Industriavtalet ingen höjdare för Riksbanken

Arbetsgivarna och facket har just kommit överens.

Industriavtalet berör indirekt 2,5 miljoner svenskar.

Det är också centralt för företagen och konkurrenskraften–

–och Riksbanken, när de utformar penningpolitiken.

Det är ett viktigt avtal, Andreas Skogelid.

Nu vet vi förutsättningarna på svensk arbetsmarknad–

–och det är viktigt ur Riksbankens perspektiv–

–att veta vart svenska löneökningar tar vägen.

Vi ska se vad det landade på. Det blev 6,5 % på tre år.

Det som tidigare låg i budet var 5,9 %.

Det blev lite högre och det blev på tre år.

Vad tänker du om siffrorna?

Avtalet stipulerar årliga löneökningar för industrin–

–mellan 2,1 och 2,2 %. Det är i linje med föregående år.

Där kommer den första negativa konsekvensen–

–ur ett Riksbanksperspektiv.

Att det blev ett treårigt avtal är bra ur många aspekter.

Vi vet förutsättningarna på tre års sikt.

Däremot, ur ett Riksbanksperspektiv, är det tre år–

–av förhållandevis låga löneavtal.

Är det bra för svensk industri och konkurrenskraft?

Är det de som ska vara nöjda med detta?

Jag låter det vara osagt.

De har kommit överens. Då är båda parter nöjda.

Inga strejker?

Nej, nu har de ju slutit ett avtal.

Nivån överensstämmer med förra årets avtal.

Ur konkurrenskraftsperspektiv är det inga stora ändringar.

Det kan också blir löneglidningar–

–löneökningar utöver avtalen.

Historiskt har det varit en hel del löneglidningar–

–men de senaste åren har de varit små. Varför?

Kommer det att fortsätta vara så här?

Det är lite av en gåta varför löneökningarna–

–varit så låga i närtid, att löneglidningen har varit låg.

Det känner vi igen från USA och Storbritannien.

Löneökningarna i den här konjunkturcykeln har haft svårt att ta fart.

Ur ett Riksbanksperspektiv är det centralt–

–för att löneökningarna ska ta fart–

–löneglidningen måste öka för att driva på inflationen.

Du vill komma tillbaka till Riksbanksperspektivet...

Vi har en graf som visar lönerna och inflationen.

Hur det ser ut... Man ser att...

–lönen i många år har legat klart över inflationen.

Det är det här som varit så viktigt för Riksbanken.

De vill ha upp lönerna–

–för att driva på svensk inflation, inhemsk inflation.

Man kan fråga sig om det kommer att lyckas?

Taktiken från Riksbanken har varit–

–mot bakgrund av den långvariga låga inflationen–

–att bedriva en expansiv penningpolitik som syftat till–

–att försvaga den svenska kronan.

Det snabbaste sättet att åstadkomma inflation är–

–att försvaga kronan och därmed importera inflation.

Vi är inne i en period där den svenska kronan stärks–

–så den här effekten kommer gradvis att avta.

Då måste något annat agera draglok–

–för att upprätthålla inflationen mot målet på 2 %.

Det är inhemskt driven inflationen som i mångt och mycket är tjänstepriser.

Tjänstepriser beror mycket på löneökningar.

De är centrala för att få upp inhemsk inflation.

I fjol var det omdiskuterat. Då hade Riksbanken möten–

–med arbetsmarknadens parter och ville få upp lönerna–

–för att driva upp inflationen. Men inte i år.

Är man nöjd med den här nivån?

De håller sig naturligtvis på betryggande avstånd...

De fick kritik för det då.

De är inte en part i det här och vill hålla sig borta.

Vi ska också komma ihåg att det Riksbanken gör–

–är en löneprognos för hela ekonomin.

Nu är det bara ett industriavtal vi pratar om–

–även om det är normgivande för resten av arbetsmarknaden.

Är Riksbanken nöjd? Jag skulle tro...

...deras egen löneprognos–

–är betydligt högre än industriavtalet.

Det betyder att Riksbanken implicit räknar med–

–en påtagligt högre löneglidning än vi sett historiskt.

Vi har också en kurva som visar–

–hur Riksbankens ränteprognos ser ut–

–med fast ränta, KPIF, som de ofta hänvisar till.

Den ska komma upp på 2 %.

Kommer industriavtalet att ändra den kurvan?

Jag låter det vara osagt för tillfället–

–men det blir en utmaning för Riksbankens löneprognos–

–och därmed en utmaning för deras inflationsprognos.

Det blir svårare för den inhemskt drivna inflationen att agera draglok för den totala svenska inflationen.

Riksbanken kanske inte är så nöjd–

–men industrin har anledning att vara det.

–Så kan vi sammanfatta det. –Tack, Andreas!

Samma dag som tidsfristen gick ut kom arbetsgivarna och facket överens. Det blir ett industriavtal. Indirekt berörs 2,5 miljoner svenskar av avtalet. Men avtalet är också viktigt för Riksbanken vid utformningen av penningpolitiken.

Pontus Herin pratar med räntestrateg Andreas Skogelid om konsekvenserna av det nya avtalet.

Avtalet innebär löneökningar på 6,5 procent på tre år.

  • Sverige bland de sämsta på AI2:00

    Sverige bland de sämsta på AI

    Ishtar Touailat, innovationschef på Tieto, menar att Sverige ligger efter i utvecklingen av artificiell intelligens och att många inte har möjlighet att ta del av de framsteg som görs.

  • Nu är bensinen rekorddyr1:43

    Nu är bensinen rekorddyr

    Ledande bensinbolag höjer priset på bensin med 20 öre per liter. Det innebär att en liter 95-oktanig bensin nu för första gången kostar över 16 kronor.

  • Så mycket mer än ett varv1:44

    Så mycket mer än ett varv

    Göteborgsvarvet är världens största halvmaratontävling med omkring 60 000 anmälda löpare. Och loppet omsätter stora summor.

Få mer av EFN

Missa inga nyheter, prenumerera på våra nyhetsbrev. Markera samtliga nyhetsbrev du vill prenumerera på.

Eller hitta oss i sociala medier

Börsindex

OMX Stockholm 30 -1.3%
NASDAQ-100 -0.2%
NASDAQ Composite -0.2%

Vinnare & förlorare

Saab 2.5%
Beijer Ref 1.4%
Kungsleden 1.2%
NetEnt -2.5%
SSAB -3%
Lundin Petroleum -3.3%
Uppdaterad ons 10:38
Fördröjning 15 min