejker?

Nej, nu har de ju slutit ett avtal.

Nivån överensstämmer med förra årets avtal.

Ur konkurrenskraftsperspektiv är det inga stora ändringar.

Det kan också blir löneglidningar–

–löneökningar utöver avtalen.

Historiskt har det varit en hel del löneglidningar–

–men de senaste åren har de varit små. Varför?

Kommer det att fortsätta vara så här?

Det är lite av en gåta varför löneökningarna–

–varit så låga i närtid, att löneglidningen har varit låg.

Det känner vi igen från USA och Storbritannien.

Löneökningarna i den här konjunkturcykeln har haft svårt att ta fart.

Ur ett Riksbanksperspektiv är det centralt–

–för att löneökningarna ska ta fart–

–löneglidningen måste öka för att driva på inflationen.

Du vill komma tillbaka till Riksbanksperspektivet...

Vi har en graf som visar lönerna och inflationen.

Hur det ser ut... Man ser att...

–lönen i många år har legat klart över inflationen.

Det är det här som varit så viktigt för Riksbanken.

De vill ha upp lönerna–

–för att driva på svensk inflation, inhemsk inflation.

Man kan fråga sig om det kommer att lyckas?

Taktiken från Riksbanken har varit–

–mot bakgrund av den långvariga låga inflationen–

–att bedriva en expansiv penningpolitik som syftat till–

–att försvaga den svenska kronan.

Det snabbaste sättet att åstadkomma inflation är–

–att försvaga kronan och därmed importera inflation.

Vi är inne i en period där den svenska kronan stärks–

–så den här effekten kommer gradvis att avta.

Då måste något annat agera draglok–

–för att upprätthålla inflationen mot målet på 2 %.

Det är inhemskt driven inflationen som i mångt och mycket är tjänstepriser.

Tjänstepriser beror mycket på löneökningar.

De är centrala för att få upp inhemsk inflation.

I fjol var det omdiskuterat. Då hade Riksbanken möten–

–med arbetsmarknadens parter och ville få upp lönerna–

–för att driva upp inflationen. Men inte i år.

Är man nöjd med den här nivån?

De håller sig naturligtvis på betryggande avstånd...

De fick kritik för det då.

De är inte en part i det här och vill hålla sig borta.

Vi ska också komma ihåg att det Riksbanken gör–

–är en löneprognos för hela ekonomin.

Nu är det bara ett industriavtal vi pratar om–

–även om det är normgivande för resten av arbetsmarknaden.

Är Riksbanken nöjd? Jag skulle tro...

...deras egen löneprognos–

–är betydligt högre än industriavtalet.

Det betyder att Riksbanken implicit räknar med–

–en påtagligt högre löneglidning än vi sett historiskt.

Vi har också en kurva som visar–

–hur Riksbankens ränteprognos ser ut–

–med fast ränta, KPIF, som de ofta hänvisar till.

Den ska komma upp på 2 %.

Kommer industriavtalet att ändra den kurvan?

Jag låter det vara osagt för tillfället–

–men det blir en utmaning för Riksbankens löneprognos–

–och därmed en utmaning för deras inflationsprognos.

Det blir svårare för den inhemskt drivna inflationen att agera draglok för den totala svenska inflationen.

Riksbanken kanske inte är så nöjd–

–men industrin har anledning att vara det.

–Så kan vi sammanfatta det. –Tack, Andreas!

Samma dag som tidsfristen gick ut kom arbetsgivarna och facket överens. Det blir ett industriavtal. Indirekt berörs 2,5 miljoner svenskar av avtalet. Men avtalet är också viktigt för Riksbanken vid utformningen av penningpolitiken.

Pontus Herin pratar med räntestrateg Andreas Skogelid om konsekvenserna av det nya avtalet.

Avtalet innebär löneökningar på 6,5 procent på tre år.

  • Stor äppelskörd väntas0:58

    Stor äppelskörd väntas

    Maj månad var ovanligt varm och solig i år, vilket skapade nästintill perfekta förutsättningar för en fin äppelskörd. Äppelriket Österlen räknar med en skörd på...

  • Finansministern positiv till framtiden0:50

    Finansministern positiv till framtiden

    Regeringen befinner sig på Harpsund för att diskutera budgeten, bara en knapp månad innan valet. Finansminister Magdalena Andersson berättade under torsdagseftermiddagen om det ekonomiska läget och budgetplanerna för 2019.

  • Madonna fyller jämnt1:05

    Madonna fyller jämnt

    Den 16 augusti fyllde världsstjärnan Madonna 60 år. Sedan genombrottet på 80-talet har hon skrapat ihop en förmögenhet på 590 miljoner dollar. I födelsedagspresent har...

Få mer av EFN

Missa inga nyheter, prenumerera på våra nyhetsbrev. Markera samtliga nyhetsbrev du vill prenumerera på.

Genom att prenumerera godkänner du att din e-postadress sparas för att vi ska kunna skicka nyhetsbrev till dig. Läs mer här.

Eller hitta oss i sociala medier

Börsindex

OMX Stockholm 30 0.7%
NASDAQ-100 0%
NASDAQ Composite 0.1%

Vinnare & förlorare

Peab 8.5%
THQ Nordic 3.7%
Attendo 3.4%
SSAB -0.9%
Axis -1.7%
Oriflame -2.5%
Uppdaterad fre 17:35
Fördröjning 15 min
  • 22:05

    "Globalisering bygger på att nationellt möter lokalt"

    Katrine Marçal sitter ned med chefekonomen Catherine Mann för att prata om globaliseringens inbromsning, där internationell handel med tjänster får stort fokus. Relationen mellan Kina och USA i form av handelskrig, ekonomiskt medberoende och risker diskuteras.

  • Så har sommaren påverkat elpriset6:30

    Så har sommaren påverkat elpriset

    Elpriset har under den varma sommaren hamnat på ungefär det dubbla jämfört med förra sommaren, och fyra gånger så högt som sommaren 2005. Anledningen? Regnmängden. Energimarknadskonsulten Christian Holtz på Sweco kommenterar.

  • Kött- och mjölkbrist hotar Sverige5:21

    Kött- och mjölkbrist hotar Sverige

    Den torra sommaren kommer att få långtgående effekter för både jordbruket och konsumenterna. Thomas Bertilsson, näringspolitisk chef på LRF, Tomas Olsson, lammuppfödare på Norrby gård...